10 oktober 2019
Kungligt besök på universitetet
Gröna metaller, digital vinterväghållning, ett besök i VR-gruvan, demonstration av autonoma drönare och av Mars-instrumentet HABIT. Kung Carl XVI Gustaf fick inblick i forskning på en rad olika områden när han i onsdags besökte Luleå tekniska universitet.
Kungen var i veckan på en resa i hållbarhetens tecken i Norrbotten. Ett av de längre stoppen var på Luleå tekniska universitet, där han fick inspirerande presentationer och demonstrationer av forskarna Christina Wanhainen, Tobias Bauer, Johan Casselgren, George Nikolakopoulos, Javier Martín-Torres och María Paz Zorzano Mier.
Kungen fick bland annat testa att gå 1400 meter under jord i universitetets virtuella gruva, som används av både forskare och studenter.
Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi, förklarade att det tack vare VR-tekniken går att följa hela produktionsprocessen i en gruva.
– Jag förstår principen, sa kungen när han testade att röra sig i virtuella schakt och gångar.
Skapad utifrån Malmbergsgruvan
Den virtuella gruvan har är framtagen i samarbete mellan universitetets forskare i gruv- och berganläggningsteknik och visuell gestaltning, med Malmbergsgruvan som förlaga.
– Det är väldigt roligt att få visa upp vår breda verksamhet med koppling till hållbarhet. VR-studion och VR-gruvan är också fina exempel på vår nydanande utbildning och hur ny teknik förstärker lärandeelementen i våra utbildningar, säger rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Universitetets forskargrupp i robotik är världsledande vad gäller utveckling och teknik för autonoma flygningar med drönare i bland annat gruvgångar och bergrum.
Kungen fick en förevisning av robotiklabbet och professor George Nikolakopoulos berättade om forskargruppens samarbete med Nasa. Kungen fick skaka hand med en humanoid och se autonoma minidrönare in action.
Första svenska instrumentet på Mars
Under sitt besök fick kungen även träffa professorerna i atmosfärsvetenskap Javier Martín-Torres och María Paz Zorzano Mier. De visade det på Luleå tekniska universitet konstruerade och byggda instrumentet HABIT, som nästa år skickas till Mars med Europeiska rymdorganisationens expedition.
– HABIT blir det första svenska instrumentet som används på Mars yta, säger María Paz Zorzano Mier.
HABIT ska bland annat undersöka och kvantifiera landningsområdets tre mest kritiska parametrar för liv som vi känner det. Det betyder tillgång på rinnande vatten, ultraviolett strålningsdos och termiska intervall.
– Den här tekniken gör även nytta på jorden och går att använda för att ”skörda vatten” i torra områden, säger Javier Martín-Torres.