Mer friskkvist till sågverken genom implementering av egenskapsanpassad aptering i skogen

Fokus för det här projektet har varit att undersöka ifall andelen friskkvisttimmer kan öka från skogarna i Norrbotten genom att använda en funktion som beskriver var i stammarna kvistarna blir friska. Funktionen finns tillgänglig i många av dagens skördardatorer och genom att aktivera den kan så kallad automatisk friskvistaptering göras.

Tre avverkningar har följts från skog till färdig produkt. Totalt har 3500 stockar sönderdelades till 7000 plankor och analyserats. Resultatet från avverkningarna indikerar att uttaget av friskkviststockar kan öka och att en lämplig kvot mellan den diameter där sågutbytet blir friskkvistigt och tallarnas brösthöjdsdiameter är 0,84 för slutavverkningsmogna bestånd i upptagningsområdet för Seskarö sågverk. Med denna kvot blev 80% av de friskkvistapterade stockarna också friskkvistiga produkter i justerverket.

Den höga kvoten ger att det endast är rotstocken som klassas som antingen svartkvist eller friskkvist medan övriga stocktyper alltid blir friskkvist. Isolerar man rotstockarna i analysen sjunker träffprocenten till 53%. Storleken på kvoten är också kopplad till hur det enskilda sågverket definierar sina friskkvistprodukter och kan inte ses som generell för alla sågverk. Algoritmutveckling har också varit en ingående del i projektet. Den har baserats på röntgen och 3d-parametrar för sammanlagt 360 variabler från 1650 stockar och 3300 sorteringsresultat från justerverket.

Endast stockar där båda plankorna kunnat matchas till den ursprungliga stocken med hög tillförlitlighet har analyserats. Det kan konstateras att nuvarande friskkvistmodell är betydligt sämre på att bedöma rotstockar än topp- och mellanstockar.

Projektet har visat att en indelning av stockarna i rotstockar respektive topp/mellanstockar och sedan använda separata prediktionsmodeller för vardera stocktyp bättre identifierar friskkviststockar än nuvarande algoritm. Den nya algoritmen fångar ungefär 15% fler friskkviststockar än den tidigare modellen. Genom apteringssimuleringar har siffror tagits fram som visar på hur det totala timmerutfallet i leveranserna till Seskarö påverkas ifall automatisk friskkvistaptering tillämpas och det relativa värdet på friskkviststockar ökas. En relativ ökning av friskkviststockarnas värde med 5% resulterade i att volymen friskkviststockar ökade från 12 till 20% medan svartkviststockarna minskade från 24 till 17%. Medellängden på friskkviststockarna ökade samtidigt med 21 cm medan medellängden på övriga timmersortiment var i princip oförändrade.

Slutsatsen av detta projekt är att det verkar finnas förutsättningar för en ökad produktion i Norrbotten av de friskkvistiga sågverksprodukterna, som är ett segment med god avsättning på marknaden.

Område: Material & processer
Budget: 354 000 kr
Mars 2021 – juni 2022
Projektledare: Ann Eklund, Sveaskog
Finansiering: Detta projekt finansieras av TCN