Möt våra forskare inom SUN

Hos oss finns en rad kompetenta forskare som med hjälp av deras forskning, driver SUN framåt.

"Jag vill gärna se en utveckling mot en balanserad användning av våra naturresurser"

Maria Petterson, professor i rättsvetenskap, är en del av SUNs styrgrupp.

Berätta lite om dig själv!

– Jag är född och i huvudsak uppvuxen i Luleå. Jag har en stor familj och trivs med närheten till naturen och har aldrig haft några planer på att flytta härifrån permanent. Förutom träning (som är ett av mina största intressen) tycker jag om att läsa böcker och vistas i skogen.

Vad forskar du om just nu?

– Just nu är det mycket fokus på miljöprövningens roll, inte minst i samband med de stora etableringar som planeras i norra Sverige. I övrigt sysslar jag en del med rättsliga förutsättningar för exempelvis användning av olika typer av avfall och ämnen, samt frågor om markanvändning och klimatanpassning i Arktis.

Hur kommer det sig att du började forska inom ditt ämne?

– Jag blev tillfrågad av dåvarande ämnesföreträdare om jag ville bli doktorand i miljörätt. Eftersom studier i allmänhet och frågor som rör miljö och naturresursanvändning i synnerhet intresserar mig tackade jag ja.

Hur spelar din forskning roll inom SUN?

– Miljö- och naturresurslagstiftningen uppställer ramar för den verksamhet som SUN fokuserar på (malm, trä och vatten) och är samtidigt ett viktigt instrument för att hantera målkonflikter i samband med användning av naturresurser. Därför blir det viktigt att dels förstå hur regelverket påverkar förutsättningarna för dessa verksamheter, dels utforska hur miljöprövningen kan och bör utformas för att utgöra ett effektivt styrmedel. Målet är ju att både skydda människors hälsa och miljön och att möjliggöra för (hållbar) ekonomisk tillväxt.

Vilken är den roligaste upptäckten och resultat du gjort eller tagit fram som forskare?

– De roligaste resultaten är de som får genomslag i samhället – när vi ”hittar” någonting som vi tycker behöver förändras och beslutsfattare lyssnar på det. Utbyggnaden av vindkraft på 2000-talet är ett sådant exempel. Genom vår forskning uppdagades en rad institutionella hinder mot en sådan utbyggnad som därefter har adresserats i både lagstiftning och policy.

Vad vill du uppnå under din forskningskarriär?

– Svår fråga. Jag ser det inte riktigt som att jag gör ”karriär”… Jag vill gärna se en utveckling mot en balanserad användning av våra naturresurser och om jag kan bidra till detta är jag nöjd.

Vad är det roligaste och mest utmanande med att vara en del av SUN?

– Det roligaste är att så många discipliner samlas och utbyter tankar och idéer kring ett gemensamt tema. Både forskarskolan och fröprojekten, projekt finansierade av "seed-money", visar vilken potential det finns i att studera frågor om naturresurser och samhälle från flera perspektiv. Det mest utmanande är nog att förstå varandras utgångspunkter.

Varför tycker du att SUN viktigt?

– Det roligaste är också det viktigaste. Det finns ett behov av såväl ämnesspecifik som tvär- och mångvetenskaplig forskning för att möta de utmaningar vi står inför.

”Jag vill bidra till samhällsutvecklingen”

Staffan Lundström, professor i strömningslära, är en del av SUNs styrgrupp.

Berätta lite mer om dig själv!

– Jag är uppvuxen i Burträsk, Västerbotten och har sedan på grund av studier och arbete bott på olika ställen i Sverige för att år 2000 hamna i Luleå. Min fritid spenderar jag tillsammans med min familj, med en del sportaktiviteter som löpning, paddling och skidåkning och trädgårdsarbete.

Vad forskar du om just nu?

