2 juli 2020
Stort forskningsanslag till Aktiva skoltransporter
Projektet Aktiva skoltransporter vid Luleå tekniska universitet har tilldelats sammanlagt 15,8 miljoner kronor. Med 17 samarbetspartner och medel från bland annat Vinnova ska forskarna Stina Rutberg och Anna-Karin Lindqvist utveckla konceptet. – Visionen är att 80 procent av barnen i grundskolan ska använda aktiva skoltransporter, säger Anna-Karin Lindqvist, lektor.
Hon och Stina Rutberg, biträdande professor, båda inom ämnet fysioterapi, skapade projektet 2015. Det har nu utvecklats till Sicta, Sustainable Innovation for Children Transporting Actively 2.0.
– Aktiva skoltransporter påverkar barnens hälsa, trafiksäkerheten och miljön, säger Anna-Karin Lindqvist, projektledare.
Nu har de beviljats medel ur Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation steg 2. Anna- Karin Lindqvist och Stina Rutberg ska i det tvååriga forskningsprojektet koordinera och vidareutveckla sin innovation.
– Vi är otroligt glada och nöjda, det krävs mycket för att få ta del av de här medlen, säger de.
Involverar barn och lärare
Målet med projektet är att skapa ett koncept som gör det enkelt och kostnadseffektivt för skolor att använda sig av innovationen. För att lyckas med det ska den digitaliseras. Viktiga delar är att involvera dem som ska göra jobbet, det vill säga barnen och lärarna. Det handlar bland annat om att använda spelmoment för att öka motivationen hos barnen.
I dag använder omkring 52 procent av Sveriges grundskoleelever sig av aktiva skoltransporter.
– Eftersom det är föräldrarna som bestämmer om barnen kan cykla eller gå till skolan är de också viktiga att involvera. Vi vill skapa en norm i samhället, att man sommar som vinter använder sig av aktiva transporter, säger Stina Rutberg.
Hennes och Anna-Karin Lindqvists tidigare forskning har visat att aktiva skoltransporter inte bara ökar den fysiska aktiviteten, de bidrar även till det sociala samspelet mellan barnen, ger bra inlärning och förbättrar trafiksäkerheten, då färre föräldrar lämnar och hämtar med bil utanför skolor.
Studier har även visat att det är lätt att integrera uppdragen som barnen löser på vägen till skolan i undervisningen.
– De medel vi nu har fått gör att vi kan utvärdera innovationen och mäta effekter på förändringen av de aktiva skoltransporterna, samt föräldrars attityder. Dessutom ger det oss möjlighet att arbeta tillsammans med bland annat Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Trafikverket och andra aktörer inom området för att utverka nya riktlinjer för exempelvis cykling för barn säger Anna-Karin Lindqvist.
Ifrågasatt åldersgräns
I dag pågår en debatt som ifrågasätter riktlinjerna att barn under tolv år inte bör cykla i trafiken.
– Det utgår enbart från risken. Man tar inte hänsyn till de hälsoeffekter som aktiva transporter har. Det finns miljöer där man kanske aldrig ska cykla, oavsett ålder, och miljöer som är ofarliga att cykla i för en sjuåring, säger Anna-Karin Lindqvist.
Luleå tekniska universitet är projektägare, bland de 17 medverkande parterna finns kommuner, företag, forskningsinstitut, ideella organisationer och ytterligare två universitet.
– Vi har även samverkan med Finland och USA, som har projekt som syftar till att öka de aktiva transporterna bland barn och ungdomar, säger Stina Rutberg.
Projektet ligger i samklang med Luleå tekniska universitets vision om samverkan och hållbarhet. I motiveringen till beslutet skriver Vínnova bland annat att ”Ansökan beskriver ett projekt inom ett viktigt område som avser att vidareutveckla och testa en digital skolbaserad lösning som kan öka andelen aktiva skoltransporter bland svenska barn från dagens 52% till 80%. (…) Projektförslaget bygger på en aktiv samverkan, stort engagemang och täta dialoger med viktiga aktörer inom systemet, vilket ger förutsättningar för spridning till hela Sverige och även internationellt på sikt”.