Medicin och hälsa

Välkommen till ämnesguiden för medicin och hälsa! Här hittar du databaser, tidskrifter, länkar och annan information som du kan ha nytta av när du söker efter material inom ett specifikt ämnesområde.

Artiklar och databaser

Ämnesövergripande databaser

• Academic Search Premier (LTU)
  Multidisciplinär forskningsdatabas.
• Scopus (LTU)
  Referensdatabas med sammanfattningar och citeringar av vetenskapliga artiklar. Databasen innehåller material inom naturvetenskap, teknik, medicin, samhällsvetenskap, konst och humaniora.
  
• Web of Science (LTU)
  Ämnesövergripande referens- och citeringsdatabas med vetenskapliga artiklar och konferenspublikationer. Möjlighet att göra sökningar och analyser utifrån citerade publikationer.
  

Databaser inom medicin och hälsa

• Svensk MeSH
  Svensk MeSH används när du behöver hitta kontrollerade ämnesord för att söka i PubMed.
  
• PubMed (LTU)
  Referensdatabas inom medicin, omvårdnad, rehabilitering, odontologi och relaterade ämnesområden. Utgiven av National Library of Medicine.
  
• CINAHL with Full Text (LTU)
  Referensdatabas inom omvårdnad, arbetsterapi, fysioterapi och hälso- och sjukvårdsadministration. Innehåller även artiklar i fulltext.
  
• APA PsycInfo (LTU)
  Referensdatabas i psykologi.
• SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
  Systematiska översikter på svenska.
• Cochrane Library (LTU)
  Systematiska översikter inom medicin och angränsande områden.
• Micromedex (LTU)
  Evidensbaserad informationstjänst med information om läkemedel, sjukdomar, toxikologi och alternativ medicin.
• AMED (LTU)
  Referensdatabas inom bland annat alternativmedicin, fysioterapi, arbetsterapi och rehabilitering.
  
• APA PsycArticles (LTU)
  Fulltextdatabas från American Psychological Association.
  
• SPORTDiscus with Full Text (LTU)
  Referensdatabas inom sport och idrottsmedicin. Innehåller även artiklar i fulltext.
  

Tidskrifter inom medicin och hälsa

• DOAJ, Directory of Open Access Journals
  Öppet tillgängliga, kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifter inom olika ämnesområden.
  
• Tidskrifter
  Sök bland universitetsbibliotekets tidskrifter inom ditt ämnesområde.
  

Länkar

• FASS
  Fass, Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, innehåller läkemedelsfakta. Fass produceras av Läkemedelsindustriföreningens Service AB, som är en branschorganisation för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige.
• Folkhälsomyndigheten
  Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för bättre folkhälsa.
• Läkemedelsboken
  Information om läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomstillstånd. Boken ges ut av Läkemedelsverket.
• Läkemedelsverket
  Läkemedelsverket är en myndighet som arbetar på uppdrag av regering och riksdag för att främja den svenska folk- och djurhälsan. Här hittar du exempelvis behandlingsrekommendationer, läkemedelsfakta, lagar och regler.
• National Cancer Institute
  Information om cancer från National Cancer Institute. Exempelvis rapporter, faktablad, cancerpublikationer för patienter och vårdpersonal, uppslagsverk, bloggar och nyhetsbrev.
• The American Psychological Association
  APA är en organisation vars uppgift är att främja skapande, kommunikation och tillämpning av psykologisk kunskap.
• Vårdhandboken
  Vårdhandboken är till för att säkerställa god och säker vård på lika villkor. Vårdhandboken innehåller över hundra olika ämnesområden med kliniskt anpassad information för att säkerställa god och säker vård på lika villkor. Vårdhandboken innehåller texter, filmer, bildspel, illustrationer och foton.
• Världshälsoorganisationen, WHO
  WHO är ett FN-organ för hälsofrågor.

ICD och ICF

ICD och ICF är internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsa.

ICD

ICD, International Classification of Diseases (internationell sjukdomsklassifikation), är en internationell standard för ett diagnostiskt klassificeringssystem. Det används för att klassificera sjukdomar och andra hälsoproblem, samt för dödsattester och patientjournaler. Förutom att möjliggöra lagring och användning av diagnostisk information för kliniska och epidemiologiska ändamål, ger uppgifterna också en grund för sammanställningen av nationella dödsorsaksregister och statistik gällande sjuklighet inom medlemsstaterna i World Health Organization, WHO.

• ICD-10-SE
  Svensk version av ICD-10. Tillgänglig via Socialstyrelsens webbplats.
• ICD-11 Online
  ICD-11 innehåller ICD-koder för dödsfalls- och sjukdomsstatistik. Från World Health Organization, WHO.
• Om ICD-11
  Lär dig mer om ICD-11 på WHO:s hemsida.
  

ICF

ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health, (internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa), är en klassifikation av hälsa och hälsorelaterade områden. ICF är indelad i tre listor: en lista över kroppens funktioner, en över kroppens struktur och en förteckning över områden gällande aktivitet och delaktighet. Eftersom en enskild funktion och funktionshinder sker i ett visst sammanhang, inkluderar ICF också en lista med miljöfaktorer.

• ICF Browser
  Sök efter ICF i WHO:s söktjänst.
• ICF på svenska
  Socialstyrelsens ICF på svenska. Innehåller internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

Etiska koder

Yrkesetiska koder är till för att vägleda det professionella etiska resonemanget, ge stöd i arbetet samt upprätthålla förtroendet för professionen och stärka den professionella yrkesidentiteten.

• Forskningsetik
  Uppsala Universitet samling med information om forskningsetik.
• Helsingforsdeklarationen
  Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor. Framtagen av Världsläkarförbundet (World Medical Association, WMA).

