Studera säkert med IT

Vad kan du göra för att jobba på ett tryggt och säkert sätt med de IT-stöd du använder?

Lösenord

Längden på lösenordet är viktigare än komplexitet

Ett lösenord som består av 8 slumpmässigt valda tecken är aldrig så starkt som en samling ord eller en mening på 20 tecken. Välj en uppsättning ord som du kan koppla ihop i ditt minne. Du kan också koppla ihop ord med symboler eller siffror istället för mellanslag för att öka svårigheten.

Återanvänd inte lösenord

Det är frestande att återanvända ett lösenord. Det gör det enkelt för dig att komma ihåg det på alla dina olika konton, men det lämnar dig öppen om någon lyckas komma över ditt lösenord på en sida. Du riskerar att inkräktare får tillgång till alla dina tjänster där du använda samma lösenord.

Ändra ditt lösenord om en IT-tjänst eller webbplats har haft en läcka

Om en IT-tjänst eller webbplats låter dig veta att ditt konto kan ha blivit röjt vid en läcka, ändra ditt lösenord omedelbart.

Använd en lösenordshanterare

Även de mest minnesvärda lösenorden blir ett problem om du behöver komma ihåg mer än en liten handfull av dem. Med en lösenordshanterare har var och en av dessa IT-stöd och webbplatser ett unikt lösenord.
Du behöver bara komma ihåg lösenordet till din lösenordshanterare och ditt primära lösenord för att kunna logga in på mina enheter med hjälp av din lösenordshanterar.

Om möjligt, aktivera alltid flerfaktorsautentisering

Med flerfaktorsautentiserings-appar, som Microsoft Authenticator, Okta eller via text/SMS, måste en unik kod samt ditt lösenord anges för att logga in. Välj alltid app-versionen framför den SMS-baserade tvåfaktorsautentiseringen.

Håll dina enheter uppdaterade

Såväl operativsystemet på din dator eller mobiltelefon och programvarorna och apparna du har behöver hållas så säkra som möjligt. Nya säkerhetsbrister i operativsystem och programvaror uppenbarar sig hela tiden. Som användare är ditt bästa försvar att installera uppdateringar på dina enheter så ofta som möjligt.

Att löpande installera fixar mot kända säkerhetshål minskar risken för angrepp, vilket minskar risken för dig att du förlorar din information eller får spionprogram installerade.

Epost- eller sms-bedrägerier

Bedragare har under lång tid försökt lura av oss privat information som lösenord, kontokortsnummer, koder och inloggningsuppgifter. Det vanliga är att det sker via e-post eller via webbformulär på internet, så kallat nätfiske eller ”phishing” på engelska.

Både e-posten och webbformulären ser ofta äkta ut, med till exempel universitetets logotyp, riktad information och avsändare som Administratör, Helpdesk eller kända företag.

Uppgifter som bedragarna får tag på missbrukas på olika vis, vilket kan ställa till mycket skada både för dig som person och för universitetet.

Varningstecken

• Frågor om personlig information - ditt användarnamn, lösenord, koder, kreditkortsnummer. En riktig IT-avdelning, bank eller liknande ber dig aldrig att fylla i lösenord, kontonummer eller liknande i e-post eller formulär på webben.
• Meddelande om lotterivinst, belöning, mycket lågt specialpris eller annan personlig fördel för dig - Låter det för bra för att vara sant så är det mycket troligt ett phishing-försök.
• Ditt paket är på väg - Att näthandeln ökat mängden paket som vi väntar på är något bedragarna utnyttjar. Om du faktiskt väntar på paket är det nästan uteslutande PostNord eller någon annan transportfirma som sköter leveransen. Kontrollera paketnumret på företagets hemsida. Klicka INTE på några länkar i ett sms eller mejl och fyll inte i dina kreditkortsuppgifter.
• Hot med negativa konsekvenser. "Ditt konto kommer att tas bort om du inte omedelbart.."
• Länkar i e-post, sociala medier eller chatt. Nätfiskelänkar går ofta till helt andra ställen än de ser ut att göra. Var uppmärksam på riskerna innan du klickar på en länk!

Skydda dig

• Var medveten om att nätfiskeförsök ofta ser äkta ut.
• Svara inte – Rapportera mail som ”nätfiske”, phishing eller bedrägeri hos din e-postleverantör.
• Mata inte in dina personliga uppgifter i webbformulär som öppnats via e-postlänkar, sociala medier eller chattprogram.