Söktips

Att söka information kan ta tid. Här får du tips som gör sökningen mer effektiv.

Hitta sökord

Att välja bra sökord är en av de viktigaste och svåraste delarna av sökningen. Utgå från din frågeställning. Plocka ut nyckelord som sammanfattar din sökfråga och använd dem i databaserna.

Planera din sökning

Planera din sökning i förväg. Det sparar tid och gör det enklare att redovisa hur du har sökt material till ditt arbete. Börja med att analysera och definiera din sökfråga. Fundera över:

• Syftet med din sökning – vill du få en överblick eller en fördjupning?
• Vilken typ av material du behöver, till exempel böcker, vetenskapliga artiklar, lagar eller statistik
• Hur mycket material du behöver
• Hur gammalt materialet får vara
• Om du behöver vetenskapligt material

Medicinska ämnesord

Inom medicin och hälsa är det ofta bäst att söka med kontrollerade ämnesord. Ett exempel är Svensk MeSH. MeSH-termer används i databasen PubMed, men du kan också använda dem för att slå upp ämnesord i andra databaser.

• Svensk MeSH
  Med Svensk MeSH kan du hitta bra sökord att använda i databaser.
  
• Ordböcker
  Använd ordböcker för att hitta termer som du kan använda i databaserna.
  
• Sökord för upplevelser, känslor bemötande och attityder
  På Karolinska Institutets Universitetsbibliotek finns en sammanställning av användbara termer kring upplevelser och bemötande.

Svensk MeSH

Svensk MeSH är en ämnesordlista med medicinska termer. Du kan använda den när du söker efter vetenskapligt material i olika databaser. Svensk MeSH kan också fungera som en ordlista när du vill översätta dina sökord mellan svenska och engelska.

Vad är en ämnesordlista?

En ämnesordlista är som en ordbok med medicinska termer. De flesta medicinska databaser har en ämnesordlista, men de kan ha olika namn, till exempel MeSH, Thesaurus eller Subject Headings.

Alla ämnesordlistor bygger på kontrollerade ämnesord. Det innebär att särskilda ord har valts ut för att beskriva ett visst begrepp. Termerna är ordnade i en hierarki, från breda till mer specifika. Det kan hjälpa dig när du vill förfina eller utvidga din sökning. När du använder kontrollerade ämnesord blir träffarna oftast mer relevanta än vid fritextsökning.

Vad är Svensk MeSH?

MeSH står för Medical Subject Headings. Det är en ämnesordlista som produceras av National Library of Medicine i USA. Den svenska översättningen, Svensk MeSH, görs av Karolinska Institutets Universitetsbibliotek.

Alla svenska termer har inte en motsvarighet i amerikansk MeSH. Därför kan översättningen ibland saknas. Tänk på att Svensk MeSH inte är ett vanligt lexikon. Den visar vilka termer du ska använda när du söker i olika databaser.

• Svensk MeSH
  I Svensk MeSH hittar du medicinska ämnesord på både svenska och engelska.
  

Exempel från Svensk MeSH:

Om du vill hitta ett ämnesord som beskriver kritiska händelser som förändrar livet kan du använda någon av dessa termer:

• Livskriser
• Livserfarenhet
• Life experiences
• Life experience
• Event, life change
• Events, life change

I Svensk MeSH framgår att ämnesordet Life Change Events är den term som ska användas. Under synonymer kan du se att denna term samlar alla ovanstående begrepp.

MeSH i andra databaser

MeSH används framför allt i databasen PubMed. Du kan även utgå från MeSH-termer när du söker i andra databaser. Ofta används samma ämnesord trots att databaserna har olika ämnesordlistor.

Kom ihåg att sökresultatet kan bli sämre om termerna inte matchar. I andra databaser hittar du ämnesordlistan direkt i databasen, men där finns ingen svensk översättning.

Sökexempel:

Om du söker på kombinationen child AND parents AND disabilities får du träffar, men du vet inte om det är barnen eller föräldrarna som är funktionshindrade.

Om du i stället söker i Svensk MeSH på begreppet funktionshindrade föräldrar hittar du termen Child of impaired parents.

