Möt några av våra lärare på Swedish School of Mines
Våra forskare blir dina lärare. Swedish School of Mines är ett initiativ för att leverera kompetens för hela värdekedjan inom över hela mineral- och metallvärdekedjan som världen efterfrågar genom den gröna omställningen.
"Ökad takt för att hitta kritiska råvaror"
Tobias Bauer är biträdande professor i forskningsämnet malmgeologi.
Efterfrågan på kritiska metaller till bland annat batterier ökar stort i och med elektrifieringen och den gröna omställningen. Ett nytt EU-finansierat projekt ska utveckla metoder för att minska prospekteringskostnader och öka sannolikheten för att hitta nya källor för kritiska råvaror för batteriproduktion.
Projektet Exploration Information System (EIS) har nyligen erhållit nästan 60 miljoner kronor från forskningsprogrammet Horizon Europe. Luleå tekniska universitet ingår i projektet med representation från forskningsämnet malmgeologi vars andel motsvarar ungefär sex miljoner kronor i arbetsinsats.
– Malmbildning kräver flera olika förutsättningar som alla behöver samspela med varandra. Endast om alla förutsättningar finns på rätt plats under rätt tid kan en malmfyndighet bildas. Med EIS kommer vi att implementera dessa förutsättningar i nya mineralsystemmodeller. Detta ger oss snabba och kostnadseffektiva analysverktyg för mineralprospektering, säger Tobias Bauer, biträdande professor i forskningsämnet malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
De utvecklade metoderna kommer att minska de nuvarande höga prospekteringskostnaderna och öka sannolikheten för att hitta nya källor för kritiska råvaror för batteriproduktion.
– Vi vill också öka medvetenheten och förtroendet hos allmänheten om vikten av råvaror för en framgångsrik omställning till en klimatneutral och digitaliserad ekonomi och samhälle. Vidare kommer vi att informera allmänheten om hur EU kan ha en säker, hållbar och ansvarsfull tillgång på råvaror från inhemska källor, säger Tobias Bauer.
Projektet "Exploration Information System – EIS" är ett europeiskt konsortium bestående av 17 partners från forskningsinstitut, akademi, tjänsteleverantörer och industri. Medlemmarna kommer från sex EU-medlemsstater plus två utomeuropeiska länder och täcker de viktigaste metallproducerande regionerna i Europa.
– Dessa områden inom EU har olika geologi och en stor potential för olika typer av nya mineraltillgångar, säger Tobias Bauer.
"Jag är en fjällvandrande och skidåkande miljönörd"
Lina Hällström arbetar i forskargruppen för tillämpad geokemi vid Luleå tekniska universitet som hanterar miljöproblem både inom den naturliga miljön och inom gruvindustrin.
I mitt arbete utvärderar jag det nya konceptet "Remining". Det innebär möjligheten att städa upp historiskt gamla synder från gruvindustrin genom att skapa nya gruvor från det gamla avfallet. Därmed ska man få bort föroreningar från naturen och samtidigt utvinna metaller i Sverige, bra va?
– Vem är jag? För några år sedan hade jag förmodligen blivit beskriven som en av två handbollsmålvakter i BBK:s damlag. I dag finns knappt någon del av handbollen kvar i mitt liv. Min träning handlar nu främst om långdistanslöpning och längdskidåkning.
– Lagsammanhållningen som försvann med handbollen får jag numera istället på annat håll. Om du letar upp mig på Facebook skulle du genom mina frekventa statusuppdateringar om integration förstå att jag är en av tre kvinnor som driver den ideella svenskskolan Let's Go Swedish. Fyra timmar i veckan får jag träffa en grupp underbara människor från världens alla hörn. Under snart fem år har vi haft över 400 vänner på vår skola och blev förra året framröstade till det ärofyllda priset Årets Bodensare.
– Jag har länge haft som mål att förändra världen till det bättre, både inom miljö- och integrationsfrågor. Detta måste mina elever på Let's Go Swedish ofta stå ut med när jag tvingar dem att läsa texter om plaster i haven, vikten av ekosystem, rymden, återvinning eller annat inom mitt eget intresseområde. Som jag nämnde i inledningen är arbetsmöjligheter och utveckling av landsbygden, Boden och Norrbotten också någonting som ligger mig varmt om hjärtat.
"Jag pratar gärna om geovetenskap i allmänhet, guld i jordskorpan och klimatet"
Jag är från Göteborg där jag läste min grundutbildning inom berggrundsgeologi. Efter det flyttade jag till Luleå 2002 för att doktorera och har därefter blivit kvar som forskare och lärare.
Vad forskar du inom?
– Min forskning har handlat mycket om hur guld förekommer i jordskorpan, hur man kan prospektera efter metallen och även hur man kan förbättra utvinningen av guld i gruvorna. På senare tid forskar jag även kring hur man kan fånga in koldioxid för lagring i den svenska berggrunden, så kallad CCS (Carbon Capture and Storage). Utöver detta är jag utbildningsledare för programmen civilingenjör Naturresursteknik och vårt masterprogram Geovetenskap, med inriktning mot malmgeologi och miljögeokemi.