Evidensbaserad vård

Evidensbaserad medicin (EBM) och evidensbaserad vård (EBV) innebär att vårdpersonal använder bästa tillgängliga vetenskapliga information tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens önskemål när de behandlar och vårdar patienterna. Den evidensbaserade sjukvården följer fyra steg:

Formulera en fråga – en patientrelaterad fråga som låter sig besvaras.
Informationssökning – sök litteratur som ger svar på frågan.
Kritisk granskning – är litteraturen relevant och giltig?
​Applicera resultatet – behandla och vårda patienterna utifrån aktuell evidens.

1. Formulera en fråga

En tydlig fråga får ett tydligt svar. PICO är en modell som ofta används inom evidensbaserad vård för att strukturera och göra frågeställningen tydligare. PICO står för:
Population
Intervention
Comparison
Outcome

Population

Vilken patientkategori gäller frågan? Vilka åldrar? Män eller kvinnor? Med vilken diagnos, vilken sjukdomsgrad och vilka riskfaktorer eller övriga sjukdomar?

Intervention

Vilken behandlingsmetod gäller frågan? Tillämpad av vilka behandlare, med vilken intensitet och under vilken tid?

Control – Kontrollgrupp

Jämfört med annan metod, placebo eller ingen åtgärd?

Outcome – Utfallsmått

Dödlighet? Sjuklighet? Livskvalitet? Mätt med vilken metod?

Sökord

När frågeställningen är uppdelat i mindre beståndsdelar är det dags att hitta synonymer och ämnesord till termerna, till exempel med hjälp av Svensk MeSH.

• Svensk MeSH
  Svensk MeSH används när du behöver hitta kontrollerade ämnesord för att söka i PubMed.
  

2. Informationssökning

Oftast baseras informationssökningen på de två första delarna av PICO, population och intervention, men dessa kan i sin tur delas upp i flera delar. Om populationen exempelvis består av "ungdomar med alkoholmissbruk", så kan ungdomar utgöra en del av populationen och alkoholmissbruk en annan. Att dela upp sökningen i olika delar på det här sättet kallas för blocksökning. Det innebär att man med hjälp av OR kombinerar alla synonymer, ämnesord och fritextord i ett block. Blocken i sin tur kombineras sedan ihop med hjälp av AND. Exempel:

Block 1:

("Virtual reality therap*" OR "Virtual reality glasses" OR "virtual reality technolog*" OR "virtual goggles" OR "VR goggles" OR Virtual Reality [Mesh] OR Virtual Reality Exposure Therapy [Mesh])

Block 2:

("panic attack*" OR Phobic Disorders [Mesh] OR Panic Disorder [Mesh] OR Anxiety [Mesh] OR Anxiety Disorders [Mesh])

Block 1 och block 2:

("Virtual reality therap*" OR "Virtual reality glasses" OR "virtual reality technolog*" OR "virtual goggles" OR "VR goggles" OR Virtual Reality [Mesh] OR Virtual Reality Exposure Therapy [Mesh]) AND ("panic attack*" OR Phobic Disorders [Mesh] OR Panic Disorder [Mesh] OR Anxiety [Mesh] OR Anxiety Disorders [Mesh])

Förslag på databaser och sökkällor

Vid evidensbaserad informationssökning kan det vara bra att starta sökningen i SBU eller Cochrane Library, och därefter söka efter originalartiklar i exempelvis PubMed.

• SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
  Systematiska översikter på svenska.
• Cochrane Library (LTU)
  Systematiska översikter inom medicin och angränsande områden.
• PubMed (LTU)
  Referensdatabas inom medicin, omvårdnad, rehabilitering, odontologi och relaterade ämnesområden. Utgiven av National Library of Medicine. Välj Clinical Queries för att söka studier om behandling, prevention eller diagnos. Här hittar du även systematiska översikter.
• CINAHL with Full Text (LTU)
  Referensdatabas inom omvårdnad, arbetsterapi, fysioterapi och hälso- och sjukvårdsadministration. Innehåller även artiklar i fulltext. Begränsa till Evidence-based practice eller välj en speciell publikationstyp.
• OTseeker
  Systematiska översikter inom bland annat arbetsterapi.
• PEDro
  Randomiserade kontrollerade studier och systematiska litteraturöversikter inom fysioterapi.
  
• Trip
  Söker efter evidensbaserade resurser som finns på internet, bland annat material från SBU, Cochrane Library, HTA och PubMed. Sökresultaten sorteras och presenteras i hierarkiska kategorier med ett ganska litet urval av så kallat bästa evidens i toppen.
  

3. Kritisk granskning

För att utvärdera relevans, giltighet och klinisk nytta måste den vetenskapliga kvalitén på artiklarna granskas, eftersom studierna kan innehålla systematiska fel, bias. Resultatfel kan exempelvis bero på felaktig data, tolkningsfel eller effektbedömningsfel. Ofta används olika granskningsmallar för att granska materialet, exempelvis:

• Granskningsmallar från SBU
  Olika typer av granskningsmallar för systematiska översikter, men också tips på mallar som studenter kan använda i studentarbeten.
• GRADE
  Ett internationellt graderingssystem som ofta används vid evidensgradering för att bedöma det vetenskapliga underlagets tillförlitlighet.
• PEDro scale
  I databasen PEDro används PEDro scale för att värdera kvaliteten på kliniska prövningar.

4. Applicera resultatet

Patientens behov och vårdpersonalens kliniska erfarenhet avgör om resultaten i det vetenskapliga underlaget är överförbart till patienten. Hur generaliserbara är resultaten från studien? Är fördelarna med den valda interventionen större än nackdelarna? Är evidensen nog stark?