Söktips
Ibland kan det vara svårt att hitta litteratur, artiklar och andra källor. Därför är det bra att vara beredd på att informationssökning tar tid. Här får du tips som gör din sökning effektivare.
Hur hittar jag sökord?
Att hitta sökord är bland det svåraste när du ska söka efter material, men också det viktigaste. Utgå från din frågeställning och plocka ut nyckelord som sammanfattar hela din sökfråga, och använd dem när du söker i databaserna.
Planera sökningen
Att planera sökningen sparar tid och gör det enklare när du sedan ska redovisa hur du gått tillväga när du sökt material till ditt arbete. Börja med att analysera och definiera din sökfråga genom att ta ställning till:
- Varför du söker information, vill du ha en överblick eller fördjupning?
- Vilket typ av material behöver du? Böcker, vetenskapliga artiklar, lagar eller statistik?
- Hur mycket material behöver du?
- Hur gammalt får materialet vara?
- Behöver du vetenskapligt material?
Välj sökord
Utgå från din frågeställning och plocka ut nyckelord som sammanfattar hela din sökfråga. Du behöver också fundera på om du kan använda synonymer, övergripande termer eller mer specifika termer i din sökning. Kom ihåg att vetenskapligt material oftast är skrivet på engelska, därför behöver du också söka på engelska för att hitta det. För att hitta bra sökord behöver du lära dig mer om ditt ämne. Ta hjälp av kurslitteratur, föreläsningar, webb och uppslagsverk.
- Uppslagsverk och ordböcker
I uppslagsverk kan du få grundläggande kunskap om ditt ämne och hitta sökord.
Ämnesord
Om du redan har hittat en intressant vetenskaplig artikel som du vill använda i ditt arbete, kan du utgå från den för att hitta fler artiklar inom samma ämne. Detta kallas för att man använder sig av en guldstandard när man söker. I databasen kan du se vilka ämnesord som beskriver artikeln, och använda dem i din sökning.
Kontrollerade ämnesord
I en del databaser kan man använda en ämnesordlista med kontrollerade ämnesord när man söker. Med kontrollerade ämnesord menas att man bestämt vilket ord som ska användas för att beskriva ett visst begrepp. Dessa termer används sedan för att tagga vetenskapliga artiklar och annat material i databaserna. Ämnesordlistor kan ha olika namn och innehålla olika kontrollerade ämnesord beroende på vilken databas du använder. Oftast hittar du ämnesordlistor under rubriker som thesaurus, subject headings, keywords eller index.
Var ska jag söka?
Var du sen ska söka beror på vilken typ av material du vill hitta. Olika söksystem täcker olika ämnesområden och innehåller olika typer av material.
Bibliotekets sökruta
Bibliotekets sökruta är ett bra ställe att börja söka på. Här kan du söka efter allt material som böcker, e-böcker och artiklar i en och samma sökruta.
Böcker och e-böcker
Sök i bibliotekets sökruta för att hitta böcker. Sök först och begränsa sedan resultatet genom att välja källtyper (böcker eller e-böcker). Sökningen är automatiskt begränsad till att hitta böcker och e-böcker som finns på universitetsbiblioteket vid Luleå tekniska universitet. Om du vill låna en bok som finns på ett annat bibliotek kan du fjärrlåna boken. Observera att du inte kan fjärrlåna e-böcker.
Artiklar
När du söker efter artiklar i bibliotekets sökruta söker du i flera databaser samtidigt, vilket gör att du kan få väldigt många träffar. För att minska träffantalet kan du använda olika filter, till exempel peer reviewed, språk eller källtyp. Du kan däremot inte söka med kontrollerade ämnesord i bibliotekets sökruta. Istället kan du då testa att söka i en ämnesspecifik databas, där du kan göra mer specifika avgränsningar.
- Bibliotekets sökruta
Här söker du efter böcker, e-böcker och artiklar.
Databaser
På universitetsbiblioteket kan du använda dig av många olika databaser, som kan täcka flera olika ämnesområden eller vara ämnesspecifika. En databas är en samling av sökbart material, exempelvis vetenskapliga artiklar. Vissa databaser innehåller material i fulltext, medan andra bara tillhandahåller referenser till källor. De kan också innehålla faktauppgifter som statistik, standarder och patent. Fördelen med att söka i en databas jämfört med bibliotekets sökruta är att du kan göra fler och mer specifika avgränsningar, exempelvis efter åldersgrupp, geografiskt område eller evidensbaserat material. Ofta kan du också använda dig av kontrollerade ämnesord när du söker. Eftersom alla databaser fungerar på olika sätt behöver du titta i databasens hjälpavsnitt för att få utförligare information om hur du söker i databasen.
- Databaser
Här hittar du tillgängliga databaser vid universitetsbiblioteket sorterade alfabetiskt eller ämnesvis.
