Söktips

Att söka information kan ta tid. På den här sidan får du grundläggande stöd i hur du söker effektivt.

Förbered din sökning

Innan du börjar söka information behöver du fundera över syftet med sökningen. Vill du få en överblick över ett område eller fördjupa dig i en specifik fråga? Syftet avgör hur du behöver söka.

Om du gör en utforskande sökning och inte behöver redovisa hur du har sökt, kan du arbeta mer fritt. Om sökningen ska kunna upprepas av någon annan behöver den vara systematisk. Börja med att ta ställning till följande:

• Varför söker du information? Behöver du en överblick eller en fördjupning?
• Vilken typ av material behöver du, till exempel böcker, vetenskapliga artiklar, lagar eller statistik?
• Hur mycket material behöver du?
• Hur aktuellt behöver materialet vara?
• Behöver materialet vara vetenskapligt?

Systematisk sökning

Att söka systematiskt betyder att sökningen genomförs på ett planerat och strukturerat sätt enligt en bestämd metod. Syftet är att sökningen ska vara transparent, vilket betyder att det tydligt ska framgå hur sökningen har genomförts och vilka källor som har använts.

Sökningen ska också vara reproducerbar. Det betyder att en annan person ska kunna upprepa sökningen och få liknande resultat. Sökningen ska också vara uttömmande. Det innebär att den ska omfatta alla relevanta artiklar som kan besvara sökfrågan.

Utforskande sökning

En utforskande sökning behöver inte dokumenteras eller redovisas. Du kan använda den i början av ditt arbete för att:

• Lära dig mer om ämnesområdet.
• Undersöka om det finns tillräckligt med forskning inom området.
• Avgränsa din sökfråga så att den inte är för bred eller för smal.

Dokumentera sökningen

När du söker systematiskt behöver du dokumentera alla delar av sökprocessen, eftersom sökningen ska vara transparent och reproducerbar. Många databaser har en funktion som heter Sökhistorik. Där kan du hitta dina tidigare sökningar och avgränsningar och spara dem. Utöver själva sökresultatet behöver du dokumentera:

• När du gjorde sökningen.
• Vilka databaser och söktjänster du har använt.
• Vilka sökord och söktekniker du har använt.
• Vilka filter du har använt, till exempel peer reviewed, språk eller år.
• Antal träffar i varje databas.
• Hur du gjorde urvalet av artiklar.

Hitta sökord

Att hitta bra sökord är ofta svårt, men det är en viktig del av sökningen. Det finns många hjälpmedel som kan underlätta, till exempel uppslagsverk och ordböcker. Du kan även ta hjälp av nyckelartiklar och ämnesordlistor.

Utgå från din frågeställning och plocka ut de ord som beskriver det viktigaste i din fråga. Det är dessa ord som blir grunden för din sökning. Fundera sedan på om det finns synonymer, bredare begrepp eller mer specifika begrepp som du kan använda. Vetenskapligt material kan innehålla olika ord för samma sak. Genom att variera dina sökord ökar du chansen att hitta relevanta träffar. Vetenskapliga texter är ofta skrivna på engelska. Därför behöver du översätta dina sökord och använda dem i din sökning.

För att hitta bra sökord behöver du lära dig mer om ditt ämne. Använd webbplatser och uppslagsverk för att förstå vilka begrepp som är centrala. Du kan också använda AI-sökverktyg som Microsoft Copilot eller ChatGPT för att få förslag på sökord och synonymer. Använd dem som stöd, men kontrollera alltid att förslagen passar din frågeställning.

• Ordböcker
  Använd ordböcker för att hitta termer som du kan använda i databaserna.
  
• Sökord för upplevelser, känslor bemötande och attityder
  På Karolinska Institutets universitetsbibliotek finns en sammanställning av användbara termer kring upplevelser och bemötande.
• Exempel på AI-verktyg för olika ändamål
  Tips på AI-sökverktyg att använda för att hitta sökord och synonymer. Från Karolinska Institutets universitetsbibliotek.

