Skyddet mot invasiva arter svårtillämpat i lagen

Invasiva främmande arter är ett hot mot den biologiska mångfalden. I Sverige är mårdhund, sidenört och jätteloka exempel som många känner till. I en ny avhandling i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet konstateras att de regleringar som ska förhindra att invasiva främmande arter sprids, innehåller motsättningar eller hamnar i värdekonflikt med andra regleringar. Följden blir att regleringarna blir svåra att tillämpa. Det ökar rättsosäkerheten och försvårar möjligheten att uppnå lagstiftningens mål – biologisk mångfald.

–  Miljöbalkens portalparagraf uttrycker tillexempel en motsägelsefull syn på naturen där naturen å ena sidan har ett värde enbart om den är till nytta för människan å andra sidan att naturen har ett värde i sig, oberoende av människan, säger Caroline Gardelli, forskare i rättsvetenskap och författare till avhandlingen.

Invasiva främmande arter är arter som människan, avsiktligt eller oavsiktligt, har flyttat från sin ursprungliga miljö till en miljö där arten snabbt sprider sig på bekostnad av de inhemska arterna. De kan orsaka allvarlig skada på ekosystem, infrastruktur, samhällsekonomin och människors hälsa. Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, både i Sverige och globalt och antalet invasiva arter ökar konstant. Skyddet av den biologiska mångfalden regleras på såväl internationell, EU- som nationell nivå.

Efterfrågar förebyggande åtgärder

I avhandlingen analyseras främst regleringarna i den svenska miljöbalken, konventionen om biologisk mångfald, Världshandelsorganisationens (WTO:s) frihandelsavtal samt EU-förordningen om invasiva främmande arter. I avhandlingen intervjuas personer som jobbar med policyfrågor rörande invasiva främmande arter på Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Näringsdepartementet.

De intervjuade efterfrågar ökade förebyggande åtgärder, bland annat övervakning och riskvärdering, samt en tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Under avhandlingsarbetet infördes en ny EU-förordning gällande invasiva arter. Caroline Gardelli konstaterar att den har stärkt skyddet mot invasiva arter, bland annat genom att göra ansvarsfördelningen mellan myndigheter tydligare.

Försiktighetsprincipen vs frihandelsavtalet

Den så kallade försiktighetsprincipen som kommer till uttryck i miljöbalken skulle kunna åberopas för att införa kontroller och förbud som minskar risken för spridning av invasiva främmande arter till följd av handel. Caroline Gardellis analys visar emellertid att försiktighetsprincipen kan hamna  i strid med WTO:s frihandelsavtal, som kräver ”tillräckliga vetenskapliga evidens” rörande hot som handeln för med sig, för att handelshinder ska få upprätthållas. Vidare visar hon att den nya EU-förordningen inte har förstärkt försiktighetsprincipen. Hon lyfter istället fram rättspraxis inom ramen för WTO som en framkomlig väg:

– Försiktighetsprincipen skulle kunna stärkas om förlust av biologisk mångfald inkluderades som ett godtagbart skäl för att begränsa den fria handeln. Det finns ingen rättspraxis där skyddet mot invasiva främmande arter har prövats mot rätten till frihandel. Däremot finns det rättsfall inom WTO där internationella överenskommelser utanför WTO har tagits in för att tolka begrepp. På samma sätt skulle man kunna låta konventionen om biologisk mångfald påverka synen på vilka evidens som krävs innan handeln får begränsas. Argumentet stärks av att i princip alla WTO-länder har undertecknat konventionen om biologisk mångfald.

Studerar skadegörare i skogsbruket

Avhandlingen innehåller en särskild studie av regleringen av invasiva växtskadegörare i skogsbruket. Skogsplantor drivs upp i så kallade skogsplantskolor innan de planteras i marken. Skogsplantskolor utgör en gynnsam miljö för spridning av svampar, mossor och ogräs. Regleringen av så kallade karantänskadegörare är strikt medan ett stort antal andra skadegörare inte omfattas av regleringen. Spridningen av skadegörare snarare underlättas av att WTO:s regelverk uppmuntrar till internationell handel med plantor.

Personer som arbetar på skogsplantskolor i Sverige har intervjuats. Flera av dem efterlyser utökade möjligheter att använda bekämpningsmedel. Enligt Caroline Gardelli skulle försiktighetsprincipen kunna tillämpas för att medge användning av förbjudet bekämpningsmedel enligt regeln om nöddispens om en invasiv art riskerar att hota den biologiska mångfalden. Hon tror dock inte att det är en framkomlig väg på längre sikt.

• Avhandlingen i fulltext Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.