Catrine Kostenius

Presentation av mig själv

Min bakgrund är inom barnhälsovård och pedagogik med speciellt intresse för hälsofrämjande arbete. Jag är professor i ämnet Hälsovetenskap och arbetar som forskare vid Luleå Tekniska Universitet och som flexitforskare vid Norrbottens Kommuner leder jag forskningsprojektet Samverkande hälsoarbete för barn och unga i Norrbotten. Den forskning jag bedriver kan bland annat kopplas till utbildningar vid institutionen för Konst kommunikation och lärande och institutionen för Hälsovetenskap. Jag är också affilierad professor i pedagogik med inriktning mot hälsa vid Högskolan i Halmstad. Tillsammans med kollegor har jag under de senaste åren byggt upp Hälsovägledarprogrammet som ger en kandidatexamen i hälsopromotion. 

AKTUELLT JUST NU

Marcus Liwicki, Catrine Kostenius och Karolina Parding, professorer vid Luleå tekniska universitet.

Chat Pal

ChatPal är treårigt, tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt som sker med stöd av Northern Periphery and Arctic Programme i samverkan med Norrbottens Kommuner och Region Norrbotten. De internationella parterna är University of Eastern Finland, Cork Institute of Technology, Ulster University och en rad aktörer inom hälso- och sjukvården i Skottland, Finland och på Nordirland. ​Luleå tekniska universitets professorer Karolina Parding, Catrine Kostenius och Marcus Liwicki kommer att genomföra projektet tillsammans med ett flertal kollegor från sina respektive forskargrupper. ​ChatPal projektet ingår i satsningen ​Hälsoskolan i Norrbotten som sker i samverkan med Norrbottens Kommuner, Region Norrbotten och Luleå tekniska universitet. 

I ett givande forskingssamarbete som sammanför de nordliga och västra delarna av Sverige ingår docent Ebba Sundin, professor Eva-Carin Lindgren, professor Catrine Kostenius, lektor Pelle Pelters, masterstudent Dilana Lopez Borbon och docent Krister Hertting.

Newcomers – forskningssamarbete med fokus på nyanlända har fått stöd

Nyanländas hälsa med fokus på HBTQ frågor och integration har fått stöd av Jane och Dan Olssons Stiftelse och Myndigheten för ungdsoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Glad för detta är professor Catrine Kostenius från Luleå tekniska universitet som också är affilierad professor vid Högskolan i Halmstad och flexit-forskare vid Norrbottens Kommuner. Tillsammans med kollegor från Halmstad kommer hon att möta nyanlända HBTQ personer i Sverige. Den tvärvetenskapliga forskargruppen består också av kollegor från Högskolan i Halmstad; Ebba Sundin, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Eva-Carin Lindgren professor i idrottsvetenskap med inriktning mot hälsopromotion, Pelle Pelters, lektor i hälsopedagogik, Dilana Lopez Borbon, masterstudent i global hälsa och Krister Hertting, docent i pedagogik.

De konstaterar att i vårt mångkulturella Sverige är nyanlända, vare sig flyktingar eller personer med uppehållstillstånd, en av samhällets mest utsatta grupper. Bland nyanlända HBTQ personer ställs frågor om ojämlik hälsa ytterligare på sin spets. Det behövs mer kunskap om hur nyanlända HBTQ personer upplever sin hälsa och de integrationsinsatser som många av dem deltagit i. Syftet med projektet är att belysa och förstå hälsans betydelser i integrationsinsatser för nyanlända HBTQ personer. De nyanlända som är huvudpersonerna i projektet kommer att vara medskapare i kvalitativa studier som består av fokusgrupper och interaktiva intervjuer. Att forskare från norra och västra Sverige har krokat arm och skapat ett fint samarbete samt utvecklar projektet tillsammans med de nyalända är särskilt roligt menar forskarna.

