
Phillip Tretten, Johanna Sundbaum och Sebastian Gabrielsson invigde forskarskolan inom precisionshälsa.
23 november 2023
Framgångsfaktorer och visioner delades på PRECISE-dagen
På PRECISE-dagen klipptes bandet för att inviga Sveriges första forskarskola i precisionshälsa. Dessutom presenterades framtidsområdet PRECISE:s nyligen identifierade klustring av forskningsområden. Inbjudna externa föreläsare delade med sig av sin forskning och kunskap, för både inspiration och potentiella framtida samarbeten.
– Precisionshälsa handlar om att säkerställa att varje individ får rätt insats vid rätt tidpunkt och i rätt sammanhang, och därmed främja jämlik hälsa genom hela livet. För att hälso- och sjukvårdssystemet ska kunna uppfylla denna vision måste vi främja forskning inom precisionshälsa och påskynda nya upptäckter, sa Sebastian Gabrielsson, prodekan vid filosofiska fakultetsnämnden vid Luleå tekniska universitet.
Innan han klippte bandet för att inviga forskarskolan i precisionshälsa fortsatte Sebastian Gabrielsson:
– Med vår breda kompetens inom teknik, utbildning, hälsa, samhällsvetenskap och konst, har Luleå tekniska universitet en unik position för att bidra till denna uppgift.
Invigningen av forskarskolan och presentationen av de nya doktoranderna var finalen på en heldag tillägnad precisionshälsa, med många inspirerande presentationer från inbjudna forskare inom området.
Datadriven forskning
Ett av dagens teman var datadriven forskning, vilket inleddes med att Linnea Hedman Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., docent vid Umeå universitet, presenterade OLIN-studierna
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. – en epidemiologisk forskningsverksamhet om astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i norra Sverige.
Studierna inkluderar 60 000 deltagare från sju års ålder och uppåt, individer med registrerade hälsodata från frågeformulär, hudpricktester och tester av lungfunktion. Hittills har 24 doktorsavhandlingar baserats på data från programmet och ytterligare 20 har delvis baserats på OLIN-data.
– Några av våra framgångsfaktorer är att vi har ett multiprofessionellt team och ett stort urval av data från en representativ befolkning. Vi har en högt deltagande och detaljerad klinisk information vid rekryteringen. Några av de äldsta deltagarna har varit med i vår studie i nästan 40 år, så vi kan titta på utvecklingen. Vi har också internationella och nationella samarbeten, ännu inte med PRECISE men vi ser fram emot framtida samarbeten, sa Linnea Hedman.
Identifiera grupper för riktade insatser
Ulf Strömberg Länk till annan webbplats., epidemiolog och adjungerad professor vid Göteborgs universitet, talade om geomapping – att identifiera befolkningsgrupper på ett exakt sätt för riktade insatser.
– Vår vision är att visualisera kartor och att utveckla ett rikstäckande informationssystem, sa han.
Genom att identifiera högriskgrupper, eller grupper med lågt deltagande i olika program, kan rätt personer nås, och det ger också en insikt i hur insatser kan anpassas. Som ett exempel nämnde Ulf Strömberg deltagandet i screeningprogrammet för livmoderhalscancer. Områden med lågt deltagande korrelerade med plats, fattigdom och hög andel invandrare från icke-västliga länder.
Sociologiskt perspektiv på hälsa
Mats Jakobsson, universitetslektor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, gav en presentation om ett sociologiskt perspektiv på hälsa.
– Vi föds in i en social position, med olika kulturella, ekonomiska och sociala resurser. Detta kan förändras, men det kräver hjälp från en betydelsefull annan, till exempel en person eller en institution. Jag vill analysera och beskriva hälsa med hänsyn till många faktorer, förhoppningsvis kan vi använda resultaten för att bygga ett samhälle där det är bättre att leva.
Prevention mot barnfetma
Peter Bergsten Länk till annan webbplats., professor vid Uppsala universitet, höll en presentation om att styra samhället mot prevention, med exempel från barnfetma. Han beskrev hur forskare nu arbetar tillsammans med Storfors kommun i Värmland för att bekämpa barnfetma, genom att identifiera barn tidigt och utforma interventioner. Han välkomnade också initiativ till framtida samarbeten.
Precision i personcentrerad vård
– Framtiden är data, en helhetssyn. Vi behöver inte bara objektiva data, utan även samla in data om hur patienten mår, sa Axel Wolf, professor vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för personcentrerad vård - GPCC Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. under sin presentation "Adding precision to person-centered care, partnership is the key".
Strukturerad data som räddar liv
Den avslutande presentationen från gästande forskare var från Helena Linge Länk till annan webbplats., implementeringsstrateg på Region Halland med en bakgrund inom cancerforskning och erfarenhet av entreprenörskap. Genom att strukturera data från överlevare av barncancer kunde hon och hennes team identifiera patienter som riskerade att utveckla allvarliga sena effekter, till exempel en andra cancer.
– Tidig upptäckt räddar liv och minskar kostnader, sa Helena Linge.
Forskningskluster inom PRECISE
Inom PRECISE har fem områden identifierats som subkluster, och under PRECISE-dagen presenterades dessa områden; digital hälso- och sjukvård, hälsosamma platser, neurologisk precisionshälsa, Molekylära metoder för precis övervakning och holistisk hälsa samt lekfulla plattformar.
– Vårt långsiktiga mål är att bli en hubb för kunskap inom neurologiska mätningar, sa Örjan Johansson, professor i teknisk akustik, som presenterade området neurologisk precisionshälsa.