Professor Christina Wanhainen – unik i Sverige

Christina Wanhainen, är professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet och i med att hon nyligen utsågs till ämnesföreträdare i samma ämne, är hon unik på den befattningen i Sverige. I sin forskning inriktar hon sig bland annat på att hitta värdefulla spårmetaller genom att karaktärisera mineral i malmer och restprodukter, såsom varphögar och sanddeponier – för att om möjligt utvinna dem på ett hållbart sätt.

– Det känns spännande och roligt att ha fått utnämningen till ämnesföreträdare. Det är också strategiskt viktigt för Luleå tekniska universitet att ha en ämnesföreträdare inom malmgeologi, just eftersom det är en riksunik befattning, säger Christina Wanhainen.

Historiskt forskningsämne med ny betydelse

Malmgeologi, är ett historiskt sett mycket viktigt forskningsämne för Sverige, som är ett land med lång tradition av prospektering och gruvbrytning. Ämnet har på senare tid fått en allt större betydelse i och med klimatmålen och den gröna omställningen. Malmgeologi beskriver de geologiska förutsättningarna som gör att vi får brytvärda koncentrationer av mineral i vår berggrund, och hur mineral kan användas för en hållbar samhällsutveckling. Christina Wanhainen menar att bristen på kunskap i samhället om var metaller och mineral kommer ifrån har blivit tydligare och kunskapsspridningen om ämnet därför allt viktigare. Just nu möter detta traditionella forskningsämne frågeställningar som handlar om hur, var och på vilket sätt man ska bryta så kallade gröna metaller, som litium, nickel, kobolt och grafit. Det är metaller som samhället är beroende av för att kunna tillverka grön, fossilfri el, solceller, vindkraftverk och bilbatterier. Idag importerar Sverige och EU en stor del av dessa metaller från länder där brytningen är miljöfarlig och arbetsmiljön riskfylld. Alla dessa metaller finns i den svenska berggrunden.

– I Sverige har vi en begränsad erfarenhet av att bryta sådana metaller, men vi vet att de finns i den svenska berggrunden. Den laddade debatten handlar om huruvida vi ska bryta dessa metaller ”på hemmaplan” eller importera dem från till exempel Kina och Kongo. Den sociala acceptansen för gruvor är mycket låg i Sverige, och i världen just nu, säger Christina Wanhainen.

Återvinner gruvavfall till gröna metaller

Hennes forskargrupp vid Luleå tekniska universitet arbetar även med att identifiera eventuellt framtida biprodukter från gruvor, en slags återvinning av gruvavfall. Gruppen har byggt upp ett laboratorium där forskarna med hjälp av mikroskopi och laserteknik kan kartlägga, analysera och kvantifiera spårmetaller, som finns i malmerna och dess restprodukter, så att andra forskare kan utveckla processer som gör det möjligt att utvinna till exempel gröna metaller ur restprodukterna.

Från hela malmdistrikt till minsta guldkorn

Det händer också mycket annat inom ämnet malmgeologi just nu, med en snabb teknikutveckling för att samla in och visualisera malmgeologisk data, från regional skala ner till nano-skala. Specialutrustade drönare, röntgentomografi och synkrotronteknik är relativt nya hjälpmedel inom ämnet. Med hjälp av dessa kan Christina Wanhainens forskargrupp studera jordskorpan i stort, det vill säga, hela malmdistrikt, men också ytan på exempelvis ett guldkorn för att förstå dess bildning och beteende vid anrikning. Utvecklingen går också snabbt vad gäller användandet av de innovationskritiska metallerna, till exempel de sällsynta jordartsmetallerna, som behövs för teknikutvecklingen och framtidens innovationer, för mobiltelefoner, datorchips, LCD-skärmar och katalysatorer. Om samhället ska kunna förses med dessa metaller, så behöver forskarna arbeta fram nya prospekterings- och karaktäriseringsmetoder.

– Som ämnesföreträdare vill jag se till att min grupp ligger i framkant i den här utvecklingen, att Luleå tekniska universitet fortsatt är en självklar partner i forskningsprojekt som rör gruvindustrins framtida avancerade lösningar. Jag har också jobbat aktivt för att vi ska få en bra fördelning av män och kvinnor i min forskargrupp och vi är nu 55 procent män och 45 procent kvinnor. Det är inget snack om att en jämn fördelning skapar ett bättre team, diskussionerna och synsätten blir mer nyanserade, säger Christina Wanhainen.

Forskningen är som en skattjakt

Intresset för malmgeologi, handlar för Christina Wanhainen, om det fundamentala i ämnet. För att förstå malmbildande processer bör man till exempel studera aktiva vulkaner och se hur bergarter bildas och omvandlas i realtid. Mycket kunskap inom malmgeologi inhämtas fortfarande från fältstudier runt hela världen

– Ämnet är äventyrligt och lite som en skattjakt, det vill säga väldigt lätt att fastna för. Geologi betyder ju läran om Jorden, vilket är ett enormt stort område att utforska. Det råder aldrig brist på idéer om vad man skulle kunna undersöka och jag har alltid haft ett nära och bra samarbete med gruv- och prospekteringsföretagen i regionen, säger Christina Wanhainen.