Nyckelartiklar

Om du har hittat en vetenskaplig artikel som är relevant för ditt arbete kan du använda den för att hitta fler artiklar inom samma ämne. Det kallas att använda en nyckelartikel eller guldstandard.

Du kan hitta nya sökord i artikelns titel, sammanfattning och i författarens egna nyckelord, som ofta kallas keywords. I vissa databaser finns också kontrollerade ämnesord som är kopplade till artikeln. Använd dessa ord i din fortsatta sökning för att hitta liknande material.

Kontrollerade ämnesord

I vissa databaser finns ämnesordlistor med kontrollerade ämnesord. Det betyder att databasen har bestämt vilket ord som ska användas för ett visst begrepp. Orden beskriver vad en artikel huvudsakligen handlar om.

Ämnesorden är ordnade i en hierarki. Bredare termer ligger högre upp och smalare längre ner. De används för att beskriva och strukturera vetenskapliga artiklar och annat material. Orden kan läggas till manuellt eller automatiskt. När du söker med kontrollerade ämnesord får du träffar på material som har beskrivits med just de orden.

Ämnesordlistor kan ha olika namn och innehålla olika termer beroende på databas. De kan till exempel heta MeSH, thesaurus, subject headings eller index.

MeSH

MeSH står för Medical Subject Headings. Det är en ämnesordlista som tas fram av National Library of Medicine i USA. Den används främst i PubMed och Cochrane Library.

Vad är Svensk MeSH?

Svensk MeSH är en översättning av MeSH som har tagits fram av Karolinska Institutets universitetsbibliotek. Alla svenska termer har inte en motsvarighet i den amerikanska versionen. Därför kan vissa översättningar saknas. Svensk MeSH är inte ett vanligt lexikon. Den visar vilka termer du ska använda när du söker i olika databaser.

• Svensk MeSH
  I Svensk MeSH hittar du kontrollerade ämnesord på både svenska och engelska.
  

Exempel från Svensk MeSH:

Om du vill hitta ett ämnesord som beskriver kritiska händelser som förändrar livet kan du använda någon av dessa termer:

• Livskriser
• Livserfarenhet
• Life experiences
• Life experience
• Event, life change
• Events, life change

I Svensk MeSH framgår att ämnesordet Life Change Events är den term som ska användas. Under synonymer kan du se att denna term samlar alla ovanstående begrepp.

MeSH i andra databaser

MeSH används främst i PubMed. Du kan också utgå från MeSH-termer när du söker i andra databaser. Ofta används samma eller liknande ämnesord, även om databaserna har olika ämnesordlistor.

Tänk på att sökresultatet kan påverkas om termerna inte motsvarar databasens egna ämnesord. I andra databaser finns ämnesordlistan i själva databasen, men utan svensk översättning.

Sökexempel:

Om du söker på kombinationen child AND parents AND disabilities får du träffar, men du vet inte om det är barnen eller föräldrarna som är funktionshindrade.

Om du i stället söker i Svensk MeSH på begreppet funktionshindrade föräldrar hittar du termen Child of impaired parents.

I CINAHL:s ämnesordlista används termen Children of impaired parents för att beskriva samma sak.

Var du kan söka

Var du ska söka beror på vilken typ av material du behöver och vad syftet är. Du kan till exempel använda bibliotekets sökruta eller ämnesspecifika databaser.

Börja med att definiera vilken typ av material du behöver. Behöver du tryckta böcker, e-böcker eller vetenskapliga artiklar? Ska sökningen vara systematisk eller utforskande?

Söksystem skiljer sig åt i innehåll, ämnesområden och transparens. Transparens betyder hur tydligt det framgår hur sökningen går till, vilka källor som ingår och hur träffarna väljs ut.

Bibliotekets sökruta

Bibliotekets sökruta är en bra startpunkt. Där kan du hitta böcker, e-böcker och artiklar på samma ställe. När du använder sökrutan söker du samtidigt i flera databaser och index. Det ger ofta många träffar. För att få en mer relevant träfflista behöver du avgränsa resultatet med hjälp av filter.

