
27 november 2023
Lärande i arbete avgörande för länders ekonomiska utveckling
Trots att lärande i arbete är en förutsättning för innovationsförmåga och produktivitet, vilket i sin tur är en förutsättning för det enskilda företagets konkurrenskraft och hela länders välstånd, saknas etablerade mätmetoder för att mäta det. En ny avhandling i arbetsvetenskap från Luleå tekniska universitet visar indikatorer som är relevanta för lärande i arbete samt hur de påverkar innovationsförmågan respektive produktiviteten.
– Vi behöver bli bättre på att mäta vad som är drivkrafterna bakom ekonomisk utveckling för att förstå vad som driver ekonomisk tillväxt. Ju mer ett land är beroende av lärande i arbete desto mer behöver vi förstå om hur lärande i arbete påverkar landets ekonomi. Lärande i arbete är viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men i stor utsträckning handlar det om utveckling för den enskilda människan. Parallella studier till avhandlingen visar att lärande i arbete gör att vi kan jobba längre upp i åldrarna och det bidrar till ökad jämställdhet på arbetsplatsen, säger avhandlingens författare, Annette Nylund.
Ett av avhandlingens mål har varit att utveckla en fungerande mätmetod som är generaliserbar. Därför har det varit viktigt att hitta indikatorer för lärande i arbete som är robusta, det vill säga att de inte är kontextberoende. Samma indikatorer måste vara tillämpbara över tid och oberoende av organisation (privat/offentlig arbetsgivare, storlek och så vidare).
Tre indikatorer
Genom litteraturstudier, intervjuer och så kallad faktoranalys som går ut på att hitta underliggande faktorer för olika fenomen har Annette Nylund identifierat tre olika indikatorer: 1. Arbetstagarnas individuella lärande 2. Arbetsorganisation (grad av decentraliserat arbete bestående av många kontakter i och utanför organisationen) 3. Övriga strukturella faktorer för lärande i organisationen (till exempel på arbetssätt, uppföljningar och olika incitamentsstrukturer).
Avhandlingens empiriska material består av två olika enkätundersökningar. Den första består av svar från högsta chefen, eller en representant för denna, i cirka 1000 slumpvist utvalda svenska företag. Den andra studien består också av svar från chefer eller representanter i svenska organisationer men i denna studie ingick även arbetsgivare i offentlig sektor och civilsamhället, totalt cirka 1300. De två enkätundersökningarna är Meadow från 2009 och Nulägesundersökningen NU från 2015. Båda enkäterna är baserade på Meadows arbetsgivarenkät.
Utbildningsinsatser har stor betydelse
Resultaten visar att alla typer av företag har såväl nytta som förutsättningar att använda sig av olika metoder av lärande i arbetet eftersom lärande bidrar till innovationsförmåga och produktivitet. Annette Nylund konstaterar att lärande som går ut på att alla, eller merparten av alla arbetstagare på en arbetsplats, deltar i olika utbildningsinsatser har stor betydelse för företagens innovationsförmåga.
– Arbetsorganisation och övriga strukturella faktorer för lärande ger den extra boosten till effekten av det individuella lärandet. Alla tre har betydelse, men på olika sätt. Deras betydelse ger en indikation om hur en företagsledare ska allokera sina investeringar.
Annette Nylund är nationalekonom i grunden. En sak som har förvånat henne under avhandlingsarbetets gång är den, i jämförelse med nationalekonomi, stora oenighet som råder inom lärandeforskningen.
– Jag trodde att kunskapen inom lärandeforskning var kumulativ. Det förvånade mig att det inte finns allmänt vedertagen statistik som ger ett mått på lärande i arbete. I min avhandling visar jag att Meadows arbetsgivarenkät utgör en utmärkt utgångspunkt för att utforma en manual för att ta fram statistik om lärande i arbetet. Det finns ingen anledning för Sverige att vänta på att OECD eller FN tar fram en sådan manual.
Annette Nylund är processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Hon försvarade sin avhandling den 9 november vid Luleå tekniska universitet.