Internationell samverkan för att utveckla ehälsotjänster för barn och ungdomspsykiatrin

Forskare och representanter för barn och ungdomspsykiatrin samlades i Tromsö 12 september för en öppen konferensdag och delade med sig av sina erfarenheter. Inspirerande föreläsare berättade bland annat om delaktighetsskapande processer, ungas röster och artificiell intelligens (AI).

3 maj 2018 Boksläpp, tårta och viktiga diskussioner om samhällsutmaningar och möjligheter att möta dessa! Åsa Ericsson, Patrik Söderholm, Catrine Kostenius, Jan Johansson, Lydia Kokkola, Johan Frishammar och Vinit Parida.

Bok om att möta aktuella samhällsutmaningar

Nu är boken Addressing Societal Challenges klar där jag skrivit kapitlet Future Health publicerad och det är dags för book release den 3 maj kl.13.00 i A3011 på LTU.  
Läs mer om inbjudan på denna länk och sprid till de som du kan tänka dig är intresserade. Boken kan också laddas ner i sin helhet i pdf-format:
https://www.ltu.se/ltu/calendar/EIO-seminarium-och-bokslapp-1.175903

För att hjälpa mig svara på frågan Hur ser framtidens hälsa ut? har jag vid några tillfällen under det gångna året bjudit in till diskussioner med kollegor vid LTU och lokala, regionala, nationella och internationella aktörer. Många har deltagit i diskussioner i olika forum under året, pratat med mig enskilt eller varit en del i forskargrupper som delat med sig av sina publikationer som du varit med och skrivit. Den senaste tiden som Hälsoskolans flexitforskare vid Norrbottens kommuner har stärkt många av mina tankar framför allt om vikten av samverkan och medskapande i praktiknära forskning för att resultaten ska bli möjliga att implementera och hållbara på lång sikt. Kapitlet är på intet sätt heltäckande men ger några axplock av forskning som kan vara intressant att bygga vidare på.

Är du intresserade så boka datumet 3/5 då jag och de andra författarna berättar mer om bokens innehåll och reflekterar över LTUs framtida forskning på en rad områden, däribland framtidens hälsa. Vi avslutar med fika, för att kunna beräkna fikat så behöver du anmäla dig via länken ovan.
Varmt välkommen!

Internationellt pris för bästa artikel 2017

Artikeln Health literacy in an age of technology – schoolchildren’s experiences and ideas handlar om barn och ungas perspektiv på hälsokunskap. Den blev utsedd till bästa artikeln 2017 i forskningstidsskriften Internationeal Journal of Health Promotion and Education.
Artikeln är skriven av Catrine Kostenius, Ulrika Bergmark och Krister Hertting.

Hälsosatsning för över 50 000 barn och unga i Norrbotten

Genom samarbetet i Hälsoskolan ska hälsan hos Norrbottens barn och unga främjas.

Hälsoskolan i Norrbotten

Forskare studerar hälsa och lärande i skolan

Ett gott skolklimat, daglig fysisk aktivitet och tillitsfulla relationer mellan elever och vuxna ingår i Skolverkets satsning för hälsofrämjande skolutveckling. Forskare vid Luleå tekniska universitet är delaktiga i två av de forsknings- och utvecklingsprojekt som tilldelats medel.

Spännande forskningsuppdrag

Under de närmaste tre åren kommer jag att jobba som flexitforskare på Norrbottens Kommuner med projektet Samverkande hälsoarbete för barn och unga i Norrbotten. Forskningsprojektet bygger på teorier om hälsofrämjande arbete med utgångspunkt i empowerment och deltagande aktionsforskning med ett uppskattande fokus. Syftet är att beskriva och förstå deltagande aktörers erfarenheter av hälsofrämjande arbetssätt för att främja barn och ungas hälsa, samt formulera en gemensam agenda för att öka hälsolitteracitet och bidra till jämlik hälsa i Norrbotten. Deltagarna i forskningsprojektet kommer från Norrbotten och är elever i årskurs 4, 7 och 9 samt årskurs 1 på gymnasiet, unga utanför skola och arbetsmarknad, skolledare, lärare, elevhälsans personal och andra aktörer som arbetar med barn och ungas hälsa till exempel arbetsförmedlingen, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatrin och givetvis också föräldrar och vårdnadshavare.