– Mitt ämne är strömningsmekanik och inomvetenskapliga frågeställningar gäller ofta strömning i porösa material. Jag tycker också det är mycket intressant att se hur vi inom mitt ämne kan, tillsammans med andra ämnesexperter, bidra till att lösa olika problem. Det kan vara samarbeten med relativt närliggande ämnen som vi haft i ett projekt om filtrering av vätskedroppar i munskydd men också ganska olika ämnen som när vi forskar tillsammans med biologer gällande fiskvandring.

Hur kommer det sig att du började forska inom ditt ämne?

– I grunden berodde det på mitt val av examensarbete och sedan blev jag tillfrågad om att doktorera på ett institut, SICOMP (nu RISE SICOMP) om tillverkningsprocesser för kompositer. Men det har inte varit en rak linje fram till nu. Till exempel sökte jag och fick jobb utanför akademin efter licentiatexamen. Jag fick dock upp intresset för forskningen igen efter en lite längre resa runt i USA.

Hur spelar din forskning roll inom SUN?

– Det är tvådelat. Dels kommer den in via vattenkraften där jag känner till mycket av forskningen och har ett etablerat nätverk speciellt i Sverige och i resten av Europa. Dels finns det ofta olika strömningstekniska frågeställningar i både industriella och naturliga processer kopplade till alla områden inom SUN.

Vilken är den roligaste upptäckten och resultat du gjort eller tagit fram som forskare?

– Det är också två-delat. Dels är det roligt när jag ser att industrin/samhället använder våra forskningsresultat. Dels är det roligt när det uppkommer oväntade strömningstekniska fenomen ofta under experiment som vi sedan kan förklara med teori och modeller.

Vad vill du uppnå under din forskningskarriär?

– Jag vill bidra till samhällsutvecklingen.

Vad är det roligaste och mest utmanande med att vara en del av SUN?

– Det är kul att vi från rätt olika discipliner samlas för att bidra till att lösa stora problem.

Varför tycker du att SUN viktigt?

– Att nyttja naturresurser på ett, för de flesta, acceptabelt sätt är mycket utmanande. Jag tror att vi som universitet kan bidra till denna utmaning speciellt eftersom vi börjar vara ett moget universitet med många starka forskare och som geografiskt ligger i ett område med stora naturtillgångar vilket ger en grundläggande förståelse för komplexiteten i de utmaningar vi står inför.

"Jag hoppas att min forskning kan utgöra en pusselbit i förverkligandet av den gröna omställningen"

Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi, är biträdande vetenskaplig ledare för SUN.

Berätta lite om dig själv!

– Jag kommer från Luleå och bor här med min fru Kristina och tvillingarna Ella och Bodil (nu 18 år). Rötterna finns i Norrbotten, min mamma kom från Älvsbyn och min pappa från Seskarö. 1988 började jag läsa på ekonomlinjen vid Luleå tekniska universitet, och jag läste även nationalekonomi vid Umeå universitet. Sedan 2006 är jag professor i nationalekonomi, men har även under åren forskat vid universitet och institut i Boston (MIT), Wien (IIASA), samt Leipzig (Helmholz-UFZ).

Vad forskar du om just nu?

– Jag är involverad i en rad olika forskningsprojekt varav de flesta på olika sätt knyter an till den gröna omställningen av industrin. Forskningen handlar bland annat om hur olika klimat- och energipolitiska styrmedel påverkar incitamenten till teknologisk utveckling och innovation, och hur sådana styrmedel kan utformas på ett effektivt sätt. Tillsammans med rättsvetare och historiker har jag exempelvis studerat förutsättningarna för en mer ändamålsenlig miljöprövning av industriell verksamhet.

Hur kommer det sig att du började forska inom ditt ämne?

– Jag har alltid haft ett intresse för samhällsekonomiska frågor, och i början var jag mest intresserad av makroekonomi. Tidigt 1990-tal skapades möjlighet att bedriva forskarstudier i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet; inriktningen var mot energi-, naturresurs- och miljöekonomi och min avhandling från 1997 handlade om bränsleval och bränslesubstitution i europeisk elproduktion. Sedan dess har forskningen breddats åt olika håll; jag har bland annat under åren skrivit en hel del om avfall och återvinning.

