24 mars 2020
Kan gräsrotsfinansiering bidra till klimatomställningen?
Kan så kallad gräsrotsfinansiering (crowdfunding) vara ett sätt att finansiera nya klimatprojekt och hållbara energiprojekt i Norrbotten? Det ska forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet undersöka i ett nytt forskningsprojekt.
– Vi står inför en klimatomställning, vilket innebär att vi till exempel behöver fler aktörer som producerar förnybar energi. I dagsläget är det svårt att hitta finansiering till sådana investeringar, framför allt i energisektorn som blivit alltmer decentraliserad och där mindre aktörer blivit allt viktigare. Dessa har ofta svårt att få finansiering, säger Kristina Ek, biträdande professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
Forskarna fokuserar på förutsättningarna för en klimat- och energiomställning i Norrbotten.
– I Norrbotten behöver vi till exempel utnyttja restprodukter från industrin på ett mer effektivt sätt, hjälpa transportsektorn att bli fossilfri och producera mer biogas, för att nämna några exempel. Solenergi och vindkraft har också en intressant framtid i Norrbotten. Vi har exempelvis stora ytor med goda vindförhållanden, säger Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
Ett nytt sätt att finansiera projekt
Forskarna förklarar att många nya projekt inom klimat- och energiområdet initieras av nya aktörer, t.ex. små och medelstora företag. Detta kan ofta försvåra finansieringen eftersom många långivare och investerare i stället väljer att göra mer traditionella investeringar i mogna branscher. I vissa fall kan dessutom projektägarna själva ha bristande affärskunskaper, och därför också svårigheter att kommunicera projektets ekonomiska potential till etablerade finansiärer.
– I ljuset av dessa utmaningar har det växt fram ett behov av att hitta nya mer innovativa finansieringsformer som kan bidra till klimatomställningen genom att utgöra ett komplement till de mer konventionella finansieringskällorna. Gräsrotsfinansiering går ut på att många enskilda medborgare investerar små belopp i ett specifikt projekt. Hittills har denna finansieringsform mest använts till kulturprojekt av olika slag men vi tror att det kan vara ett sätt att finansiera även nya klimatprojekt som i ett senare led också kan få annan – mer konventionell – finansiering, säger Kristina Ek.
Undersöker individers engagemang
I projektet ingår bland annat att undersöka hur villiga människor är att bidra med pengar till olika typer av projekt, samt om gräsrotsfinansiering kan bidra till att öka människors delaktighet i klimatomställningen.
– Vi kommer bland annat titta på vilka faktorer som har betydelse för om människor vill bidra till ett projekt eller inte. Är man till exempel mer villig att bidra om projektet har en lokal förankring till platsen där man bor? Spelar det någon roll vem som är projektägare? Hur ska projekten vara organiserade för att öka chansen för att folk vill bidra? säger Patrik Söderholm.
Forskarna ska också studera utformningen av några olika digitala plattformar för gräsrotsfinansiering och hur stor betydelse det har vilken plattform man använder. Projektet är ett samarbete med Energikontor Norr.