Söka evidensbaserat

Inom hälso- och sjukvården utvecklas kunskapen snabbt. Det gör att all vårdpersonal behöver hålla sig uppdaterad om nya rön.

Evidensbaserad medicin (EBM) och evidensbaserad vård (EBV) innebär att du använder den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens önskemål när du planerar behandling och vård.

Fyra steg i evidensbaserad sjukvård

1. Formulera en fråga – en patientrelaterad fråga som går att besvara.
2. Informationssökning – leta efter litteratur som kan ge svar på frågan.
3. Kritisk granskning – bedöm om litteraturen är relevant och tillförlitlig.
4. Tillämpa resultatet – vårda och behandla utifrån aktuell evidens.

1. Formulera en fråga

En tydlig fråga gör det lättare att få ett tydligt svar. PICO är en modell som hjälper dig att strukturera din frågeställning. PICO står för:

• Population
• Intervention
• Comparison (kontrollgrupp)
• Outcome (utfallsmått)

Population

Vilken patientgrupp gäller frågan? Till exempel ålder, kön, diagnos, sjukdomsgrad, riskfaktorer eller andra sjukdomar.

Intervention

Vilken behandling gäller frågan? Vem utför behandlingen, med vilken intensitet och under vilken tidsperiod?

Comparison – Kontrollgrupp

Vilken jämförelse görs? Till exempel annan metod, placebo eller ingen behandling.

Outcome – Utfallsmått

Vilket resultat mäts? Till exempel dödlighet, sjuklighet eller livskvalitet. Med vilken metod mäts detta?

Sökord

När du har delat upp din frågeställning i mindre delar och valt de centrala begreppen behöver du hitta synonymer och ämnesord till dina termer. Använd Svensk MeSH för att hitta medicinska ämnesord.

• Svensk MeSH
  I Svensk MeSH hittar du medicinska ämnesord, både på svenska och engelska.
  

2. Informationssökning

Informationssökning baseras oftast på de två första delarna i PICO: population och intervention. Dessa kan i sin tur delas upp i flera delar.

Exempel: Om populationen är ungdomar med alkoholmissbruk kan du dela upp den i ungdomar och alkoholmissbruk.

Att dela upp sökningen i olika delar på detta sätt kallas blocksökning. Det innebär att du samlar alla synonymer, ämnesord och fritextord i ett block och kombinerar dem med OR. Blocken kombineras sedan med AND. Exempel på blocksökning:

Block 1:

("Virtual reality therap*" OR "Virtual reality glasses" OR "virtual reality technolog*" OR "virtual goggles" OR "VR goggles" OR Virtual Reality [Mesh] OR Virtual Reality Exposure Therapy [Mesh])

Block 2:

("panic attack*" OR Phobic Disorders [Mesh] OR Panic Disorder [Mesh] OR Anxiety [Mesh] OR Anxiety Disorders [Mesh])

Block 1 och block 2:

("Virtual reality therap*" OR "Virtual reality glasses" OR "virtual reality technolog*" OR "virtual goggles" OR "VR goggles" OR Virtual Reality [Mesh] OR Virtual Reality Exposure Therapy [Mesh]) AND ("panic attack*" OR Phobic Disorders [Mesh] OR Panic Disorder [Mesh] OR Anxiety [Mesh] OR Anxiety Disorders [Mesh])

Lämpliga databaser och sökkällor

Vilka databaser du väljer beror på vilket material du vill hitta. Vid evidensbaserad informationssökning kan det vara bra att börja i SBU eller Cochrane Library och sedan söka originalartiklar i till exempel PubMed.

• SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
  Systematiska översikter på svenska.
• Cochrane Library (RN)
  Systematiska översikter inom medicin och angränsande områden.
• PubMed – Clinical Queries (RN)
  Välj Clinical Queries under PubMed Tools för att begränsa sökningen till artiklar baserade på kliniska studier och vissa fördefinierade metoder. Här hittar du både originalartiklar och systematiska översikter.
  
• CINAHL with Full Text (RN)
  Begränsa till Evidence-based practice eller välj en viss publikationstyp.
• OTSeeker
  Systematiska översikter inom arbetsterapi med mera.
• PEDro
  Systematiska översikter inom bland annat fysioterapi.
• Trip
  Söker efter evidensbaserade resurser på internet, bland annat från SBU, Cochrane Library, HTA och PubMed. Resultaten sorteras i hierarkiska kategorier med det starkaste evidensläget högst upp.

3. Kritisk granskning

För att bedöma relevans, tillförlitlighet och klinisk nytta behöver du granska den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna. Studier kan innehålla systematiska fel, så kallad bias. Resultatfel kan till exempel bero på felaktig data, felaktig tolkning eller felaktig effektbedömning. Olika granskningsmallar kan användas för att värdera materialet, till exempel:

• Granskningsmallar från SBU
  Olika mallar för att granska systematiska översikter.
  
• GRADE
  Ett internationellt graderingssystem som används för att bedöma tillförlitligheten i det vetenskapliga underlaget.
  
• PEDro scale
  Används i databasen PEDro för att värdera kvaliteten på kliniska prövningar.

4. Tillämpa resultatet

När du planerar vård behöver du kombinera din kliniska erfarenhet med patientens behov. Bedöm om resultaten i det vetenskapliga underlaget går att överföra till just din patient. Fråga dig:

• Hur generaliserbara är studiens resultat?
• Är fördelarna med interventionen större än nackdelarna?
• Är evidensen tillräckligt stark?

Lär dig mer om evidensbaserad vård:

Bak Andersen, I., Matzen, P., & Vågen, Ö. (2015). Evidensbaserad medicin . Lund: Studentlitteratur.

Fisher, A. G. (2009). Occupational therapy intervention process model: A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press.

Herbert, R., Jamtvedt, G., Hagen, K. B., Mead, J. M., & Chalmers, I. (2011; 2012). Practical evidence-based physiotherapy (Second ed.). Edinburgh; Edinburgh: Elsevier, Churchill Livingstone; Elsevier, Churchill Livingstone.

Nordenström, J., Edgren, G. (2019). Evidensbaserad medicin i sherlock holmes fotspår (5, [omarb] uppl ). Stockholm: Nordic Medical Publications.

Willman, A. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4, [rev] uppl.). Lund: Studentlitteratur