Hur spelar din forskning roll inom SUN?

– SUN handlar om hur den naturresursbaserade industrin spelar en viktig roll i klimatomställningen och för hållbar utveckling. Min forskning handlar om hur denna omställning kan åstadkommas, och på ett sätt som kan förena olika mål, till exempel klimat, konkurrenskraft, regional utveckling. Staten – samt olika myndigheter på regional och lokal nivå – behöver stödja denna utveckling på olika sätt, och det är viktigt att olika politiska styrmedel och lagstiftning utformas på ett ändamålsenligt sätt. En viktig målgrupp för min forskning är politiska beslutsfattare samt tjänstemän på myndigheter och offentliga organisationer.

Vilken är den roligaste upptäckten/resultat du gjort/tagit fram som forskare?

– Den mest citerade forskningen jag har genomfört handlar om teknologisk utveckling, inklusive så kallad learning-by-doing, kopplat till förnybara energikällor, främst vindkraft. Denna forskning har bland annat kastat ljus på hur effekterna av teknologisk utveckling (så kallad learning rates) kan mätas empiriskt och hur olika styrmedel påverkar denna utveckling. Jag har även i samarbete med forskare inom entreprenörskap och innovationssystem bidragit till att öka förståelsen för hur olika typer av pilot- och demonstrationsanläggningar kan främja en hållbar teknologisk utveckling. Dessa studier har resulterat i viktiga lärdomar både för politiken samt för organiseringen och styrning av sådana anläggningar. Slutligen har jag tillsammans med andra forskare tagit fram riktlinjer för hur miljöprövningen av industrin kan utformas och implementeras på ett sätt som kan förena industriell konkurrenskraft med tuffa miljövillkor. Denna forskning har direkt relevans för den debatt som idag finns kring den svenska miljöprövningens eventuella tillkortakommanden.

Vad vill du uppnå under din forskningskarriär?

– Ett viktigt mål är att ha roligt, det vill säga att hitta frågeställningar och forskningsprojekt som man varje dag längtar efter att gräva ner sig i. Jag tror att det är också då som den bästa forskningen kommer fram. Just nu hoppas jag även att min forskning ska kunna utgöra en pusselbit i förverkligandet av den gröna industriella omställningen som nu sker, inte minst här uppe i Norrbotten.

Vad är det roligaste/mest utmanande med att vara en del av SUN?

– Det är inspirerande att ta del av andras erfarenheter och kunskap, båda andra forskare men även ledamöterna i SUN:s strategiska råd som representerar såväl industrin som myndighetsväsendet. Det är också roligt – men också utmanande och svårt – att fullt ut förstå andra perspektiv och utifrån dessa identifiera ny banbrytande forskning.

Varför tycker du att SUN viktigt?

– SUN är viktigt eftersom området tar sig an en utmaning som är både viktig och svår: naturresurser i form av malm, skog och vatten är nödvändiga för omställningen till en hållbar utveckling men innebär även svåra avvägningar mellan olika samhälleliga mål. Denna omställning handlar inte bara om klimat och industrins konkurrenskraft, utan även om kopplingar till andra miljömål, social acceptans och till den regionala utvecklingen i stort. Det är därför viktigt att bedriva forskning som bidrar till att öka kunskapen om dessa målkonflikter, samt hur dessa kan hanteras. I SUN undersöks bland annat hur olika tekniska lösningar ibland kan bidra till att luckra upp mål- och intressekonflikter (till exempel kopplat till markanvändning). Forskningen handlar även om hur samhällets organisering och dess institutioner (det vill säga lagstiftning och normer) påverkar möjligheterna att förverkliga den naturresursbaserade gröna omställningen samt att hantera de målkonflikter som följer av denna omställning.