Hälsovägledarstudenten Josefin Dahlström, Lena Nyström, universitetsadjunkt lärarutbildningen, Lena Hannu, Barn- och utbildningschef, Åke Fagervall, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, Catrine Kostenius och Karin Forsman, utvecklingsledare och projektansvarig.

Nytt projekt med hälsa och lärande i fokus

Välbefinnande ger bättre lärande

Vad är egentligen hälsa?

Karin Zingmark, adjungerad professor i omvårdnad, Åsa Engström, professor och ämnesföreträdare i omvårdnad, Maria Larsson Lund, professor i arbetsterapi och Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Presentation av mig själv

Min bakgrund är inom barnhälsovård och pedagogik med speciellt intresse för hälsofrämjande arbete. Jag är professor i ämnet Hälsovetenskap och arbetar som lärare och forskare vid Luleå Tekniska Universitet. Jag är lärare och ämnesansvarig  på Hälsovägledarprogrammet som ger en kandidatexamen i hälsopromotion. 

Tillsammans med min kollega Anna-Karin Lindqvist har jag skrivit boken ”Hälsovägledning – från ord och tanke till handling” som används som lärobok på hälsovägledarprogrammet

Tillsammans med andra forksare och praktiker från hela Sverige deltog jag i den första svenska arbetskonferensen för att diskutera om Existensiell hälsa.

Aktuellt - kurs om ett uppskattande förhållningssätt.

Presentation av min forskning

Min forskning fokuserar på hälsofrämjande arbete och titeln på min doktorsavhandling från 2008 är Ge röst och utrymme för barn i hälsopromotion.

Hälsopromotionsforskning - vad är aktuellt?

Professor Darla Castelli (mitten), vid universitet i Texas, Austin, tog emot Anna-Karin Lindqvist och Catrine Kostenius (på var sin sida om Castelli) med öppna famen. Här tillsammans med två av professor Castellis doktorander (längst ut till vänster och höger).

Uppskattningens kraft – lärande, etik och hälsa

För att göra min forskning tillgänglig för de som arbetar med barn och ungdomar skrev jag tillsammans med min kollega Ulrika Bergmark boken ”Uppskattningens kraft – Lärande, etik och hälsa” som används som lärobok på hälsovägledarprogrammet och på lärarutbildningen på Luleå tekniska universitet.

I den här boken presenterar författarna elevers erfarenheter av skolan och lärares ansvar enligt skolans styrdokument, som en grund för skolutveckling. Elever ger uttryck för omsorg, tilltro och delaktighet i lärandet. Lärares ansvar handlar om att stödja elevers lärande, att uppmuntra dem att utveckla ett etiskt förhållningssätt till andra samt främja hälsa och välbefinnande. 

I boken beskriver författarna hur elevers erfarenheter och lärares ansvar kan sammanfogas i något de kallar ett uppskattande förhållningssätt. Detta innebär att lärare utvecklar ett antal kompetenser som i längden syftar till att öka elevers måluppfyllelse och trivsel i skolan.

I boken beskriver författarna också exempel på konkreta verktyg för att arbeta med ett uppskattande förhållningssätt i skolan. 

Bokens syfte är att stimulera till utveckling av professionen hos blivande och redan yrkesverksamma lärare och leda till förändring i arbetet med eleverna. 

Även skolledare, elevhälsans personal och skolpolitiker kan ha god nytta av boken eftersom den utgår ifrån en rad konkreta exempel som fungerar som grund för reflektion och diskussion om hur skolan kan bli en positiv miljö. 

"Skolan suger"...eller?

