Sebastian Gabrielsson. Foto: Erica Lång
14 januari 2021
Omvårdnadsforskare i rovtidskrifter
Forskare inom omvårdnad som publicerar sina resultat i så kallade rovtidskrifter är ofta erfarna forskare, visar en ny forskningsstudie. – Det är ett oskick som riskerar förtroendet för omvårdnadsforskningen. För den enskilde forskaren kan det innebära att en publicerad artikel blir en belastning i stället för en merit, säger Sebastian Gabrielsson, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.
Rovtidskrifter publicerar forskningsresultat snabbt och mot betalning, men utan att ta hänsyn till vetenskapligheten. Artiklarna genomgår lite eller inget av den kritiska granskning som normalt kännetecknar vetenskapliga tidskrifter. Fenomenet har blivit allt vanligare i och med att den tekniska utvecklingen gjort det enkelt och billigt att starta digitala tidskrifter. Att stödja rovdjurstidskrifter är numera inskrivet som en oacceptabel praktik i Den europeiska kodexen för forskningens integritet.
Studien har genomförts av en grupp forskare bestående av Sebastian Gabrielsson, universitetslektor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, docent Tove Godskesen från Ersta Sköndal Bräcke högskola och docent Stefan Eriksson från Uppsala universitet. Tillsammans har de granskat vetenskapliga artiklar inom ämnet omvårdnad som publicerats av forskare knutna till svenska universitet under 2018 och 2019. Totalt hittade de 39 artiklar publicerade i rovtidskrifter. Det är i linje med annan forskning som visar att andelen artiklar i rovtidskrifter bland svenska forskare ligger på några procent.
Riskerar trovärdigheten
– Det stora problemet är att man riskerar omvårdnadsforskningens trovärdighet. Genom att etablerade forskare och lärosäten lånar ut sina namn till den här typen av oseriösa tidskrifter bidrar de också till att de framstår som legitima, säger Sebastian Gabrielsson.
Han fortsätter:
– Det är oroande att två tredjedelar av författarna i vår studie var seniora forskare – lektorer och professorer. Doktorander och andra mindre erfarna forskare borde kunna lita på att mer erfarna kollegor inte tar genvägar. Allt eftersom medvetenheten om problemet ökar riskerar en artikel som publicerats i en rovtidskrift att bli en belastning snarare än en tillgång för den enskilde forskaren.
Ett annat fynd i forskningen var att majoriteten av författarna kom från ett begränsat antal lärosäten.
– Det kan vara ett tecken på att man på vissa universitet har bristande publiceringsrutiner, eller att man har utvecklat en kultur där det anses viktigare att man publicerar än att det sker i seriösa tidskrifter.
En positiv överraskning för forskarna var att de hittade betydligt färre artiklar i rovtidskrifter som publicerats under 2019 jämfört med 2018.
– Förhoppningsvis innebär det att kunskapen och medvetenheten om problemet har ökat bland omvårdnadsforskare, säger Sebastian Gabrielsson.
- Predatory nursing journals: A case study of author prevalence and characteristics
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Den europeiska kodexen för forskningens integritet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.