26 november 2020
Undersöker hur klimatförändringar påverkar näringar i Arktis
Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap, deltar i ett tvärvetenskapligt och universitetsövergripande EU-projekt om klimatförändringarnas framtida effekter på småskaliga, traditionella näringar. Projektet, som förutsätter nationell motfinansiering, har beviljats medel från Formas om över 3 miljoner kronor för perioden 2020 – 2023.
Klimatförändringarna sker snabbare i Arktis än i någon annan region, med enorma konsekvenser för den biologiska mångfalden och för de landsbygds- och ursprungsbefolkningar som är beroende av den. Fokus för projektet ligger på traditionella näringar – inuitiska jägare och småskaliga fiskare på Grönland, samiska renskötare i norra Sverige och Norge samt samiska kustsamer i Porsangerfjorden i Norge – i relation till såväl andra markanvändningsintressen och lokalsamhällen som storskalig, kommersiell verksamhet.
Konflikter analyseras
En utgångspunkt i projektet är att storskaliga, industriella verksamheter historiskt sett har premierats framför småskaliga, traditionella näringar samt att de senare oftast är mer gynnsamma för den biologiska mångfalden.
Delprojektet syftar till att analysera de intressekonflikter som kan uppstå mellan olika aktörer, hur dessa hanteras rättsligt och politiskt samt vilka rättsliga och politiska strukturer som begränsar eller underlättar aktörernas möjligheter att driva utvecklingen för den biologiska mångfalden i en positiv riktning. Forskarna kommer även att analysera de konflikter som kan uppstå mellan klimatmålen och traditionella näringars behov av biologisk mångfald.
– Exempel på en sådan konflikt är vindkraftverk. Å ena sidan producerar vindkraftverk koldioxidfri el. Å andra sidan kan landbaserade vindkraftsparker påverka möjligheterna att bedriva rennäring, förklarar Maria Pettersson.
De strukturer som åsyftas är såväl formella ramverk, exempelvis lagstiftning och beslutsordningar i olika organisationer, som informella, exempelvis uttalade normer och invanda, omedvetna, beteenden.
Svårt ändra riktning
Projektet utgår från teorin om spårbundenhet vilket innebär att aktörerna tenderar att följa bestämda beteendemönster och förhållningssätt till varandra av historiska och institutionella skäl. Även om många eller alla aktörer påverkas av en viss institutions negativa effekter och även om många eller alla är medvetna om att så är fallet kan alltså nödvändiga förändringar vara svåra att genomföra.
En delförklaring till spårbundenheten är att vissa aktörer har incitament, medvetna eller omedvetna, att vidmakthålla den rådande ordningen. En annan orsak till spårbundenhet är tekniska inlåsningseffekter; människan har byggt upp och gjort sig beroende av tekniska system som då de utvecklades ansågs fylla sin funktion, men som på grund av förändrade miljö- och samhällsförhållanden eller nya kunskaper om systemens miljöpåverkan, visar sig ha negativa effekter.
Aktörerna intervjuas
För att identifiera spårbundenhet i de formella och informella strukturer som begränsar aktörernas möjligheter att bidra till biologisk mångfald kommer projektet att innehålla en fallstudie i form av intervjuer.
– Frågorna kommer bland annat att handla om hur aktörerna uppfattar det juridiska regelverket på området, är det exempelvis svårbegripligt och motsägelsefullt och därmed svårt att följa?
Maria Pettersson driver projektet tillsammans med Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Projektledare är Göran Bostedt, docent i resursekonomi vid SLU. Forskningsmedel för projektet har beviljats av Formas men det finansieras av EU och ingår som delprojekt i en omfattande, tvärvetenskaplig och universitetsövergripande satsning på biologisk mångfald med deltagare från ett antal europeiska universitet.
