Ny forskning om covid-vård

Nya studier om vård i respirator vid covid-19 pågår just nu vid Luleå tekniska universitet. Professor Åsa Engström, som leder projektet, berättar att det kommer fram många starka berättelser i de intervjuer som genomförs. – Det var mycket svårt för anhöriga som inte fick träffa de sjuka. Några stod utanför sjukhuset för att känna närhet, säger Åsa Engström.

Undersökningen utgår från den covid-avdelning som skapades vid Piteå sjukhus i samband med pandemiutbrottet.

– Vi intervjuar patienter som legat i respirator, anhöriga och personal. Man blir tagen av vad de har att berätta, säger Åsa Engström, professor i omvårdnad och själv intensivvårdssjusköterska.

Forskningen är inte slutförd ännu, men en hel del intervjuer har redan genomförts. Syftet med studierna är att undersöka hur patienter, anhöriga och vårdpersonal upplevt intensivvård vid covid-19.

Hallucinationer vanligt

Åsa Engström har tidigare gjort en doktorsavhandling om hur patienter och anhöriga upplevde vård i respirator, med fokus på anhöriga och deras betydelse. Patienterna hade ofta haft hemska hallucinationer om krig.

– Även nu visar det sig att patienterna har haft hallucinationer, nästan värre än vid förra undersökningen. Nu kunde de handla om att de själva är döda, eller att familjen är död.

En del hade svårt att urskilja vad som var verkligt, även efter avslutad vård.

– Det kunde också vara svårt att prata om de här upplevelserna efteråt. Överhuvudtaget hade det funnits ett behov av eftervård. Men man har fått klara sig själv. Det fanns en oro om de var friska, om de borde röntga lungorna för att se så att de läkt, säger Åsa Engström.

Långa arbetsdagar

För de anhöriga var det svåra att vara isolerad och inte kunnat träffa personen som var svårt sjuk på flera veckor.

Anhöriga berättar också att de helst hade velat se dem som låg i respirator och se hur de mådde.

– De hade det tufft. Nu fick de information av personalen per telefon. Ibland var de själva isolerade på grund av att de kunde ha fått covid-19, säger Åsa Engström. 

Personalen tvingades snabbt ställa om och börja pendla från sina bostadsorter till den nya avdelningen i Piteå.

– De hade arbetspass på 12,5 timmar, sedan kunde det komma till några timmar för restid, en del hade arbetsdagar på 16 timmar. De hittade knappt i lokalerna och fick använda skyddsutrustning som de inte var vana vid, säger Åsa Engström.

Hann inte återhämta sig

Det krävdes också att de, på grund av skyddsutrustningen, planerade när de kunde dricka, äta eller gå på toaletten, och att de inte kunde gå in och ut från avdelningen.

Somliga valde att sova över i Piteå.

– Men det påverkade återhämtningen, eftersom de inte kom hem och träffade familjen. Likadant var det med semestern, de upplevde att de knappt hann återhämta sig innan den var slut, säger Åsa Engström.

I undersökningen intervjuas patienter, anhöriga, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Forskningsresultaten ska sedermera presenteras i ett antal vetenskapliga artiklar.

I media

• SVT Helgstudion 1tim 50 min in i programmet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Sveriges Radio Norrbotten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Vårdfokus Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• SVT Norrbotten om anhöriga Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• SVT Norrbotten om personalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• SVT Norrbotten om patienterna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.