.JPG)
25 juni 2019
Luleå tekniska universitet med i klimatinitiativ
36 svenska universitet och högskolor har tagit fram ett gemensamt klimatramverk. Utifrån det ska varje anslutet lärosäte ta fram varsin konkret klimatstrategi, med målet att ligga i linje med 1,5-gradersmålet år 2030. De höjda ambitionerna rymmer både sänkta egna utsläpp och större effekt på samhällets omställning.
– Universitetens forskning och utbildning har en avgörande roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Utan ny kunskap kommer vi ständigt vara steget efter i att hantera och motverka klimatförändringar. Vi lärosäten måste leva som vi lär, för att visa att vi tar de tydliga forskningsresultaten om klimatet på allvar. Klimatramverket är ett mycket bra initiativ i sammanhanget som Luleå tekniska universitet självklart ansluter sig till, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet.
Den senaste IPCC-rapporten från FN:s klimatpanel visar att takten i klimatomställningen måste öka drastiskt om uppvärmningen ska kunna hållas under två grader. För att nå de klimatmål som Sverige och andra länder har åtagit sig genom Paris-överenskommelsen krävs ungefär halverade utsläpp varje decennium.
Det kräver en snabb omställning av hela samhällsekonomin och alla samhällssektorer påverkas. Universitet och högskolor har i denna process flera roller som ingår i kärnverksamheten:
Att forska om klimatförändringar – både om hur de ska kunna motverkas och om hur vi ska ställa om för att hantera dem.
Att utbilda medborgare och ledare som ska genomföra denna omställning.
Att utveckla lösningar som kan minska utsläppen av växthusgaser, och även sänka deras halt i atmosfären, samt att delta i införandet av dessa lösningar.
Att sprida den kunskap som man tar fram.
För högskolesektorn som helhet är det dessa aktiviteter – som finns med i klimatramverket – som har störst potential att göra väsentlig skillnad i klimatomställningen.
Men ramverket syftar också till att minska klimatpåverkan från lärosätenas egen verksamhet. Den kommer till stor del från tjänsteresor med flyg. Att minska dessa koldioxidutsläpp är en svår utmaning för lärosätena på grund av deras omfattande internationella utbyte. Därför behövs klimatramverket som ett viktigt gemensamt verktyg, och de anslutna universiteten och högskolorna kommer att träffas årligen för att hjälpa varandra med arbetet.
Initiativet till klimatramverket kommer från KTH och Chalmers.
– Högskolesektorn har ett omfattande ansvar att utveckla kunskap om klimatfrågan och dess lösningar, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson. Att skjuta ansvaret vidare till kommande generationer duger inte. Därför måste vi nu agera på flera nivåer samtidigt.