8 januari 2019
Nytt projekt ska stärka elevers kritiska blick
Merparten av all information på nätet är skriven på engelska, men förmågan att avkoda och källkritiskt granska text har visat sig vara bristfällig bland svenska ungdomar. Ett nytt forskningsprojekt på Luleå tekniska universitet har därför som mål att stärka engelsk läsförståelse för skolelever och lärare.
– Även om det har gjorts samordnade ansträngningar för att lösa svenska läsproblem, har lite uppmärksamhet ägnats åt läsning på engelska trots att 56 procent av texterna på internet är skrivna på just engelska, säger Lydia Kokkola, professor vid Luleå tekniska universitet.
Engelska viktigt för att fullt ut delta i samhället
Ett antal internationella tester, som PISA, visar att även om svenska ungdomar har bra kunskaper i engelska är förmågan att läsa kritiskt bristfällig. Färdigheter som att kunna avkoda partiska texter och läsa mellan raderna medför stora utmaningar för många unga. Kunskap som är avgörande för hur vi tar emot och bearbetar information i dagens samhälle.
– Om vi inte kan förvärva och förstå information kommer många aspekter av vårt samhälle att hotas och individer kommer att drabbas. Det påverkar allt från det sätt vi röstar, hur vi tjänar pengar och hur vi bildar sociala nätverk. Engelska är så dominerande på nätet att alla behöver lära sig att söka och tolka material om de ska delta fullt ut i samhället, berättar Lydia Kokkola och konstaterar att engelsk läsförståelse inte bara är ett problem som visar sig hos skolelever – även lärare upplever svårigheter.
Viktigt att involvera lärare för ökad kunskap
– Utmaningen för lärare i engelska handlar mindre om att förbättra elevernas allmänna språkkompetenser och mer om att stödja elevernas förståelse och reflektionsförmåga vad gäller läspraxis och textfunktioner som är specifika för engelskan. Våra nuvarande forskningsresultat tyder på att även lärare kämpar med dessa frågor, säger Lydia Kokkola och fortsätter.
– Det här är svåra färdigheter att lära sig och vi måste arbeta tillsammans för att förbättra kompetensen. Samarbeten mellan lärare och forskare är det bästa sättet att bygga en miljö där vi kan dela kompetens och kunskap om djupläsning för att sedan översätta den kollektiva förmågan till något som kan förbättra kunskapen bland skoleleverna.
Projektet går under namnet 21:a århundradets läskompetenser för 21:a århundradets Sverige och har tilldelats drygt tre miljoner kronor från Svenska skolforskningsinstitutet.
– Det känns oerhört stort att vi tilldelats medel från Skolforskningsinstitutet. Jag vet hur många utmärkta forskare som inte fick finansiering och vi är glada över de möjligheter det skapar. Vi ansökte om finansiering från många källor, men SkolForsk-pengarna var alltid högst upp på listan, säger Lydia Kokkola.
Studien är en fortsättning på projektet Att matcha lässtrategier med syfte och texttyper som avslutas sommaren 2019. I forskargruppen ingår förutom Lydia Kokkola även Eva Fjällström och Adrian Rodriguez. Alla verksamma vid Luleå tekniska universitet.
