17 augusti 2022
Cirkulär ekonomi är ofta bättre för miljön – men inte alltid
Forskare vid Luleå tekniska universitet och Chalmers tekniska högskola har tagit fram en ny metod, Business Model LCA (BM-LCA), som hjälper företag att beräkna hur klimatavtryck och övrig miljöpåverkan från verksamheten förändras vid en övergång från en traditionell till en cirkulär affärsmodell. I projektet har de framför allt tittat på marknaden för högkvalitativa friluftskläder och för dem innebär detta att hyra ut sina kläder i stället för att sälja dem.
Thomas Zobel, professor i kvalitetsteknik och logistik vid Luleå tekniska universitet, tog initiativet till projektet då han märkte att vissa företag går över till cirkulära affärsmodeller genom att ta för givet att det är bättre ur miljö- och klimatsynpunkt. De räknade inte på det i förväg för att se om det var rätt beslut. Han tog kontakt med Henrikke Baumann, professor och forskare inom LCA (life cycle assessment) vid Chalmers tekniska högskola, och tillsammans bildade de en projektgrupp som nu har tagit fram den nya metoden.
Att gå över till cirkulära affärsmodeller
Syftet med projektet från början var att utveckla nya cirkulära, mer hållbara affärsmodeller inom outdoor-sektorn, närmare bestämt högkvalitativa friluftskläder. Särskilt fokus låg på en speciell typ av affärsmodell som baseras på ett produkt-tjänstesystem. I stället för att tillverka och sälja kläderna till konsument så hyr företaget ut dem. I affärsmodellen ingår även att förlänga livslängden på kläderna; när de behöver uppdateras eller lagas görs det av uthyraren. Den som hyr ut tvättar också plagget innan det hyrs ut på nytt. Även butikerna måste i förlängningen ställa om sina affärsmodeller – från att sälja till att hyra ut. Det betyder att de kommer att sälja färre fysiska plagg, de tillhandahåller tjänster i stället, men det ställer också andra krav på hur en butik ser ut i framtiden.
Uthyrningen kan vara i form av en engångsuthyrning, då kunden exempelvis hyr en skaljacka under en veckas skidåkning i fjällen mot en avgift, eller en prenumerationstjänst där kunden betalar en fast avgift per månad och har rätt att hämta ut kläder ett antal gånger.
– Tanken är att produkterna ska användas så mycket som möjligt, inte bara en vecka per år. Färre antal plagg är i omlopp men man utnyttjar dess funktion mer eller mindre oavbrutet, säger Thomas Zobel.
Bättre eller sämre – det beror på
Är det då alltid bättre med cirkulära affärsmodeller? Inte alltid, menar Thomas Zobel. Företagen som tillverkar kläderna har varit duktiga på att hålla nere sin miljö- och klimatpåverkan och klimatavtrycket per plagg är inte så stort längre. När plaggen säljs till kund skickas det endast en gång, till skillnad från om det hyrs ut. Då skickas plaggen många gånger fram och tillbaka och transporterna ökar. Det som dock har störst betydelse för klimatpåverkan är hur kunden väljer att transportera sig själv när hen ska hämta ut sitt hyrda plagg. Thomas förklarar:
– Om alla kunder skulle välja att cykla eller gå för att hämta ut sitt plagg sjunker CO2-utsläppen med upp till 80 procent jämfört med ett företag som har en traditionell affärsmodell. I våra beräkningar har vi antagit att några går, cyklar eller åker kollektivt medan några tar sin fossildrivna bil, vilket är det mest realistiska, och då har vi sett att CO2-utsläppen sjunker med 35 procent. Däremot, om alla skulle välja att ta bilen skulle klimatavtrycket bli större än med en traditionell affärsmodell. Den cirkulära affärsmodellen fungerar bäst för storstadsmänniskan som kanske inte använder plagget så många veckor per år och inte behöver använda bilen för att hämta ut sitt hyrda plagg.
Företagen kan alltså inte anta att deras miljö- och klimatavtryck minskar bara för att de går över till en cirkulär affärsmodell. I verkligheten förlorar de till viss del kontrollen över produkternas miljöpåverkan och sitt eget miljö- och hållbarhetsarbete genom att lämna över ansvaret till kunderna.
Kundkommunikation är A och O
För att en cirkulär affärsmodell av den här typen ska minska miljö- och klimatavtrycket krävs en kreativ och kontinuerlig kommunikation med kunderna, något som forskarna nu tittar närmare på i den sista delen av projektet. I och med att företaget lägger över en del av ansvaret för förbättringen av sitt hållbarhetsarbete på kunderna, är det av största vikt för dem att kunderna tar så bra beslut som möjligt när det gäller transport till uthämtningsstället. Att bara införa den här modellen, och inte göra något mer, kan snarare leda till att företaget ökar sin miljö- och klimatpåverkan.
Fri modell för alla att använda
Från Luleå tekniska universitets sida finns det inga planer på att kommersialisera BM-LCA. Forskarna är mer intresserade av att sprida information om att metoden finns och att göra den tillgänglig för alla. Men det är svårt att lägga om sin affärsmodell och den här kompetensen finns oftast inte i företagen, därför vill de nu titta på hur de kan göra den mer användarvänlig. Det finns ett konsultföretag med koppling till projektet, som är specialiserade på LCA-studier, och som tills vidare kan stötta företag med detta. Thomas råd till företag som funderar på att gå över till en cirkulär affärsmodell är tydligt:
– Gör en analys innan ni går vidare med att förändra er affärsmodell, gärna med hjälp av BM-LCA. Skaffa er ett bra underlag. Gissa inte, utan räkna på det. Detta är en komplex metod, men fördelen är att den ger bra svar – på detaljnivå.
Följande forskare från Luleå tekniska universitet har medverkat i projektet SYSTAIN:
Thomas Zobel, professor i kvalitetsteknik och logistik, Åsa Ericson, professor i informationssystem, Johan Lugnet, forskare i informationssystem och Johan Wenngren, forskare i informationssystem.
- Artikel: Switching the focus from product function to business profit: Introducing Business Model LCA (BM-LCA) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Artikel: Towards sustainable business models with a novel life cycle assessment method Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Rapport: Environmental assessment of two business models – a life cycle comparison between a sales and a rental business model in the apparel sector in Sweden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Artikel: Business model life cycle assessment: A method for analysing the environmental performance of business Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Projektet SYSTAIN (Utveckling och konsumtion i symbios för hållbara produktkedjor) är finansierat av Familjen Kamprads stiftelse Länk till annan webbplats..
Exempel på företag som ingått i projektet är Bergans, Fjällräven, Haglöfs och Naturkompaniet.
Kontakt
Thomas Zobel
- Professor
- 0920-492134
- thomas.zobel@ltu.se
- Thomas Zobel