
8 oktober 2023
81 miljoner till testanläggning för vätgas vid LTU Green Fuels
För att stålindustrin ska kunna sänka sina koldioxidutsläpp krävs storskalig vätgastillverkning. Nu finansierar EU och Tillväxtverket en anläggning vid Luleå tekniska universitets pilotanläggning LTU Green Fuels som ska forska på lösningar.
Storskalig vätgastillverkning är en förutsättning för stålindustrins omställning till fossilfri stålproduktion. En omställning till koldioxidneutral stålindustri beräknas kunna minska Sveriges koldioxidutsläpp med cirka tio procent. Men det behövs mer forskning och tester i storskalig miljö. Därför finansierar EU och Tillväxtverket projektet H2-Labs, som leds av Luleå tekniska universitet.
– Med medel från Fonden för en rättvis omställning och statlig medfinansiering möjliggör vi nu mer viktig forskning för stålindustrins klimatomställning, säger Elisabeth Backteman, generaldirektör på Tillväxtverket.
Bygger upp testanläggning
Projektet ska bygga upp en testanläggning för elektrolyssystem vid Luleå tekniska universitets pilotanläggning LTU Green Fuels i Piteå, och genomföra tester med elektrolys för produktion av vätgas och syrgas. Det ska även undersökas hur man kan tillvarata och nyttja restvärme från vätgastillverkningen. Projektet ska också undersöka hur vätgasproduktion kan göras mer energi- och kostnadseffektivt. Luleå tekniska universitets forskningssatsning, Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden - CH2ESS tar ett helhetsgrepp på produktion, lagring, transport och användning av vätgas och inkluderar processintegration och elkraftsystemet. En viktig kärna är just tung experimentell verksamhet i Luleå tekniska universitets pilotanläggning för drivmedelsyntes, LTU Green Fuels.
– Den här investeringen gör att Luleå tekniska universitet växlar upp satsningen på forskning och utbildning inom vätgas rejält tillsammans med våra partners. Den forskning och utveckling i pilotskala, ca en MW, som kommer att genomföras vid LTU Green Fuels medför kunskapshöjning för alla inblandade. Vätgaspiloter behövs för att skapa erfarenhet av etablering, drift och underhåll, optimeringsfrågor och hur vätgasproduktionens sidoströmmar kan nyttjas. Det här är viktig kunskap med särskilda förutsättningar i kallt klimat, säger Fredrik Granberg, vd för Luleå tekniska universitets pilotanläggning LTU Green Fuels.
Luleå tekniska universitet är projektägare och LTU Green Fuels Kommanditbolag projektpart. Övriga partners är Piteå Energi, Smurfit Kappa samt H2 Green Steel.
Vätgas blir avgörande
– Vätgas kommer att vara avgörande för flera industriers förmåga att ställa om till hållbara lösningar. Sverige har goda förutsättningar att bygga kunskap och bli en nation som tar täten i den växande vätgasekonomin. Testanläggningen H2 Labs vid LTU Green Fuels i Piteå kommer att bidra till detta och för oss på H2 Green Steel utgöra en bra plattform för innovativ och tillämpad forskning om lösningar som kan implementeras i storskaliga vätgasanläggningar, säger Marita Nilsson Teknikledare, Elektrolysörsystem, H2 Green Steel.
– För oss är det viktigt att vara del i forskning och utveckling av hållbara energilösningar som kan komma oss till gagn i framtiden. Det är en unik möjlighet för Piteå och även för oss med en pilotanläggning så nära vårt pappersbruk, därför vill vi vara med och sätta Piteå på kartan att ligga i framkant i denna utveckling, säger Per Swärd, vd Smurfit Kappa Piteå.
Efterliknar storskaliga anläggningar
Testanläggningen vid LTU Green Fuels ska användas för akademisk forskning genom att efterlikna framtida storskaliga anläggningar inom stålindustrin.
– Testerna ska leda till ökad kunskap och lärdomar kring konstruktion, byggnation och drift av storskalig vätgastillverkning i kallt klimat. Många branscher har intresse för forskning om storskalig elektrolys. Resultaten ska spridas både nationellt och internationellt. De ska presenteras på internationella konferenser och i vetenskapliga tidskrifter, säger Monika Brandt, handläggare inom Fonden för en rättvis omställning på Tillväxtverket.
Fonden för en rättvis omställning är en del av den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi. Fonden fokuserar på de industrier och län med mycket höga koldioxidutsläpp och ska bidra till att industrins klimatomställning sker med bibehållen konkurrenskraft. Programmet omfattar omkring 2,9 miljarder kronor inklusive nationell medfinansiering för klimatomställning av stålindustrin i Norrbottens, metallindustrin i Västerbottens och mineralindustrin i Gotlands län. Pengarna från fonden ska bland annat användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik, kompetenshöjning för anställda, forskning samt förstärkning av elnät.
Kontakt
Fredrik Granberg
- Projektledare
- 0920-492782
- fredrik.granberg@ltu.se
- Fredrik Granberg