Hög betalningsvilja för att undvika PFAS i vardagsprodukter

Forskare inom nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet har undersökt kunskapen om PFAS i vanliga konsumentprodukter. De har även studerat betalningsviljan för att välja PFAS-fria produkter.

PFAS är ett samlingsnamn på ett stort antal olika kemikalier som har fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper och som används i en mängd vardagliga produkter. Flera av dessa kemikalier har skadliga effekter på miljön och människors hälsa. En del av PFAS-kemikalierna befaras ha hälsovådliga effekter, bland annat cancer, infertilitet och påverkan på immunförsvar.

Studien baseras på 2000 enkätsvar från hela Sverige insamlade med hjälp av en webbpanel. Enkäten innehöll en lista över tio vanliga konsumentprodukter som alla kan innehålla PFAS. Respondenterna ombads markera vilka av produkterna som innehåller PFAS. En av slutsatserna är att det finns en stor spridning i kännedomen om vilka produkter som det kan finnas PFAS i. För vissa produkter var kännedomen relativt hög. Mer än hälften känner till att PFAS kan förekomma i stekpannor, textilier och plastleksaker. Det var betydligt färre som kände till att PFAS kan förekomma i kosmetika samt pappersprodukter för livsmedel, till exempel pappersmuggar och bakplåtspapper.

Likartad kunskapsnivå

Kunskapsnivån skilde sig inte nämnvärt mellan olika grupper. Kännedomen om att de listade produkterna innehåller PFAS var något högre bland äldre (65+) än bland unga vuxna (18-29 år). Några större könsskillnader kunde inte heller påvisas även om något fler män än kvinnor kände till att skidvalla kan innehålla PFAS medan något fler kvinnor än män visste att det kan finnas PFAS i livsmedelsförpackningar och plastleksaker.

Betalningsviljan för PFAS-fria produkter undersöktes härnäst. Tre produkter som relativt ofta innehåller PFAS användes som exempel: solkräm, stekpannor och fritidsbyxor av Goretex (eller motsvarande).

För solkräm visade resultaten att kvinnor, högutbildade och äldre var mer benägna att acceptera ett högre pris för PFAS-fri solkräm än yngre. Betalningsviljan för PFAS-fri solkräm var också högre bland dem som känner till hur vanligt PFAS är i olika konsumentprodukter. Det visade sig också att betalningsviljan bland dem som var relativt okunniga om förekomsten i olika produkter ökade om de fick information om de hälso- och miljörisker som PFAS innebär, medan betalningsviljan bland dem som redan var relativt välinformerade inte påverkades av denna information.

–   En av våra slutsatser är att information om PFAS kan ha betydelse för konsumtionsbeteenden men det är viktigt att informationen riktas till de grupper där den gör nytta, säger forskaren Linda Wårell som gjort studien tillsammans med kollegan Kristina Ek.

Välja mellan stekpannor

Respondenterna fick även välja mellan en stekpanna med så kallad non-stick funktion, som gör att maten inte bränner fast lika lätt, och en stekpanna utan non-stick. Stekpannor med non-stick beläggning innehåller ofta PFAS. Betalningsviljan testades också för fritidskläder med vattenavstötande egenskaper, vilka ofta innehåller PFAS. För stekpannor var PFAS-innehåll den viktigaste faktorn för valet mellan de två stekpannorna, medan non-stick funktionen var av mindre betydelse. För fritidskläder var däremot förmågan att stå emot vatten och vind den viktigaste egenskapen. För att få konsumenter att välja bort textilier med PFAS är det därför särskilt viktigt att hitta alternativ som har liknande egenskaper utan att innehålla skadliga kemikalier.

Sammantaget visar resultaten att betalningsviljan är hög för att slippa PFAS i samtliga produkter. De som visste mer om hur vanligt det är med PFAS var i större utsträckning beredda att betala mer för PFAS-fria produkter. Detta är en viktig signal för företag som tillverkar produkter som kan innehålla PFAS.

Studien har genomförts i samarbete med forskargruppen VA-teknik samt med Luleå Miljöresurs. Projektet är kopplat till framtidsområdet Creaternity.

Torsdagen den 19 oktober publiceras en artikel om olika utsläppskällor för PFAS i Luleå och vad som kan göras åt det.