
Hydrogen Safety and Improved Permit Processes, H2SIPP
Projektet studerar hur olika typer av hinder för implementering av vätgas i de nordiska länderna kan övervinnas, med fokus på tillståndsprocesser, acceptans och vätgassäkerhet.
Inom projektet kommer material- och tillförlitlighetsanalyser i form av icke-destruktiv testning att genomföras. Resultaten kommer att ligga till grund för en strategisk plan inom säkerhets- och tillståndsperspektiv för Norden i syfte att behålla ledarskapet och dra fördelar av hittills utvecklad teknik inom vätgas under många år framöver.
Projektet Hydrogen Safety and Improved Permit Processes, H2SIPP har en budget om 18 MSEK och har 14 parter från Sverige, Finland och Norge.
Projektpartners:
Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Aalto Universitet, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Energigas Sverige, Zelk Energy, Skoogs Bränslen, Bodens Utveckling AB, Gällivares näringsliv, SSAB, Gen-H Oy, Hydri, Nordion Energi, AFRY.
Finansiärer
Nordic Energy Research med programmet Nordic Hydrogen Valleys as Energy Hubs, finansierat av Swedish Energy Agency, Business Finland, och Innovation Norway.
Sammanfattning av projektet
Det övergripande målet med detta projekt är att utveckla en strategi för att övervinna barriärer för implementering av vätgas i de nordiska länderna, utifrån ett tillstånds-, säkerhets- och socialt acceptansperspektiv – faktorer som identifierats som nyckelbarriärer i det senaste arbetet. Fokus är att stödja effektivisering av tillståndsprocessen i allmänhet och specifikt för fastställande av säkerhetsavstånd som anses vara en av de stora utmaningarna för en bred implementering av vätgasteknik. Arbetet utförs av forskare inom vätgasimplementering, regelverk och organisation vid LTU i samarbete med vätgassäkerhetsforskare vid LTH, materialexperter vid Aalto University och forskare inom säkerhet vid NTNU. Projektet stöds av aktörer över hela värdekedjan för vätgas, som alla pekar på det akuta behovet av att förbättra tillståndsprocesserna, säkerhetsanalyser och relaterade barriärer som social acceptans. För analysen av tillståndsprocesser för beslutsfattande kommer projektet att förlita sig på skriftligt material, på intressentintervjuer och insamling av nätverksanalyser, hur beslutssystemet för vätgas är organiserat, vilka institutionella utmaningar som involverade aktörer identifierar och vad som krävs för att övervinna dem (när det gäller ny lagstiftning och organisation).
Att jämföra Sverige och Norge, där erfarenheten av gas är mycket annorlunda på grund av offshoreindustrin, kommer i detta avseende att ge värdefulla lärdomar för framtiden. För att förbättra noggrannheten vid bestämning av säkerhetsavstånd, vilket är centralt för lokalisering och layout för ny vätgasinfrastruktur, kommer semiempiriska modeller att utvecklas för säkerhetsavstånd med hänsyn till strålningsegenskaperna hos vätgasflammor, som skiljer sig avsevärt från kolväteflammor.
Dessutom kommer potentialen för spridning av vätgas under jord att analyseras för underjordiska vätgasrörledningar. Allt arbete kommer att ligga till grund för en plan för Norden ur säkerhets- och tillståndsperspektivet, för att behålla täten av utvecklingen och få fördelar många år framåt.

Projektets övergripande målsättningar. I bilden presenteras logotyper för genomförande universitet i Sverige, Finland och Norge, samt finansiären Nordic Energy Research inom programmet Nordic Hydrogen Valleys as Energy Hubs.
Social acceptans, politisk organisation och vätgassäkerhet - var står vi idag? April 2024
Social acceptans och politisk organisation– professor Simon Matti, Statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet (april 2024)
Utbyggnaden av vätgassystemet som en central del av industrins gröna omställning och en ökad produktion av fossilfri energi, kräver inte bara nya tekniska lösningar utan också många andra förutsättningar. Implementeringen av ny teknik innebär nya samhälleliga utmaningar vad gäller sådana frågor som acceptans, säkerhet, samt policy- och tillståndsprocesser, vilka i sin tur kan utgöra hinder för implementeringen. Exempelvis finns det idag varken en utbyggd infrastruktur, anpassad lagstiftning eller tillräcklig erfarenhet och kunskap om vad användningen av vätgas innebär hos såväl beslutsfattare som allmänhet. Det saknas helt enkelt nödvändiga samhällsstrukturer och institutioner för en storskalig, effektiv implementering av olika vätgasapplikationer. Samtidigt betonas det från industrin att samhällets processer ofta är för långsamma och att beslut som rör centrala frågor om detaljplaner och miljötillstånd behöver skyndas på. Detta skapar stora utmaningar för såväl det rättsliga som de politiska systemen som i dagsläget inte är anpassade för den nya tekniken, och som dessutom behöver förhålla sig till den sociala acceptansen för en ökad användning av vätgas och de industriella och infrastrukturella konsekvenser detta medför.
