Söktips
Informationssökning kan vara en tidskrävande process. Här får du tips som gör din sökning mer effektiv.
Hur hittar jag sökord?
Att hitta bra sökord är bland det viktigaste och svåraste när du ska göra en sökning. Utgå från din frågeställning och plocka ut nyckelord som sammanfattar hela din sökfråga, och använd dem när du söker i databaserna.
Planera din sökning
Börja med att planera din sökning. Det sparar tid och gör det enklare när du ska redovisa hur du har sökt material till ditt arbete. Börja med att analysera och definiera din sökfråga genom att ta ställning till:
- Varför du söker information, vill du ha en överblick eller fördjupning?
- Vilket typ av material behöver du? Böcker, vetenskapliga artiklar, lagar eller statistik?
- Hur mycket material behöver du?
- Hur gammalt får materialet vara?
- Behöver du vetenskapligt material?
Medicinska ämnesord
Inom ämnesområdet medicin och hälsa är det oftast bäst att söka med hjälp av kontrollerade ämnesord, till exempel Svensk MeSH. MeSH-termer används som kontrollerade ämnesord i databasen PubMed, men du kan alltid utgå från dem för att slå upp ämnesord även i andra databaser.
- Svensk MeSH
Länk till annan webbplats.
Med hjälp av Svensk MeSH kan du hitta bra sökord att använda när du söker i databaser. - SveMed+
Länk till annan webbplats.
Du kan även använda dig av SveMed+ för att hitta MeSH-termer. Om du gör en sökning får du upp förslag på MeSH-termer i högerspalten. - Ordböcker
Öppnas i nytt fönster.
Ta hjälp av ordböcker för att hitta termer som du kan använda när du söker i databaserna. - KIB – Termer för upplevelser och bemötande
Länk till annan webbplats.
På Karolinska Institutets Universitetsbiblioteks webbsida hittar du en sammanställning av användbara termer kring upplevelser och bemötande.
Tips
Har du hittat en bra artikel? Titta i databasen och se vilka ämnesord som beskriver artikeln. Sedan kan du prova att använda dig av dessa i din sökning.
Svensk MeSH
Svensk MeSH är en ämnesordlista med medicinska ämnesord som du kan använda när du söker efter vetenskapligt material i olika databaser. Svensk MeSH kan också användas som en ordlista när du vill översätta dina sökord från svenska till engelska eller tvärt om.
Vad är en ämnesordlista?
En ämnesordlista kan beskrivas som en ordbok med medicinska termer. De flesta medicinska databaser har en ämnesordlista, men de kan ha olika namn. Några exempel är MeSH, Thesaurus eller Subject Headings. Alla ämnesordlistor består av kontrollerade ämnesord, vilket innebär att specifika termer har valts ut för att beskriva ett visst begrepp. Termerna är ordnade i en hierarkisk struktur där breda termer ligger högt upp i hierarkin, och smala termer ligger långt ner. Detta kan hjälpa dig när du behöver bredda eller vidga din sökning. När du söker med kontrollerade ämnesord får du oftast relevantare träffar än om du söker med fritext.
Vad är Svensk MeSH?
Förkortningen MeSH står för Medical Subject Headings, och är en ämnesordlista producerad av National Library of Medicine i USA. Den svenska översättningen, Svensk MeSH, är översatt av Karolinska Institutets Universitetsbibliotek. Därför kan det ibland saknas översättningar av svenska termer, som inte har någon amerikansk motsvarighet. Tänk på att Svensk MeSH inte är ett svensk-engelskt lexikon i vanlig bemärkelse, översättningen från svenska till engelska visar endast vilka termer du ska använda dig av när du söker i olika databaser.
- Svensk MeSH
Länk till annan webbplats.
I Svensk MeSH hittar du medicinska ämnesord, både på svenska och engelska.
Exempel från Svensk MeSH:
Om du vill hitta ett ämnesord som beskriver "kritiska händelser som förändrar livet", skulle du kunna använda någon av dessa termer:
- Livskriser
- Livserfarenhet
- Life experiences
- Life experience
- Event, life change
- Events, life change
I Svensk MeSH kan du se att det är ämnestermen Life Change Events som du ska använda. Under synonymer kan du också se att termen fångar upp alla ovanstående begrepp med en enda term.
MeSH i andra databaser
MeSH används framför allt i databasen PubMed, men du kan också utgå från MeSH-termer när du startar din sökning i andra databaser. Ofta används samma ämnesord trots att det är olika ämnesordlistor, men kom ihåg att du kan få sämre sökresultat om termerna inte matchar varandra. Ämnesordlistor till andra databaser hittar du direkt i databasen, och då finns ingen svensk översättning.