Tryckta böcker och e-böcker

Sök i bibliotekets sökruta för att hitta böcker. Sök först och begränsa sedan resultatet genom att välja källtyper (böcker eller e-böcker). Om du vill låna en tryckt bok som finns på ett annat bibliotek kan du fjärrlåna boken. Observera att du inte kan fjärrlåna e-böcker.

• Bibliotekets sökruta
  Sök efter böcker, e-böcker och artiklar via Medicinska e-bibliotekets sökruta.
• Låna böcker och e-böcker
  Här finns information om hur du söker och lånar böcker och e-böcker samt om åtkomst, fjärrlån och lånevillkor.

Artiklar

Du kan söka efter artiklar i bibliotekets sökruta genom att ange sökord, titel, författare eller ISSN. När du använder sökrutan söker du i flera databaser och index samtidigt. Det innebär att du ofta får många träffar.

För att minska antalet träffar kan du använda filter, till exempel Peer reviewed, språk eller källtypen Akademiska tidskrifter. Om du fortfarande får många träffar kan det vara bättre att söka i en ämnesspecifik databas.

• Bibliotekets sökruta
  Här söker du efter böcker, e-böcker och artiklar.

Ämnesspecifika databaser

På Medicinska e-biblioteket kan du använda många olika databaser. Vissa databaser innehåller material i fulltext. Andra innehåller bara referenser till källor. De kan också innehålla fakta som statistik, standarder och patent.

I databaslistan finns både öppet tillgängliga databaser och databaser som kräver prenumeration. De databaser som kräver prenumeration är markerade med (RN). För att använda dem behöver du vara inloggad med din regionanvändare.

Fördelen med att söka i en ämnesspecifik databas i stället för i bibliotekets sökruta är att du kan göra fler och mer specifika avgränsningar. Du kan till exempel avgränsa efter åldersgrupp, geografiskt område eller evidensbaserat material. Ofta kan du också använda kontrollerade ämnesord i din sökning.

Tänk på att databaser fungerar på olika sätt. Därför behöver du ta del av databasens hjälpavsnitt för att få mer information om hur du söker i databasen.

• Databaser
  Medicinska e-bibliotekets utbud av databaser.
  

Libris

Du kan söka efter tryckta böcker, e-böcker och annat material i Libris, Sveriges nationella bibliotekskatalog. Libris innehåller material från svenska universitets-, högskole- och forskningsbibliotek samt många folkbibliotek.

Sök med titel, författare, ISBN eller sökord. När du har fått en träfflista kan du begränsa den med filter. Välj till exempel Bok för att visa både tryckta böcker och e-böcker. Välj E-resurs för att bara visa e-böcker.

• Libris
  Sök i Sveriges nationella bibliotekskatalog.

Google

Om du söker med Google missar du mycket vetenskapligt material. Därför är det ofta bättre att använda universitetsbibliotekets söksystem och databaser.

Du kan också använda tjänsten Google Scholar för att hitta vetenskapligt material. Allt material där är dock inte vetenskapligt, och det är oklart hur urvalet görs. Det är därför viktigt att granska källorna kritiskt. Innehållet i Google Scholar är inte beständigt. Det betyder att artiklar som du har hittat tidigare kan vara borttagna nästa gång du söker.

• Google Scholar
  Googles söktjänst för vetenskapliga publikationer.
  

AI-sökverktyg

Det finns flera typer av AI-verktyg som kan användas vid informationssökning. De fungerar på olika sätt och passar inte i alla situationer. När du använder sådana verktyg är det viktigt att förstå hur de fungerar, så att du kan använda dem på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

• Söka information med AI
  Information om generativ AI och olika AI-sökverktyg.

