Digitala vårdplattformar behöver en annan strategi för att lyckas

Forskning publicerad i tidskriften MIT Sloan Management Review visar att de allmänna strategier som har visat sig vara framgångsrika för digitala plattformar i andra sektorer är mindre användbara när det handlar om hälso- och sjukvård. Studien belyser hur plattformsstrategi måste anpassas när den tillämpas för att lösa nya problem på nya marknader.

Tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet är ett stort problem i många länder. Digitala plattformar kan vara en del av lösningen för att tillgängliggöra vård, samtidigt som många av dagens digitala vårdplattformar har svårt att lyckas. Studien fokuserar på just detta, att identifiera de unika utmaningar som digitala vårdplattformar står inför och hur plattformsstrategi bör utformas i ljuset av dessa.

Under fyra års tid har Johan Frishammar vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med forskarna Marcus Holgersson och Joakim Björkdahl på Chalmers tekniska högskola samt Anna Essén från Handelshögskolan i Stockholm, arbetat med studien.

– Digitala vårdplattformar, om de görs rätt och implementeras väl, kan bidra till att lösa produktivitetskrisen inom hälso- och sjukvården, konstaterar Johan Frishammar, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

– Det finns fortfarande mycket att utforska kring vad dessa plattformar kan och bör göra, men det finns goda möjligheter att de kan bidra till att göra hälso- och sjukvård både bättre, billigare och mer tillgänglig. Och det gäller vårdplattformar i både offentlig och privat regi. Vi tar inte ställning i frågan vem som bör äga och driva dessa plattformar, men konstaterar att de måste bli bättre på att utforma strategi oavsett ägarskap, berättar Johan Frishammar.

Tre utvecklingsområden

Studien "Health Care Platforms Need a Strategy Overhaul" är nyligen publicerad i MIT Sloan Management Review som publiceras av Massachusetts Institute of Technology (MIT), och beskriver hur plattformsstrategi måste anpassas inom tre områden för att bättre matcha det digitala hälso- och sjukvårdsperspektivet:

• Marknadsintroduktion – till skillnad från digitala plattformar som Airbnb och Amazon är vårdplattformar inte substitut, utan snarare komplement till etablerade tjänster. Digitala vårdplattformar bör initialt fokusera på ett väldefinierat och avgränsat område, och integrera med etablerade ekosystemsaktörer inom hälso- och sjukvård.
• Uppskalning av verksamheten – begreppet nätverkseffekter är centralt för traditionella plattformsstrategier. Att ha en större bas av användare är viktigt för plattformar som exempelvis Facebook, eftersom nya användare ökar värdet även för de befintliga användarna. Men för vårdplattformar är nyttjande av och inlärning från data från användarna viktigare, så kallade ”lärandeeffekter”. Digitala vårdplattformar bör använda data för att utveckla operationell excellens och för affärsmodellsutveckling.
• Styrning av ekosystemet – organisationer som Apple centraliserar styrningen av sina ekosystem av appar, användare och utvecklare, men vårdplattformar måste arbeta med distribuerad styrning tillsammans med ett brett nätverk av läkare, hälso- och sjukvårdsorganisationer, statliga myndigheter, försäkringsbolag och andra. Digitala vårdplattformar bör bygga sociopolitisk legitimitet och aktivt delta i utvecklingen av regelverk.

– Ledare för digitala vårdplattformar som fokuserar på att dra nytta av organisatoriska inlärningseffekter, att systematiskt integrera med det etablerade ekosystemet och att använda en distribuerad modell för ekosystemets styrning kommer att vara bättre rustade för att hantera, skala upp och anpassa sina verksamheter, säger Marcus Holgersson, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

– Sådana förändringar i digital plattformsstrategi inom hälso- och sjukvårdssektorn kommer kunna bidra till högre kvalitet och mer innovativa hälso- och sjukvårdstjänster globalt.

Mellan 2018 och 2022 studerade forskarna digitala vårdplattformar i Sverige, med fokus på plattformsstrategi, styrning av ekosystem och användarbeteende. Studien är baserad på över 100 kvalitativa intervjuer i 14 olika organisationer – fyra stora digitala primärvårdsplattformar, två plattformsteknikutvecklare, fem etablerade offentliga och privata hälso- och sjukvårdsleverantörer, två hälso- och sjukvårdsmyndigheter samt SKR, Sveriges kommuner och regioner – och med enskilda användare av digitala vårdplattformar. De har också utfört omfattande analys av kvantitativa plattformsdata.

Läs studien i MIT Sloan Management Review Länk till annan webbplats.