4 september 2018
Norrbottensfokus i unik valanalys
20 september släpps en unik valanalys där 80 forskare från svenska och utländska universitet reflekterar kring det svenska valresultatet 2018. Från Luleå tekniska universitet medverkar statsvetarna Charlotta Söderberg och Simon Matti.
− Vi kommer att titta på hur trenderna sett ut i norrbottningarnas val till riksdag, landsting och kommuner under 1900-talet och framåt. Vi ska diskutera om, hur och under vilka omständigheter detta har förändrats över tid, säger Charlotta Söderberg, universitetslektor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Under en väldigt lång period har norrbottningarna varit trogna vänsterväljare, men efter valet 2014 tappade Socialdemokraterna sin majoritet i flera traditionellt S-styrda Norrbottenskommuner. Titeln på Simon Matti och Charlotta Söderbergs bidrag heter därför Det röda Norrbotten – inte längre så rött?
– Vi kommer särskilt att titta på hur väljarbeteendet har förändrats från valresultatet 2014 jämfört med valresultatet 2018. Fortsätter den nedåtgående trenden för Socialdemokraterna i Norrbotten även detta val eller vänder väljarna tillbaka igen? säger Charlotta Söderberg.
Röstar mer fritt och oförutsägbart
– De senaste valrörelserna har vi sett ett trendskifte där norrbottningarna röstar mer fritt och oförutsägbart, såväl lokalt som regionalt och i riksdagsvalet. Vi ser också tendenser i regionala opinionsmätningar och skolval att unga norrbottningar röstar på ett helt annat sätt än sin föräldrageneration. Detta trendbrott är intressant att analysera, säger Simon Matti, professor i statsvetenskap.
Snabbtänkt leds av Mittuniversitetet. I projektet medverkar ett 80-tal forskare från tolv svenska lärosäten och sju utländska universitet. Elva dagar efter valet publiceras en gratis, nedladdningsbar rapport med resultat, analyser och reflektioner kring valet 2018.
− Vi har utgått från engelsk förlaga när vi arbetat fram Snabbtänkt och något liknande har aldrig tidigare gjorts i Sverige. Oavsett vad som händer kommer valrörelsen säkerligen att vara fylld av motstridiga påståenden och yviga tolkningar från politiker, journalister, påverkare och andra typer av opinionsbildare. Här blir den akademiska forskningen en viktig motvikt, säger Kajsa Falasca, lektor i politisk kommunikation vid forskningscentret DEMICOM, Mittuniversitetet, och en av redaktörerna för rapporten.