Hur du kan söka

När du har tagit reda på syftet med din sökning och var du kan söka är nästa steg att fundera på hur du ska söka. Vetenskapliga databaser fungerar till exempel inte på samma sätt som generativa AI-verktyg. Därför är det viktigt att förstå hur systemen är uppbyggda. Då kan du avgöra vilket system som passar ditt syfte.

Du kan söka på olika sätt beroende på vad du letar efter. Om sökningen ska vara systematisk behöver du följa en bestämd metod som är planerad och dokumenterad. Då kan andra upprepa sökningen och få samma resultat.

Om du inte söker systematiskt kan du göra en friare sökning för att snabbt hitta information. Den här typen av sökning är flexibel och utan tydlig plan, och den går inte att upprepa av någon annan. När du söker i en databas eller i bibliotekets sökruta kan du välja mellan systematiska och friare sökningar. Du kan också styra sökningen med olika söktekniker eller genom att begränsa den.

• Bibliotekets databaser eller AI-sökverktyg?
  Skillnaden mellan lexikal och semantisk sökning.
• AI-funktioner i databaser
  Att använda AI-funktioner som naturligt språk i databaser.

Vanliga söktekniker i databaser

När du använder en traditionell databas, och inte använder databasens eventuella AI-funktioner, behöver du använda söktekniker. De styr hur databasen tolkar din sökfråga. Alla söktekniker fungerar inte i alla databaser. Använd därför hjälpavsnittet i den databas du arbetar i för att kontrollera vad som gäller.

Frassökning

Om orden i din sökning ska stå i en bestämd ordning kan du sätta citattecken runt dem, till exempel ”andra världskriget”. Då söker databasen efter orden som ett sammanhängande begrepp i exakt den ordning du har skrivit dem. Om du inte använder citattecken söker databasen efter varje ord var för sig. Det ger troligen fler träffar, men många av dem kan vara mindre relevanta.

Trunkering

Ett ord kan ha flera ändelser, till exempel sjuksköterska, sjuksköterskor och sjuksköterskornas. För att få med alla varianter i din sökning kan du lägga till en asterisk efter ordstammen. Det kallas trunkering.

Exempel: skol* ger träffar på ord som börjar med skol, till exempel skola, skolan, skolor, skolungdom och skolk.

Om du inte använder trunkering får du bara träffar på den exakta ordformen. Söker du till exempel på skola missar du träffar där skolan, skolor eller skolorna förekommer.

Boolesk sökning

För att kombinera flera sökord kan du använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT.

• AND används när alla sökord ska finnas i samma artikel. Det minskar antalet träffar. Om du söker på television AND movies får du dokument där båda orden förekommer i texten.
• OR används när minst ett av sökorden ska finnas med. Det ökar antalet träffar. OR är användbart när du söker efter synonymer eller stavningsvarianter. En sökning på television OR movies ger träffar som innehåller television, movies eller båda.
• NOT används för att utesluta ett ord. Det minskar antalet träffar. En sökning på television NOT movies ger träffar som innehåller television men inte movies. Var försiktig med NOT, eftersom du kan missa relevanta träffar där båda orden förekommer.

När du kombinerar synonymer med operatorn OR behöver du använda parenteser för att visa hur sökningen ska tolkas.

Exempel: (children OR kids) AND television. Då innehåller träffarna children eller kids, tillsammans med television.

Kontrollerade ämnesord

Vissa databaser har ämnesordlistor med kontrollerade ämnesord som du kan använda i din sökning. Ett kontrollerat ämnesord är ett ord som har valts för att beskriva ett visst begrepp. Det innebär att samma term används konsekvent för samma innehåll.

För att söka med kontrollerade ämnesord behöver du först hitta rätt term i databasens ämnesordlista och sedan markera den. Om du inte gör det söker du i stället med fritext.

Använd hjälpavsnittet i databasen för att få mer information om hur ämnesord fungerar. Tänk också på att termerna kan skilja sig mellan olika databaser.

Fältsökning

Fältsökning är en avancerad sökmetod som används för att begränsa sökresultatet. I en databas innehåller varje publikation uppgifter som författare, titel, publiceringsår och nyckelord. Med hjälp av dessa fält kan du styra var sökningen ska göras, till exempel i fältet för författare, titel eller abstrakt.

