Nytt laboratorium för avancerad biomedicinsk forskning

I ett nytt laboratorium inom medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet kan forskarna bland annat odla cancerceller från människor för forskning om cancer och i förlängningen nya behandlingsformer. Dessutom använder forskaren Oliya Abdullaeva labbet för att ta reda på mer om den vanliga men underdiagnostiserade kvinnosjukdomen endometrios.

Oliya Abdullaeva är forskare inom medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet och har byggt upp det nya labbet från grunden under ett års tid. Nu är forskningen i gång och flera projekt pågår samtidigt. I labbet kan till exempel cancerceller från människor odlas under kontrollerade former på små mikrochips – en teknik som få forskargrupper använt förut. Här kan forskarna observera hur cellerna beter sig, hur de påverkas av yttre faktorer, och få modeller i 3d.

Forskningen är inriktad på jonkanaler i celler. En jon är en liten elektriskt laddad atom eller partikel, och jonkanalen är ett protein som fungerar som en dörr genom cellernas membran. Nyckeln som öppnar jonkanalen kan vara till exempel signalsubstanser eller elektrisk spänning. När jonen kommer in i cellen kan den sätta i gång processer som reglerar till exempel hur cellen delar sig, flyttar sig eller tar sig in i annan vävnad. Vissa tumörceller har många fler jonkanaler än normalt. Om forskarna kan förstå mer om hur jonkanalerna fungerar kan det i förlängningen leda till nya behandlingsmetoder.

Elektriska fält kan påverka spridning av cancer

Tillsammans med Maria Asplund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., gästprofessor vid Luleå tekniska universitet samt forskare vid universitetet i Freiburg och Chalmers, jobbar Oliya Abdullaeva med ett projekt om hur jonkanaler i cancerceller påverkas av elektriska fält. Kroppens egna elektriska fält kan potentiellt spela en viktig roll för hur cancer sprider sig och bildar metastaser. Forskarna vill ta reda på hur jonkanaler reglerar spridningen. I labbet kan de observera hur cancerceller migrerar när de påverkas av elektriska fält.

– Om vi vet hur cellerna fungerar kan vi förutse hur cancer kommer att spridas. Visionen för framtiden är att det kan leda till cancerbehandling med elektricitet. Det fina med el är att det verkar lokalt och bara påverkar tumören. Men vi är ännu på grundforskningsnivå. Vi vill veta exakt vilka mekanismerna är, vilka jonkanaler som är involverade. När vi vet det skulle utvecklingen av en ny behandlingsform kunna gå fort, säger Maria Asplund.

Jonkanalernas roll för endometrios

Ett annat pågående projekt i labbet handlar om att förstå grunderna till endometrios, och den möjliga följdsjukdomen cancer. Endometrios är en sjukdom som drabbar ett mycket stort antal kvinnor. Den innebär att celler av livmoderslemhinna växer utanför livmodern, och orsakar stora smärtor och en ökad risk för äggstockscancer. Vilken roll jonkanaler har i sjukdomsutvecklingen är ännu okänt, men det vill Oliya Abdullaeva ändra på.

– Det här är ett område som är i stort behov av mer forskning. Genom att lära oss mer om grunderna kan vi förhoppningsvis framöver hjälpa ett stort antal kvinnor med en underdiagnostiserad, underfinansierad och underutforskad sjukdom som orsakar stort lidande, säger Oliya Abdullaeva.

Samarbete över ämnesgränserna

Det avancerade laboratoriet vid Luleå tekniska universitet var bara ett tomt rum när Oliya Abdullaeva började som postdoktor. Med bland annat medel från Kempestiftelserna byggde hon upp det från grunden tillsammans med bland andra forskningsingenjör Johan Jirlén Öppnas i nytt fönster. och utbytesstudenten Daniela Rassler. Tillsammans utvecklade de microchips för att studera cancercellernas migration i elektriska fält, i samarbete med Kerstin Ramser Öppnas i nytt fönster., professor i experimentell mekanik och Joel Wahl Öppnas i nytt fönster., postdoktor i experimentell mekanik.

Att forska inom ett område som tidigare inte varit stort vid Luleå tekniska universitet ser Oliya Abdullaeva som en möjlighet mer än ett hinder. När infrastrukturen inte fanns etablerad fick hon möjlighet att utveckla den. Här finns dessutom stora möjligheter att arbeta över ämnesgränserna, vilket Oliya Abdullaeva gör med Torbjörn Löfqvist Öppnas i nytt fönster., biträdande professor inom elektroniksystem. Tillsammans utvecklar de elektroniska system för att påverka celler.

Studera celler från patienter

Oliya Abdullaeva vill i framtiden bygga upp en egen forskargrupp och ytterligare utveckla ämnet medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet. Planen för den närmsta framtiden är att i samarbete med Ulrika Ottander Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., universitetslektor och överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap, och hennes team vid Umeå universitet kunna studera celler från patienter. De arbetar för närvarande tillsammans för att få alla de certifieringar som krävs för att förverkliga sina forskningsplaner.

– Här har vi ett fält där vi kan ena biologisk och teknisk expertis, båda behövs för forskningen. Vi har en bra infrastruktur här nu och kan arbeta i en ren miljö. Det är inte bara ett forskningsprojekt, utan en möjlighet att hjälpa människor, säger Oliya Abdullaeva.