Det nuvarande policysystemets kapacitet att inkorporera vätgas som en del av energisystemet innebär att hänsyn måste tas till den passformsproblematik* som kan uppstå när ny policy, för att möjliggöra konstruktionen av produktionsanläggningar och vätgasledningar, möter det redan existerande policylandskapet*. Risken för policykrockar*, särskilt när övergripande strategier omsätts i politisk praktik, är påtaglig. Att införliva vätgas som en nyckelkomponent i energisystemet är dessutom intimt kopplat till bredare frågor om en ökad fossilfri energiproduktion (exempelvis en utbyggnad av vindkraften), vilket ökar komplexiteten än mer. Eftersom policysystemet som omger dessa frågor också innefattar en rad olika aktörer, inom olika policyområden och på olika nivåer – från det nationella ner till lokala aktörer och beslutsfattare – blir också behovet av en tydlig koordinering och koherens* påtagligt. Att hitta sätt för att undvika isolerade beslutsprocesser samt att undvika eller övervinna samordningsexternaliteter* blir därför en nyckelfråga.
Ytterligare en nyckelfråga som behöver uppmärksammas är den sociala acceptansen. Denna inkluderar såväl attityder hos politiska beslutsfattare på lokal och regional nivå, där miljö- och plantillstånd fastställs och markanvändningsförslag utvärderas, relevanta intressenter som mark- och fastighetsägare, rättighetsinnehavare och då inte minst samiska företrädare samt allmänheten. Tidigare forskning inom andra områden visar tydligt att bristen på en utbredd social acceptans utgör ett betydande hinder för implementeringen av såväl nya projekt som policyer. Hur och varför den sociala acceptansen varierar, mellan olika vätgasapplikationer och i olika kontexter, är därför centralt för att bättre förstå på vilket sätt acceptansfrågor kan påverka möjligheterna för implementering av vätgas i energisystemet.
I detta projekt studeras de juridiska och politiska förutsättningarna för implementering och utveckling av olika vätgasapplikationer, såsom tillstånds- och andra beslutsprocesser, koordinering av aktörer, policyer och mål, samt den sociala acceptansen rörande såväl produktionsanläggningar, lagring och vätgasledningar. Projektet inleds med en kartläggning av nuvarande aktörer, beslutsfattare, myndigheter, organisationer och industri, som på olika sätt är relevanta spelare inom vätgas i Sverige, inklusive deras inbördes relationer i form av koordinering och samverkan, samt av de idag aktuella (tillstånds- och besluts-) processerna. Aktörerna och deras relationer kommer att illustreras med hjälp av nätverkskartor. Därefter analyseras aktörernas uppfattningar om behovet av utveckling och förändring av de nuvarande legala- och policy-systemen. Detta, tillsammans med analyser av den sociala acceptansen av såväl nuvarande som framtida vätgassystem som genomförs i form av fokusgrupper/intervjuer samt enkäter, gör att projektet kan lämna skarpa slutsatser i fråga om vilka åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av vätgas som en nyckeldel av ett framtida svenskt energisystem. Lärdomarna från dessa studier kommer också att bidra med kunskap som i många fall har också är relevant för våra nordiska grannländer.
* Ordlista
Policy: beslutade mål, strategier och förhållningssätt. Ofta politiska, men finns även i andra verksamheter.
Policylandskap: den totala mängden policyer som existerar inom ett område (och närliggande områden) vid en given tidpunkt.
Policykrockar: när policyer i policylandskapet uttrycker oförenliga eller motverkande mål och strategier, eller innebär att motverkande styrmedel implementeras.
Koherens: samstämmighet.