Kedjesökning

Genom att gå igenom referenslistor i publikationer kan du hitta nya källor till ditt arbete. Det kallas manuell sökning eller kedjesökning. I citeringsdatabaser som Scopus och Web of Science kan du också ta reda på vilka publikationer som har citerat en viss källa.

Begränsa sökningen med filter

I de flesta traditionella databaser kan du begränsa sökningen genom att filtrera träfflistan, till exempel efter publiceringsdatum, språk eller källtyp. Det hjälper dig att minska antalet träffar och hitta de mest relevanta. Du kan också använda filtret Peer reviewed eller Peer reviewed journals. Då visas material som är vetenskapligt granskat. Kontrollera alltid själv att materialet verkligen är granskat.

I många databaser finns filter för olika studiedesigner, till exempel RCT-studier. Du kan också skapa ett eget sökblock eller använda färdiga söksträngar.

• Sökfilter: RCT
  Olika sökfilter från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
  
• The ISSG Search Filter Resource
  En sökfilterresurs som tillhandahåller olika sökfilter.
  
• McMaster HKR
  Sökfilter från McMaster University.

Källor

En källa är det material du hämtar information från. Vilka källor som är lämpliga beror på syftet med ditt arbete och hur du planerar att använda dem.

Källor kan ha olika grad av vetenskaplig grund och användas på olika sätt. I början av ett arbete kan du behöva använda flera typer av källor, till exempel böcker, översiktsartiklar, avhandlingar, broschyrer och populärvetenskapliga artiklar. De kan ge en introduktion till ämnet.

Källor delas ofta in i tre kategorier:

• Primär
  En primärkälla är den ursprungliga källan där informationen eller forskningsresultatet publiceras för första gången. Den innehåller originaldata.
• Sekundär
  En sekundärkälla återger eller tolkar innehållet i en primärkälla. Om du använder en sekundärkälla är det viktigt att också söka upp och granska primärkällan.
• Tertiär
  En tertiär källa sammanfattar eller återger information från sekundärkällor. Den passar för att få en överblick över ett ämne.

Vetenskaplig publicering och peer review

Forskare publicerar oftast sina resultat genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna innehåller primärforskning, alltså ny forskning. De räknas därför som primärkällor.

Forskning kan genomföras på olika sätt och vara mer eller mindre omfattande. Vanliga typer av studier är till exempel systematiska översikter, randomiserade kontrollerade studier, icke-randomiserade studier, kohortstudier och fallstudier. Studiernas tillförlitlighet beror på hur de har planerats, genomförts och analyserats.

För att säkerställa kvaliteten granskas artiklarna i en process som kallas peer review, eller kollegial granskning. Det innebär att andra forskare granskar artikeln innan den publiceras. En artikel som har genomgått peer review är vetenskapligt granskad. I en del databaser kan du filtrera på peer review. I andra databaser är allt material redan kvalitetsgranskat. Då är det viktigt att avgränsa träfflistan till vetenskapliga artiklar om du vill hitta primärkällor. Du behöver ändå alltid själv bedöma källans relevans och trovärdighet.

• Vad kännetecknar en systematisk översikt?
  Här får du mer information om systematiska översikter och om hur du kan värdera artiklars tillförlitlighet.
  

Olika publikationstyper

Forskning kan publiceras på andra sätt än i vetenskapliga artiklar. Vissa publikationstyper granskas genom peer review, andra gör det inte. Här följer några exempel:

• Konferensrapporter
  När forskare deltar i konferenser för att utbyta idéer och resultat publiceras bidragen ofta i vetenskapliga tidskrifter eller i konferensrapporter, även kallade proceedings. Ibland är de vetenskapligt granskade genom peer review.
• Forskningsrapporter
  Forskare kan publicera resultat i rapporter från institutioner, forskningsinstitut, organisationer eller myndigheter. Syftet är att redovisa pågående eller avslutad forskning. Rapporterna är oftast inte vetenskapligt granskade och publiceras ofta fritt på webben.
• Licentiat- och doktorsavhandlingar
  Efter forskarutbildningen redovisar forskaren sitt arbete i en avhandling. En avhandling är en vetenskapligt granskad publikation där forskningen presenteras för första gången. De flesta avhandlingar publiceras fritt på webben.
• Böcker och bokkapitel
  Inom många ämnen publiceras forskning i bokform. Böcker kan granskas genom peer review på samma sätt som vetenskapliga artiklar. I andra fall granskas de av redaktörer.

Grå litteratur

Grå litteratur är material som inte publiceras genom traditionella förlag eller vetenskapliga tidskrifter. Den ges ofta ut av universitet, myndigheter, organisationer eller företag. Exempel på grå litteratur är avhandlingar, konferensbidrag, forskningsrapporter, myndighetsrapporter, policyer, kliniska riktlinjer, working papers, det vill säga arbetsrapporter, och information om pågående forskning.

Grå litteratur är oftast inte sakkunniggranskad genom peer review. Det innebär att kvaliteten kan variera och att materialet ibland kan innehålla brister eller felaktiga slutsatser. Samtidigt kan vissa rapporter ha granskats internt eller av experter, även om det inte är en traditionell peer review-granskning.

Varför söka grå litteratur?

En anledning att söka efter grå litteratur är att identifiera pågående eller opublicerade studier. Det kan vara viktigt för att bedöma risken för publikationsbias.

Studier som visar statistiskt signifikanta resultat publiceras oftare än studier som inte visar någon effekt eller som visar negativa resultat. Genom att söka efter grå litteratur kan du hitta material som inte har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Det kan bidra till att minska snedvridning i det samlade underlaget.

En annan anledning är att du kan behöva komplettera publicerad forskning med annat material. Det kan till exempel handla om att sätta forskningsfrågan i ett sammanhang.

Vissa ämnen är underrepresenterade i akademisk forskning. Det gäller också nya forskningsområden där få studier ännu har publicerats. Då kan grå litteratur vara ett viktigt komplement.

Söka grå litteratur

Grå litteratur kan finnas i databaser som kräver prenumeration. Vissa konferensbidrag finns till exempel i Web of Science, och avhandlingar publiceras ofta i universitetens egna databaser. Du kan också hitta grå litteratur via sökmotorer eller på organisationers webbplatser. Det finns dessutom särskilda databaser som samlar denna typ av material.

När du söker efter grå litteratur fungerar sökblock från databassökningar oftast inte. Du behöver därför använda en enklare sökstrategi med en eller några få söktermer.

Att söka efter grå litteratur kan ta tid och kräver goda ämneskunskaper. Det är också svårare att arbeta systematiskt jämfört med databassökningar. Försök ändå att ha ett systematiskt arbetssätt.

Du kan till exempel:

• Ha ett tydligt syfte med sökningen.
• Formulera tydliga kriterier för inklusion och exklusion.
• Arbeta enligt en planerad process.
• Definiera kvalitetskrav för det material som kan ingå.
• Söka i liknande källor på samma sätt.
• Skapa ett dokument för dokumentation innan du börjar och dokumentera löpande.

• Resurser och söktjänster för grå litteratur
  Karolinska Institutets universitetsbibliotek tipsar om söktjänster för grå litteratur.

Källkritik

Källkritik innebär att du granskar och värderar de källor du använder för att bedöma deras trovärdighet. Ett kritiskt förhållningssätt är en viktig del av ett vetenskapligt arbetssätt. Därför behöver du alltid granska och värdera de källor du vill använda, eftersom de kan vara mer eller mindre trovärdiga. Hur du granskar en källa beror på vilken typ av källa det är och hur den ska användas.

Börja med att identifiera vilken typ av källa det handlar om. Är det en översiktsartikel, en avhandling eller en vetenskaplig artikel? Är källan primär, sekundär eller tertiär?

När du bedömer en källa behöver du kontrollera följande:

• Upphov
  Vem är författare eller utgivare? Vilken kompetens och auktoritet har avsändaren
• Syfte
  Vad är syftet med materialet? Ska det informera, påverka, väcka debatt eller något annat?
• Målgrupp
  Vem riktar sig materialet till?
• Aktualitet
  När publicerades materialet? Har det uppdaterats?
• Trovärdighet
  Är innehållet sakligt eller vinklat? Täcker det ämnet på ett tillräckligt sätt? Saknas viktig information? Stämmer faktauppgifterna och anges referenser? Vem hänvisar till materialet? Är strukturen tydlig och språket anpassat till syftet?
• Äkthet
  Är författaren den person som anges? Är materialet äkta och oförändrat?

Bedöm om materialet är vetenskapligt

Även om databaser med prenumeration oftast innehåller kvalitetsgranskade artiklar är ingen källa helt tillförlitlig. Var särskilt noggrann om du har hämtat artiklar från öppna källor, till exempel Google Scholar, open access-tidskrifter eller AI-sökverktyg för vetenskapligt material.

Det kan vara svårt att avgöra om en artikel är vetenskaplig eller inte, men det finns olika kännetecken som kan hjälpa dig i bedömningen.

Rovtidskrifter

Rovtidskrifter är ett växande problem. De kallas också predatory journals. I takt med att fler artiklar publiceras med öppen tillgång har antalet rovtidskrifter ökat.

En rovtidskrift publicerar artiklar utan att följa vetenskapliga kvalitetskrav. I vissa fall innehåller artiklarna påhittad eller bristfälligt granskad forskning. Syftet är ofta att tjäna pengar på publiceringsavgifter, så kallade APC.

För att locka forskare används vilseledande metoder. Det kan handla om snabb eller bristfällig granskning, falsk marknadsföring eller redaktionsuppgifter som inte stämmer. Tidskrifternas namn och utseende kan likna etablerade vetenskapliga tidskrifter. Det gör det svårt att avgöra om de är seriösa.

Det finns ingen helt tydlig definition av vad som kännetecknar en rovtidskrift. Därför behöver du själv granska artiklarna noggrant. Använd allmänna riktlinjer för att bedöma om en artikel är vetenskaplig.

Om du är forskare och ska välja tidskrift inför publicering finns det fler riktlinjer att följa.

• Välja tidskrift
  Information om rankning och open access-avtal.
  
• Tveksamma Open Access-förlag
  Vad du kan tänka på när du väljer open access-förlag.
  

Granska materialets tillförlitlighet

Material som ingår i ett vetenskapligt arbete behöver granskas och bedömas. Syftet är att avgöra hur tillförlitliga studierna är och om resultaten kan vara felaktiga eller snedvridna. Det kallas bias. Bias kan bero på hur studien är utformad och genomförd, vilka deltagare som har valts ut eller hur data har samlats in. Ett vanligt sätt att bedöma tillförlitlighet är att använda en granskningsmall.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har mallar för granskning av både kvantitativa och kvalitativa studier. Många av dem är framtagna för systematiska översikter.

När du granskar artiklar får du bättre förståelse för innehållet och tränar ditt kritiska tänkande.

• Granskningsmallar
  Använd granskningsmallar från SBU som stöd när du bedömer artiklarnas tillförlitlighet.

Granska grå litteratur

Grå litteratur är ofta svårare att kvalitetsgranska än material som publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Den har vanligtvis inte genomgått traditionell sakkunniggranskning, även kallat peer review. Det saknas också ofta tydlig information om metod.

Därför är det viktigt att vara källkritisk. Använd gärna flera olika källor för att få en mer heltäckande bild av ämnet.

• Verktyg för att granska grå litteratur
  Det finns checklistor som kan hjälpa dig att granska grå litteratur. Ett exempel är AACODS checklist, som har tagits fram vid University of British Columbia.