28 februari 2018
51 000 nyanställningar behövs i Norrbotten
När en stor andel av dagens arbetskraft går i pension blir frågan om kompetensförsörjningen allt viktigare för Norrbottens utveckling. Fram till år 2030 kommer 51 000 nya anställningar att behöva göras i länet, visar en ny rapport som Luleå tekniska universitets forskare Karolina Parding och Thomas Ejdemo, tagit fram.
– Vi ser i hela landet att vi har problem med kompetensförsörjningen men i Norrbotten och framförallt i de mindre inlandskommunerna är utmaningarna riktigt stora för vissa yrken. En väldigt hög andel av dagens arbetskraft går i pension och det är svårt att rekrytera folk utifrån, säger Thomas Ejdemo, doktorand i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.
I rapporten, som tagits fram i samarbete med Region Norrbotten och Länsstyrelsen har Luleå tekniska universitets forskare undersökt rekryteringsproblemen och möjliga lösningar. Om de rådande trenderna håller i sig måste 51 000 nya anställningar göras i länet fram till år 2030 för att klara kompetensförsörjningen. Under tidsperioden 2015–2030 går 44 000 personer i pension, varav 6000 arbetar i industrin. Inom vård, omsorg och skola pensioneras upp till hälften av de anställda under samma period.
– När vi tittar på siffrorna på yrkesnivå ser vi tydliga trender kopplade till förändringsprocesser som digitalisering och automatisering. Processoperatörer är en yrkesgrupp som har negativa sysselsättningstrender, inte på grund av att man lägger ner industrin, men kopplat till den tekniska utvecklingen. Däremot ökar behovet av utbildade tekniker och ingenjörer, säger Thomas Ejdemo.
Attraktivitet är avgörande
Kontinuerlig kompetensutveckling och attraktivitet är centrala teman som återkommer i de intervjuer Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap, har gjort med personer som ansvarar för kompetensförsörjningsfrågor inom vård och omsorg samt industrin i Norrbotten. Det handlar om att skapa ett län som är attraktivt att stanna kvar i och flytta till, samt att identifiera strategier för att attrahera personal och sedan behålla dem i de sektorer som har svårt att rekrytera, säger hon.
– Chefer som ser kompetensutveckling och vidareutbildning som en investering och inte som en kostnad kan få personal att stanna kvar men även attrahera nya. När anställda ges möjlighet att växla upp blir arbetsgivaren inte heller lika beroende av att de har exakt rätt kompetens från början. Det finns goda exempel men det skulle kunna göras i större skala.
Även jämställdhet är en central aspekt för att skapa en attraktiv region, menar Karolina Parding.
– I alla branscher finns utmaningar kopplat till jämställda karriärvägar och arbetsvillkor. Vi vet också att unga kvinnor flyttar från länet i större utsträckning och att kvinnor generellt väljer andra utbildningar än män. Vill vi behålla dem i länet behöver vi kanske se över utbildningsutbudet men också villkoren i arbetslivet, säger hon.
Bättre planeringsunderlag i regionen
Resultaten av studien är efterfrågat av de som arbetar med kompetensförsörjningsfrågor i länet. Medvetenheten om att många sektorer står inför stora pensionsavgångar finns redan, men den detaljerade analysen av hur demografin ser ut på yrkesnivå ger ett bättre kunskapsunderlag för vidare arbete, säger Karolina Parding.
– Det är lätt att tänka utifrån sin egen kommun, men det behövs ett länsperspektiv och bättre processer för samordning mellan centrala aktörer för att säkra kompetensförsörjningen. I rapporten har vi medskick till det strategiska arbetet.