Samordningsexternaliteter: kostnader som uppstår när två eller fler aktörer försöker samordna sin verksamhet.

Simon Matti, professor vid Luleå tekniska universitet
Säkerhetsavstånd, universitetslektor Marcus Runefors, Brandteknik, LTH (april 2024)
En central fråga vid etablerandet av nya vätgasanläggningar är hur den kan placeras i förhållande till omgivningen och vilka avstånd som krävs mellan olika delar av anläggningen. Vägledningen för hur detta ska fastställas har varit mycket begränsad vilket har gjort att frågan har hanterats olika i olika projekt. Utifrån genomförda installationer så kan man konstatera att detta har lett till olika resultat och därmed säkerhetsnivå samt att tillståndsprocesserna har tagit lång tid på grund av omfattande dialoger mellan installatören och räddningstjänsten.
Energigas Sveriges vägledning för tankstationer – H2-TSA – samt MSB:s planerade regler för vätgasanläggningar kan förväntas leda till en mer effektiv och enhetlig hantering framöver. Det har dock visat sig att det saknas mycket kunskap som behövs för att kunna fastställa relevanta avstånd vilket har tvingat fram konservativa antaganden hos regelskrivarna, något som försvårar och fördyrar installation. För vissa tillämpningar, som till exempel vätgasledningar, så saknas det för närvarande helt vägledning. Även för storskaliga installationer, där inte H2-TSA ger någon vägledning, är situationen oklar. En nyligen genomförd sammanställning av forskningsbehoven för vätgas- och batterisäkerhet (Runefors, 2024) har också visat att säkerhetsavstånd är det område som såväl forskare som behovsägare anser vara klart viktigast att forska kring framöver.
Det forskningsbehov som detta arbetspaket avser att behandla är kopplat dels till att genomföra experiment för att kunna fylla ovanstående kunskapsbehov och på så sätt kunna reducera säkerhetsavstånden för vätgasanläggningar med bibehållen säkerhetsnivå och ta fram kunskapsunderlag för tillämpningar där vägledning om säkerhetsavstånd saknas idag.
Särskilt fokus kommer att läggas på scenarier som är relevanta för vätgasledningar. Ett exempel är undersökningar av undermarksläckage av vätgas för att studera hur detta transporteras i marken och om det finns risk för ansamling under tjäle eller byggnadskonstruktioner. Studier kommer även att genomföras för att studera såväl strålning från vätgasjetflammor som fördröjd antändning av utsläpp vilket kan leda till en tryckvåg. Dessa undersökningar, som genomförs som en kombination av experiment och simulering/modellutveckling, kommer att utgöra en central kunskapsbas för att ta fram säkerhetsavstånd för vätgasledningar.
Runefors, M. (2024), ” Perceived research needs for Battery and Hydrogen Safety – A Nordic Perspective”, Report 7057, Div. of Fire Safety Engineering, Lund University, Sweden

Marcus Runefors, Universitetslektor inom Brandteknik, LTH
Offentliga evenemang där H2SIPP kommer att presenteras inom kort
- 11-12 dec Svenska vätgaskonferensen, Stockholm (CH2ESS koordinerar 2024 års vätgaskonferens | Luleå tekniska universitet (ltu.se)
- 22-23 jan Konferensen Nordic Hydrogen Valley på LTU, Luleå
Relaterade utbildningar vid LTU
Grundläggande vätgassäkerhet | Luleå tekniska universitet (ltu.se) Länk till annan webbplats.
Läs mer om brand- och explosionsdelen av forskningen inom H2SIPP på LTU: H2SIPP | Luleå tekniska universitet (ltu.se) Länk till annan webbplats.

Projektpartners Luleå tekniska universitet (LTU), Lunds universitet (LTH), Aalto Universitet (Aalto), Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), Energigas Sverige, Zelk Energy, Skoogs Bränslen, Bodens Utveckling AB, Gällivares näringsliv, SSAB, Gen-H Oy, Hydri, Nordion Energi, AFRY. Finansiärer: Nordisk Energiforskning med programmet Nordic Hydrogen Valleys as Energy Hubs, finansierat av Energimyndigheten, Business Finland, och Innovation Norway.
Kontakt
Cecilia Wallmark
- Verksamhetsledare, Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden, CH2ESS
- 0920-492847
- cecilia.wallmark@ltu.se
- Cecilia Wallmark
Uppdaterad: