Hoppa till innehållet

Fint damm på Mars yta

Publicerad: 1 december 2021

Det finns ett mycket tunt lager av fint, löst material ovanpå Mars yta. Med hjälp av data från Nasas Marslandare InSight har forskare upptäckt det extremt tunna jordlagret. – Jorden på Mars beter sig på ett märkligt sätt, det måste vi förstå innan vi koloniserar Mars, säger Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och medförfattare till en artikel som presenterar de nya rönen.

Forskarna har mätt temperaturen på Mars yta samtidigt som dess måne Phobos passerar framför solen. Yttemperaturen blev lägre då en mindre mängd solljus nådde ytan. Passagerna varade endast i 20 till 35 sekunder, därför hinner bara det översta lagret av marken, som är några millimeter tjock, att märkbart svalna. Baserat på de här observationerna konstaterar forskarna att materialet i de översta millimetrarna av markytan skiljer sig från det nedanför. En möjlig förklaring skulle kunna vara att markdensiteten ökar med djupet, med en större andel partiklar såsom damm överst, eller ett mindre packat lager av partiklar ovanpå ett jordlager i vilket partiklarna är något mer packade.

– På jorden skiljer sig ytskiktet åt på olika platser och detsamma gäller definitivt på Mars. Tidigare, på en annan plats än där InSight landade, har Nasa-rovern Spirit fastnat i en sandgrop. Och på ytterligare en plats nära Mars nordpol, upptäckte marslandaren Phoenix att jorden var något klibbig, säger Axel Hagermann.

Löst men kompakt

Mätningarna på Mars yta gjordes av en infraröd radiometer från den tyska flyg- och rymdorganisationen DLR. Instrumentet kan mäta temperaturen på en yta inom dess synfält varannan sekund. InSight har också en kamera ombord, så en solförmörkelse kan bokstavligen ses. En effektminskning från InSights solpaneler kan dessutom mäta skuggan av månen som passerar mellan InSight och solen. Ett annat av InSights instrument gav ytterligare en ledtråd till pusslet: en mekanisk mullvad designad för att kunna gräva närmare fem meter ner i Marsjorden.

– Konstigt nog nådde den bara ett djup på cirka tio centimeter. Våra termiska mätningar av ytan passar in i den bilden eftersom de visar att Mars jord blir mer kompakt med djupet. Möjligen pågår det även viss cementering under ytan, förklarar Axel Hagermann.

Forskarna är fortfarande inte helt säkra på vilka exakta egenskaper som Marsjorden har. En förklaring kan vara att delar av Mars yta är täckt av så kallad "duricrust", det vill säga en hård men ändå relativt porös jordtyp.

– Stenar och jord på Mars beter sig på märkliga sätt. Det måste vi förstå före vi överväger att kolonisera planeten, säger Axel Hagermann.

Mars i Kiruna

I sitt laboratorium på Rymdcampus i Kiruna ska forskargruppen i atmosfärsvetenskap skapa en analog till den här typen av jord – material med låg densitet som ser ut att vara hårt packad men som lätt faller sönder.

– Vi behöver också undersöka vilken miljö som kan bidra till att skapa den här typen av material och om dessa förhållanden finns eller kan ha funnits på Mars, avslutar Axel Hagermann.

Axel Hagermann

Axel Hagermann, Professor

Telefon: 0980-67583
Organisation: Atmosfärsvetenskap, Rymdteknik, Institutionen för system- och rymdteknik