Jag arbetar bland annat i ett forskningsprojekt  "Skolan suger"...eller?
som handlar om att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö är fokus för detta forskningsprojekt. Vi är en forskargrupp från institutionerna för Pedagogik och lärande och Hälsovetenskap som fått finansiering från Vetenskapsrådet för att under 2009 – 2011 bedriva detta projekt.

Nära relationer i form av tillit och respekt påverkar elevers hälsa och välmående positivt, och effekterna av lärande är beroende av såväl lärandemiljön som de erfarenheter som görs. En lärandesituation som uppmuntrar samverkan och delaktighet bidrar sannolikt till ett positivt psykosocialt klimat och välmående hos både elever och lärare.

I anslutning till diskussioner om elevers erfarenheter av psykosocial hälsa i skolan kan detta innebära att fokus ligger mot att hantera negativa aspekter av psykosocial hälsa. I motsats till problemlösningsmodellen finns det uppskattande hälsoperspektivet som istället fokuserar positiva aspekter och friskfaktorer.

Hälsa på hal is - främjar fysisk aktivitet året runt

Ett forskarteam från Luleå tekniska universitet har fått regionala medel för att undersöka hur kyla, is, mörker och snö kan användas som en resurs för god hälsa. Förundersökningen Hälsa på hal is ska ge ett förbättrat underlag för planering av attraktiva utemiljöer som lockar till fysisk aktivitet i kallt klimat. 

- Vi har en het idé om god hälsa i kallt klimat, säger Catrine och Helka-Liisa.
En tvärvetenskaplig forskargrupp med forskare från Luleå tekniska universitet och kollegor från Trondheim Norwegian University of Science och Oulu University i Finland träffade förra veckan på Wibergsgården. Catrine Kostenius, biträdande professor i hälsovetenskap vid Institutionen för hälsovetenskap och Kristina Nilsson, professor i arkitektur, vid enheten för arkitektur var värd för evenemanget tillsammans med projektledare Mia Tossavianen. Samarbetet mellan forskargrupperna i Hälsopromotionsgruppen och Arkitektur har gjort ett pilotprojekt med innevånare och yrkesverksamma inom stadsplanering och hälsovård i Luleå och Pajala kommuner. Nu har de gått samman med forskarkollegor från Finland, Norge och Sverige, och nästa steg är att använda delade kunskaper och erfarenheter från att utveckla en metod för att planera stadsmiljön för god hälsa i kallt klimat.

- Det känns väldigt spännande att samarbeta med våra grannländer för utbyta goda erfarenheter och med förenade krafter utveckla användbara metoder som kombinerar hälsa och stadsplanering, säger Kristina.

Arctic Children

Sedan 2003 har jag varit delaktig i Arctic Children, ett forsknings- och utvecklingsprojekt med övergripande mål att förbättra barn och ungdomars psykosocialahälsa och välbefinnande. Ett givande samarbete som inkluderar norra delarna av Sverige, Finland, Norge och Ryssland som sedan 2012 gått in i projektets tredje fas för att ta sig an gemensamma utmaningarna kopplat till barn och ungdomars psykiska, psykologiska, emotionella, sociala och andliga hälsa med hjälp av empowerment och  informations-och kommunikationsteknik (IKT).

Relationskunskap som skolämne

Relationskunskap bör introduceras som nytt ämne i grundskolan,
föreslår en forskare vid Luleå tekniska universitet. Ska elevers prestationer förbättras i skolan ska inte ett ämne pluggas hårdare, utan då ska fokus ligga på att skapa goda relationer.

Mitt bidrag om hälsofrämjande perspektiv i ny lärobok

Betydelsen av mänskliga möten i vården och att mer än i dag fokusera på sådant som pekar i en positiv riktning behandlas i en ny lärobok för bland annat sjuksköterskestudenter.
Kapitlet Hälsofrämjande möten och samtal i primärvården har jag skrivit.