
Annica Sandström, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
9 maj 2018
Östersjön visar vägen för världshaven
Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar är några av alla de förändringar som pågår eller förväntas i världens oceaner. Nu lanserar ett internationellt forskarteam – med forskare från Luleå tekniska universitet – Östersjöregionen som en modell för att förutse och få bukt med kommande förändringar i världshavens kustområden.
Vid första anblick kan Östersjöregionen verka ointressant för havsforskare som fokuserar på världshaven. Östersjön är relativt grund, har låg salthalt jämfört med oceanerna och en smal förbindelse med Nordatlanten. Men antagandet kan inte vara mer felaktigt, hävdar 26 forskare från sju länder i en artikel i tidskriften Science Advances.
Enligt forskarteamet, där Luleå tekniska universitets professor Annica Sandström ingår, kan Östersjön fungera som ett slags tidsmaskin, som hjälper havsforskare att bättre förutse kommande globala förändringar. Innanhavets lilla vattenvolym och det långsamma vattenutbytet med Nordatlanten gör att effekter förstärks och många processer och interaktioner sker med en högre hastighet än i andra hav.
Utfiskning, uppvärmning, försurning, övergödning, syrefria bottnar och intensiv användning av kustvatten är fenomen som kan observeras i samtliga världshav.
– Eftersom förändringarna har varit extra dramatiska i Östersjön, men också eftersom en del av problemen framgångsrikt har börjat åtgärdas där, kan regionen ses som modellregion för vad som kan förväntas och vad man på andra håll skulle kunna göra åt de framtida utmaningarna, säger Annica Sandström, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, och en av författarna bakom studien.
Hårt tryck på Östersjöregionen
Världshaven har värmts upp med ungefär 0,5 grader under de senaste 30 åren medan Östersjöns havsvatten värmts upp med hela 1,5 grader. Andra förändringar som observerats under samma tid är den tiofaldigt större utbredningen av syrefria bottnar i de djupa delarna av Östersjön jämför med havet globalt.
– Likaså kan vi notera försurningen i Östersjön genom de lägre pH-värdena, vilka regelbundet sjunker till nivåer som förväntas i de stora oceanerna först under nästa sekel, säger Kerstin Johannesson, professor och marin forskare vid Göteborgs universitet.
De extrema värdena i Östersjön är bland annat en följd av att nio länder gränsar direkt till havet. Samtliga är högt industrialiserade och tätt befolkade i kustområdena. Även intensivt jordbruk och högt fisketryck påverkar.
Förbättringar sker
Allt är dock inte nattsvart. Östersjön är ett av världens mest övervakade havsområden där vetenskapliga observationer och mätningar har pågått sedan tidigt 1900-tal. Det finns också en stark tradition av vetenskapligt samarbete mellan många av länderna i regionen.
Sedan 1980-talet har Östersjöländerna tillsammans bland annat lyckats minska belastningen av näringsämnen och bromsat överfiskningen. Genom gemensamma åtgärder har populationer av rovdjur, som till exempel havsörn, slutat minska. Förbättringarna har åstadkommits genom bindande överenskommelser mellan länderna.