I CINAHL:s ämnesordlista används termen Children of impaired parents för att beskriva samma sak.

Var ska jag söka?

Det beror på vilken typ av material du vill hitta. Olika söksystem täcker olika ämnesområden och innehåller olika typer av material.

Bibliotekets sökruta

Bibliotekets sökruta är ett bra ställe att börja på. Där söker du i flera databaser samtidigt. Du kan använda filter för att välja om du vill hitta artiklar, böcker, e-böcker eller annat material. Om du får för många träffar när du söker artiklar kan du i stället prova en ämnesspecifik databas.

• Bibliotekets sökruta
  Sök efter böcker, e-böcker och artiklar via Medicinska e-bibliotekets sökruta.
  

Databaser

En databas är en samling material som har gjorts sökbart. Den kan täcka många ämnen eller vara ämnesspecifik och samla material inom ett visst område.

Vissa databaser innehåller material i fulltext, andra ger bara referenser till källor. Databaser kan också innehålla faktauppgifter som statistik, standarder eller patent. Ta reda på vilken typ av material som finns i databasen innan du söker.

I en databas kan du ofta avgränsa sökningen mer än i bibliotekets sökruta, till exempel på åldersgrupp eller geografiskt område. Databaser fungerar på olika sätt, så använd gärna hjälpavsnittet i databasen för att få mer information om hur du söker där.

• Databaser
  Medicinska e-bibliotekets utbud av databaser.

Google

Om du söker med Google missar du mycket vetenskapligt material. Det är därför ofta bättre att använda bibliotekets söksystem och databaser.

Du kan också använda tjänsten Google Scholar för att hitta vetenskapligt material. Tänk på att allt innehåll i Google Scholar inte är vetenskapligt. Urvalet är otydligt och därför behöver du alltid granska källorna kritiskt.

• Google Scholar
  Googles söktjänst för vetenskapliga publikationer.

Hur ska jag söka?

Du kan söka på olika sätt beroende på vad du letar efter. Om sökningen ska vara systematisk behöver du följa en bestämd metod som är planerad och dokumenterad. Då kan andra upprepa sökningen och få samma resultat.

Om du inte söker systematiskt kan du göra en friare sökning för att snabbt hitta information. Den här typen av sökning är flexibel och utan tydlig plan, och den går inte att upprepa av någon annan. När du söker i en databas eller i bibliotekets sökruta kan du välja mellan systematiska och friare sökningar. Du kan också styra sökningen med olika söktekniker eller genom att begränsa den.

Sökning med naturligt språk

I många databaser kan du söka med naturligt språk. Det betyder att du skriver din fråga ungefär som om du pratade med en person. Exempel:

• Vilka artiklar handlar om AI i undervisning?
• Hur påverkar klimatförändringar Arktis?

Du behöver inte använda särskilda sökord eller kombinera dem med booleska operatorer.

I bibliotekets sökruta kan du använda naturligt språk. Funktionen finns också i databaser som CINAHL, APA PsycInfo, ERIC och Web of Science.

Systematisk sökning

Om du gör en systematisk sökning ska du inte använda sökalternativ som Naturligt språk eller Smart Search i databaserna. Du ska inte heller använda utökningar där databasen söker med relaterade, likvärdiga ord eller ämnesord.

Vanliga söktekniker

Det finns flera söktekniker du kan använda för att styra hur databasen tolkar din sökfråga. Tänk på att alla söktekniker inte fungerar i alla databaser. För att vara säker behöver du använda hjälpavsnittet i den databas du söker i.

Frassökning

Om orden i din sökning ska stå i en viss ordning kan du lägga till citattecken runt dem, till exempel "andra världskriget". Då söker databasen på orden som en fras, exakt i den ordning du har skrivit dem.

Om du söker utan citattecken letar databasen efter varje ord för sig. Då får du många träffar på världskrig, men inte nödvändigtvis på andra världskriget.

Trunkering

Ett ord kan ha olika ändelser, till exempel sjuksköterskor, sjuksköterska eller sjuksköterskornas. För att få med alla varianter kan du lägga till en asterisk * efter ordstammen. Detta kallas trunkering.

