Forskare möttes om hållbart Arktis

Ett lokalt perspektiv som inkluderar urfolk kan vara nyckeln till hållbar utveckling i den arktiska regionen. I veckan möttes forskare från tre länder för att med avstamp i historien blicka framåt mot ett hållbart Arktis.

– Arktis är under stor förändring och på Luleå tekniska universitet har vi mycket samhällsvetenskaplig och teknisk forskning om naturresurser och klimatförändringar. Relationer mellan människor från olika grupper och kunskap om vår gemensamma historia är avgörande för att förstå vår nutid och diskutera möjliga framtidsscenarier. Internationellt finns det ett växande fokus på urfolksperspektiv och med konferensen vill vi stärka fältet i Sverige, säger May-Britt Öhman, gästforskare i historia vid Luleå tekniska universitet.

På konferensen "Arctic Sustainable Futures?" som ordnas av Luleå tekniska universitet i samarbete med Uppsala universitet samt projektet Samelands fria universitet deltog några av de främsta forskarna inom fältet från Kanada, Australien och Sverige. De diskuterade hur studier av respektive om urfolk kan bidra till det arktiska samhället. Syftet var att bygga nätverk och främja forskningsfältet vid Luleå tekniska universitet som det nordligaste svenska universitetet i Sápmi.

­–  Vi har möjlighet att sammanföra teknisk kunskap med samiska och andra lokala perspektiv. Resurserna och forskningen finns här, vi befinner oss i samiskt urfolksterritorium och ämnet är internationellt efterfrågat, säger May-Britt Öhman.  

Traditionell kunskap kan lösa utmaningar

En konfliktlinje som uppmärksammats under de senaste åren är mineralprospektering och gruvetableringar i det arktiska området. Roine Viklund, forskare i historia vid Luleå tekniska universitet och en av föreläsarna på konferensen menar att platsen och dess historiska betydelse ofta har fungerat som argument för båda sidor.

– Konflikterna som uppstått i lokalsamhällena har varit uppslitande. Skiljelinjen mellan de som är för och emot gruvetableringar visar på de olika uppfattningarna om tillväxt och hållbarhet.  

Inom samisk tradition finns mycket kunskap om att överleva under de förutsättningar som finns i regionen och de perspektiven behöver inkluderas i beslutsfattandet, säger May-Britt Öhman. Hon menar att dagens nyttjande av vind- och vatten för energiproduktion inte är långsiktigt hållbart och dessutom innebär att samisk kultur trängs undan alltmer. 

– Vindkraften har en livstid på ungefär 30 år och dammarna i Luleå älvdal åldras för varje år vilket innebär ökande säkerhetsrisker. En riktad forskningsinsats där urfolksperspektiv tas på allvar skulle kunna hjälpa till att hitta vägar för att kombinera teknisk utveckling och traditionell kunskap och bidra till nyttja naturresurserna hållbart och långsiktigt, säger hon.