Sökexempel:
Barn till funktionshindrade föräldrar skulle kunna sökas med ordkombinationen:
child AND parents AND disabilities, men då vet du inte om det är barnen eller föräldrarna som är funktionshindrade. Om du söker i Svensk MeSH på begreppet funktionshindrade föräldrar hittar du följande term: Child of impaired parents. I CINAHL:s ämnesordlista används begreppet Children of impaired parents för att beskriva detta istället.
Var ska jag söka?
Det beror på vilken typ av material du vill hitta. Olika söksystem täcker olika ämnesområden och innehåller olika typer av material.
Bibliotekets sökruta
Bibliotekets sökruta är ett bra ställe att börja söka på. Då söker du i flera databaser samtidigt. Du kan använda använda filter för att markera om du vill söka efter artiklar, böcker, e-böcker med mera. Om du får för många träffar när du söker efter artiklar kan du testa en ämnesspecifik databas istället.
- Bibliotekets sökruta
Öppnas i nytt fönster.
Sök efter böcker, e-böcker och artiklar via Medicinska e-bibliotekets sökruta.
Databaser
En databas är en samling av material som har gjorts sökbart. Den kan täcka många ämnen eller vara ämnesspecifik, alltså samla material inom ett visst ämne.
En del databaser innehåller material i fulltext, medan andra endast tillhandahåller referenser till källor. De kan också innehålla faktauppgifter som statistik, standarder och patent. Det är bra att ta reda på vilken typ av material databasen ger tillgång till.
I en databas kan du ofta avgränsa din sökning på andra sätt än i bibliotekets sökruta, till exempel till åldersgrupp eller geografiskt område. Databaser fungerar på olika sätt så det kan därför vara bra att titta i databasens hjälpavsnitt för att få utförligare information om hur du ska gå tillväga när du söker i databasen.
- Databaser
Medicinska e-bibliotekets utbud av databaser.
Om du söker med hjälp av Google missar du mycket vetenskapligt material. Därför är det ofta bättre att använda bibliotekets söksystem och databaser. Du kan också använda dig av tjänsten Google Scholar för att hitta vetenskapligt material. Allt material i Google Scholar är dock inte vetenskapligt och urvalskriterierna är otydliga. Det är därför viktigt att kritiskt granska källorna.
- Google Scholar
Länk till annan webbplats.
Googles söktjänst för vetenskapliga publikationer.
Hur ska jag söka?
När du söker i en databas eller i bibliotekets sökruta kan du styra din sökning genom att använda olika söktekniker och begränsa din sökning på olika sätt.
Vanliga söktekniker
Det finns flera olika söktekniker som du kan använda dig av för att styra hur databasen ska tolka din sökfråga. Tänk på att alla söktekniker inte fungerar överallt. För att vara säker på vad som fungerar i en viss databas måste du titta i databasens hjälpavsnitt.
Frassökning
Om orden du använder när du söker ska stå i en viss ordning kan du lägga till citattecken ”...” runt dem, till exempel runt ”andra världskriget”. Då söker databasen på orden som ett samlat begrepp, exakt i den ordningen du skrivit dem. Om du söker utan citattecken kan databasen söka på varje ord för sig. Då kommer du mest troligt att få många träffar som handlar om världskriget, men inte specifikt andra världskriget.
Trunkering
Ett ord kan ha flera olika ändelser, exempelvis sjuksköterskor, sjuksköterska eller sjuksköterskornas. För att få med alla varianter av ordet i din sökning kan du lägga till en asterisk * efter ordet. Detta kallas trunkering. Exempel: skol* ger träffar på alla ord som börjar på skol, så som skola, skolan, skolor, skolungdom och skolk. Om du inte trunkerar får du bara träffar på exakt det ord du söker på. Om du till exempel söker på skola missar du alla träffar där orden skolan, skolor och skolorna förekommer.
Boolesk sökning
För att kombinera ihop flera olika sökord kan du använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT.
- AND används när du vill att alla ord du söker med ska finnas i samma artikel. Det begränsar därför antalet träffar. Om du till exempel söker på television AND movies så kommer du att hitta dokument där både television och movies finns med någonstans i texten.