Exempel: skol* ger träffar på alla ord som börjar med skol, som skola, skolan, skolor, skolungdom och skolk.

Om du inte trunkerar får du bara träffar på det exakta ordet du sökt på. En sökning på skola missar alltså träffar där skolan, skolor eller skolorna förekommer.

Boolesk sökning

Med de booleska operatorerna AND, OR och NOT kan du kombinera flera sökord.

• AND begränsar antalet träffar. Den används när alla ord måste finnas i samma artikel.
  Exempel: television AND movies hittar dokument som innehåller båda orden.
• OR ökar antalet träffar. Den används när något av orden, eller båda, ska finnas med.
  Exempel: television OR movies hittar träffar med antingen television, movies eller båda.
• NOT utesluter ett ord och begränsar antalet träffar.
  Exempel: television NOT movies ger träffar som innehåller television men inte movies.
  Tänk på att du kan missa relevanta träffar som innehåller båda orden.

När du använder mer än en operator behöver du parenteser för att visa hur sökningen ska tolkas.
Exempel: (children OR kids) AND television hittar träffar som innehåller children, kids eller båda, tillsammans med television.

Kontrollerade ämnesord

Vissa databaser har ämnesordlistor med kontrollerade ämnesord. Det betyder att man har bestämt vilket ord som ska användas för att beskriva ett visst begrepp. När du söker med kontrollerade ämnesord behöver du först leta upp ordet i databasens ämnesordlista och välja det där. Om du inte gör det blir det i stället en fritextsökning.

Använd databasens hjälpavsnitt om du vill veta mer om hur du söker med kontrollerade ämnesord. Tänk på att termerna kan skilja sig åt mellan olika databaser.

Fältsökning

Fältsökning är en mer avancerad metod för att begränsa sökresultatet. Publikationer i en databas innehåller ofta information om författare, titel, publiceringsår och nyckelord. Med fältsökning kan du välja att söka på en specifik författare, titel, tidskriftstitel eller annan information i ett särskilt fält.

Kedjesökning

När du går igenom en publikation kan du använda referenslistan för att hitta nya källor till ditt arbete. Detta kallas kedjesökning eller manuell sökning. I citeringsdatabaser som Scopus och Web of Science kan du också se vilka som har hänvisat till källan.

Begränsa sökningen med filter

I de flesta databaser kan du begränsa din sökning med filter. Du kan till exempel välja publiceringsdatum, språk eller källtyp. Det gör att du får färre träffar och lättare hittar det mest relevanta materialet.

Ett vanligt filter är Peer reviewed eller Peer reviewed journals. Det ska ge träffar på material som är vetenskapligt granskat. Kom ihåg att alltid kontrollera själv att uppgiften stämmer.

Justera din sökning

Informationssökning är en process. Du behöver ofta prova dig fram. Testa att byta databas, ändra sökord eller kombinera dem på olika sätt för att få ett bra resultat.

Om du får för få träffar:

• Använd mer allmänna ord och begrepp.
• Trunkera sökorden med en asterisk * för att få fler varianter.
• Kombinera synonymer med OR.
• Kontrollera stavningen av sökorden.

Om du får för många träffar:

• Använd mer specifika ord.
• Kombinera sökord med AND.
• Begränsa med filter.
• Använd NOT för att utesluta träffar.

Dokumentera din sökning

Ett vetenskapligt arbetssätt kräver transparens och reproducerbarhet. Det betyder att allt du undersöker ska vara tydligt strukturerat, så att någon annan kan upprepa eller kontrollera din undersökning.

När du skriver uppsats, rapport eller annan uppgift ska du ofta redovisa hur du har hittat informationen. Därför behöver du dokumentera hela din sökprocess.

Många databaser har en funktion som heter Sökhistorik. Där får du en översikt över vilka sökningar och avgränsningar du har gjort. Du kan också spara ner dem på din dator.

Förutom att dokumentera ditt sökresultat behöver du ange:

• När du gjorde sökningen.
• Vilka databaser och söktjänster du använde.
• Antal träffar i varje databas.
• Sökord och sökteknik.
• Vilka filter du använde, till exempel peer reviewed, språk eller år.
• Hur gjorde ditt urval av artiklar.