Hur kan dina studenter dra nytta av din forskning?
– Min forskning och dess resultat slussar jag likt många andra lärare in i mina föreläsningar i olika kurser. På så sätt kan studenterna direkt ta del av det som händer inom den aktuella forskningen. Jag undervisar i strukturgeologi, mineralogiska undersökningsmetoder, isotopgeologi och handleder examensarbetare.
Har du några tips för nya studenter?
– Ställ frågor till oss lärare! Jag pratar exempelvis gärna om geovetenskap i allmänhet, guld i jordskorpan och klimatet.
"Vi forskar längs hela värdekedjan inom mineraler och metaller"
Hesham Ahmed, utbildningsledare för kandidatprogrammet hållbar mineralutvinning.
– Programmet är en tvärvetenskaplig utbildning som ska göra det möjligt för studenterna att förstå hur jorden och värdekedjan för metaller och mineral fungerar. Studenterna ska kunna bidra till ett hållbart nyttjande av mineraltillgångar och lära sig att agera i en global digitaliserad värld.
– Programmet täcker hela värdekedjan från prospektering, gruvbrytning och anrikning, till smältning, raffinering och återvinning, samtidigt som man betonar de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna. Utbildningen sker i nära samarbete med relevant bransch.
– Programmet syftar till att utbilda studenter med de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna bidra till den gröna omställningen och den därmed ökade efterfrågan på metaller. Programmet kommer att skapa förståelse för den hållbara värdekedjan.

Christna Wanhainen och Nils Jansson
“Vi ser ett ökat behov av alla slags metaller, både basmetaller och kritiska metaller"
Möt Christna Wanhainen och Nils Jansson, lärare på programmet Hållbar Mineralutvinning.
Christina, varför behöver vi metaller i det hållbara samhället och kan metaller utvinnas hållbart?
– Frågan täcker in på de kritiska metallerna som behövs för den gröna omställningen och hur man i denna utbildning får lära sig hur man hittar och utvinner dem med mera.
– Människans behov av metaller och mineral ökar, i takt med en ökande världsbefolkning och den gröna omställningen som nu sker. I förnybara energisystem såsom exempelvis vindkraftverk och solceller krävs mycket basmetaller och också en rad olika kritiska metaller, det vill säga metaller som har stor ekonomisk betydelse men som inte produceras inom EU.
– Det finns upp till tolv gånger mer koppar i förnybara energisystem jämfört med traditionella system. En elbil, till exempel, innehåller drygt tre gånger så mycket koppar som en bensinbil, och därför kommer efterfrågan på koppar att öka under lång tid framöver. Den gröna omställningen innebär således ett ökat behov av alla slags metaller, både basmetaller och kritiska metaller.
– I den här utbildningen får du lära dig hur de här metallerna återfinns i jordskorpan i form av malmer, hur och var olika typer av malmer bildas och vilka metoder som används för att hitta och utvinna dem på ett hållbart sätt.
Nils, industrin är en central del i den gröna omställningen, hur ser kontakten med företag ut?
– Utbildningen i prospektering vid Luleå tekniska universitet sker i nära samarbete med gruv- och prospekteringsindustrin, som också är en av de viktigaste framtida arbetsgivarna för våra studenter. Olika exempel är exkursioner till aktiva gruvor och kontinuerliga gästföreläsningar.
– I kursen Gruvgeologi har vi till exempel gruvkarteringsövningar i aktiva underjordsgruvor, och övningar och gästföreläsningar i resursmodellering med ackrediterade experter från industrin.
– Samverkan med industrin är en av styrkorna i vår utbildning. Det ger studenterna en bra inblick i olika arbetsroller för färdigutbildade geologer. Dessutom gör detta det lättare för oss att hålla utbildningen à jour med industrins specifika utmaningar och behov.
"Metaller finns i de flesta saker vi använder oss av i vardagen"
Jakob Kero, lärare på hållbar process- och kemiteknik.
– Jag tänker att det är viktigt att det framgår att genom att välja hållbar process- och kemiteknik får man en utbildning som verkligen gör skillnad för miljön i samhället och globalt.
– Syftet med utbildningen är att utveckla och förbättra processerna för att framställa metaller och kemikalier som är livsnödvändiga för att kunna leva de liv som vi lever idag. Metaller finns i de flesta saker vi använder oss av i vardagen. Är det viktigt att dessa metaller och kemikalier framställs på ett hållbart och schysst sätt? Det är genom att förbättra med framställningsprocesserna för metaller och kemikalier man kan påverka hur hållbart, effektivt och lönsamt dessa processer drivs. Ta ansvar, utbilda dig till ingenjör i hållbar process- och kemiteknik och bli med i arbetet med dessa utmaningar!
Uppdaterad:
Sidansvarig: Kontakta oss