- OR används när du vill att det ena eller det andra ordet ska finnas med i träffarna. Det ökar antalet träffar. Du kan exempelvis använda OR när du vill söka på flera olika synonymer eller stavningsvariationer. Söker du på television OR movies kommer träffarna att innehålla antingen ordet television, movies eller båda två.
- NOT används när du vill begränsa antalet träffar genom att utesluta ett ord. En sökning på television NOT movies ger träffar som innehåller ordet television, men tar bort alla träffar där ordet movies finns med. När du söker med NOT kan du dock missa intressanta träffar som innehåller både ordet television och movies.
Om du använder dig av mer än en operator behöver du lägga till parenteser för att visa för databasen hur sökningen ska tolkas. Exempel: (children OR kids) AND television. Träffarna innehåller då antingen orden children, kids eller båda två, tillsammans med ordet television.
Kontrollerade ämnesord
Vissa databaser innehåller ämnesordlistor med kontrollerade ämnesord som du kan använda när du söker. Med kontrollerade ämnesord menas att man bestämt vilket ord som ska användas för att beskriva ett visst begrepp. När du ska söka med kontrollerade ämnesord måste du leta upp ordet i databasens ämnesordlista och markera ordet du vill använda, annars kommer du att göra en vanlig sökning med fritextord. Ta hjälp av databasens hjälpavsnitt för att få utförligare information om hur du söker med kontrollerade ämnesord i databasen. Tänk på att termerna i ämnesordlistorna kan variera beroende på vilken databas du söker i.
Fältsökning
Fältsökning är en avancerad sökning som du kan använda för att begränsa sökresultatet. I en databas innehåller publikationer vanligtvis information om författare, titel, publiceringsår, nyckelord och så vidare. Detta gör att du med hjälp av olika fält kan välja om du vill söka efter en specifik författare, titel, tidskriftstitel med mera.
Kedjesökning
Genom att titta i olika publikationers referenslistor kan du få tips på nya källor som du kan använda i ditt arbete. Detta kallas för manuell sökning eller kedjesökning. I citeringsdatabaser som Scopus och Web of Science kan du även se vem som har refererat till källan.
Begränsa sökningen
I de flesta databaser kan du begränsa din sökning genom att filtrera din träfflista, exempelvis baserat på publiceringsdatum, språk eller källtyp. Det kan vara bra för att minska antalet träffar och hitta de som är mest relevanta. En annan användbar begränsning som du kan använda är Peer reviewed eller Peer reviewed journals. Då ska du bara få upp material som är vetenskapligt granskat. Kom ihåg att du själv alltid måste kontrollera att det stämmer.
Justera din sökning
Det är viktigt att komma ihåg att informationssökning är en process där man måste prova sig fram. Du kan behöva byta databas, ändra dina sökord eller kombinera ihop dem på olika sätt för att få ett bra resultat.
För få träffar
Om du får för få eller felaktiga träffar när du söker kan du behöva ändra dina sökord. Det kan då vara bra att använda mer allmänna termer och begrepp för att göra din sökning bredare. Du kan också prova att trunkera sökorden med hjälp av en asterisk eller att kombinera ihop synonymer med hjälp av OR för att inte missa olika varianter av orden. Kontrollera också att du har stavat sökorden rätt.
För många träffar
Om du får för många träffar kan du försöka använda mer specifika ord för att göra en smalare sökning. Du kan också lägga till sökord med hjälp av AND, begränsa sökningen med filter eller använda dig av operatorn NOT för att utesluta träffar.
Dokumentera din sökning
Ett vetenskapligt arbetssätt kräver transparens och reproducerbarhet. Det innebär att allt du undersöker ska struktureras på ett tydligt sätt, så att någon annan ska kunna upprepa eller kontrollera din undersökning. När du skriver uppsats, rapport eller annan inlämningsuppgift är det vanligt att du också ska redovisa hur du har hittat informationen till din uppgift, därför bör du dokumentera hela din sökprocess. Många databaser har en funktion som heter Sökhistorik. Där kan du se vilka sökningar och vilka avgränsningar du har gjort och spara ner dem till din dator. Förutom att dokumentera ditt sökresultat behöver du ange:
- När du gjorde sökningen
- Databaser och söktjänster du använt
- Antal träffar i varje databas
- Sökord och sökteknik
- Filter du använt, till exempel peer reviewed, språk eller år
- Hur gjorde ditt urval av artiklar
Vill du lära dig mer?
- Utbildning
Öppnas i nytt fönster.
På våra utbildningssidor kan du ta del av öppna kurser och filmer.
Uppdaterad:
Sidansvarig: Universitetsbiblioteket