Om du söker med hjälp av Google missar du mycket vetenskapligt material. Därför är det ofta bättre att använda universitetsbibliotekets söksystem och databaser. Du kan också använda dig av tjänsten Google Scholar för att hitta vetenskapligt material. Allt material i Google Scholar är dock inte vetenskapligt och urvalskriterierna är otydliga. Det är därför viktigt att kritiskt granska källorna. Innehållet i Google Scholar är inte heller beständigt, vilket innebär att artiklar som du hittat tidigare kan vara borttagna nästa gång du söker.
- Google Scholar
Länk till annan webbplats.
När du är inloggad vid Luleå tekniska universitet ser du vilket material som finns tillgängligt i fulltext.
Ämnesguider
Genom att använda universitetsbibliotekets ämnesguider hittar du exempelvis sökord, databaser och tidskrifter som är inriktade på ditt ämnesområde. Du hittar också många användbara länkar som du kan använda för att hitta mer information.
- Ämnesguider
Här hittar du ämnesguider för teknik, ekonomi, historia, juridik, konstnärliga ämnen, medicin och hälsa, pedagogik, psykologi och sociologi, språk och litteratur.
Hur ska jag söka?
När du söker i en databas eller i bibliotekets sökruta kan du styra din sökning genom att använda olika söktekniker samt begränsa din sökning på olika sätt.
Vanliga söktekniker
Det finns flera olika söktekniker som du kan använda dig av för att styra hur databasen ska tolka din sökfråga. Tänk på att alla söktekniker inte fungerar överallt. För att vara säker på vad som fungerar i en viss databas måste du använda databasens hjälpavsnitt.
Frassökning | Trunkering | Boolesk sökning |
---|---|---|
Ämnesordlista | Fältsökning | Kedjesökning |
Frassökning
Om orden du använder när du söker ska stå i en viss ordning kan du lägga till citattecken (”...”) runt dem, till exempel runt ”andra världskriget”. Då söker databasen på orden som ett samlat begrepp, exakt i den ordning du skrivit dem. Om du söker utan citattecken kan databasen söka på varje ord för sig. Då kommer du mest troligt att få många träffar som handlar om världskriget, men inte specifikt andra världskriget.
Trunkering
Ett ord kan ha flera olika ändelser, exempelvis sjuksköterskor, sjuksköterska eller sjuksköterskornas. För att få med alla varianter av ordet i din sökning kan du lägga till en asterisk (*) efter ordet. Detta kallas trunkering. Exempel: skol* ger träffar på alla ord som börjar på skol, så som orden skola, skolan, skolor, skolungdom och skolk. Om du inte trunkerar får du bara träffar på exakt det ord du söker på. Om du till exempel söker på ordet skola missar du alla träffar där orden skolan, skolor och skolorna förekommer.
Boolesk sökning
För att kombinera ihop flera olika sökord kan du använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT.
- AND används när du vill att alla ord du söker med ska finnas i samma artikel. Det begränsar därför antalet träffar. Om du till exempel söker på kombinationen television AND movies så kommer du att hitta dokument där både ordet television och movies finns med någonstans i texten.
- OR används när du vill att det ena eller det andra ordet ska finnas med i träffarna. Det ökar antalet träffar. Du kan exempelvis använda OR när du vill söka på flera olika synonymer eller stavningsvariationer. Söker du på kombinationen television OR movies kommer träffarna att innehålla antingen ordet television, movies eller båda två.
- NOT används när du vill begränsa antalet träffar genom att utesluta ett ord. En sökning på kombinationen television NOT movies ger träffar som innehåller ordet television, men tar bort alla träffar där ordet movies finns med. När du söker med NOT kan du dock missa intressanta träffar som innehåller både ordet television och movies.
Om du använder dig av mer än en operator behöver du lägga till parenteser för att visa för databasen hur sökningen ska tolkas. Exempel: (children OR kids) AND television. Träffarna innehåller då antingen orden children, kids eller båda två, tillsammans med ordet television.
Kontrollerade ämnesord
Vissa databaser innehåller ämnesordlistor med kontrollerade ämnesord som du kan använda när du söker. Med kontrollerade ämnesord menas att man bestämt vilket ord som ska användas för att beskriva ett visst begrepp. När du ska söka med kontrollerade ämnesord måste du leta upp ordet i databasens ämnesordlista och markera ordet du vill använda, annars kommer du att göra en vanlig sökning med fritextord. Ta hjälp av databasens hjälpavsnitt för att få utförligare information om hur du söker med kontrollerade ämnesord i databasen. Tänk på att termerna i ämnesordlistorna kan variera beroende på vilken databas du söker i.
Fältsökning
Fältsökning är en avancerad sökning som du kan använda för att begränsa sökresultatet. I en databas innehåller publikationer vanligtvis information om författare, titel, publiceringsår, nyckelord och så vidare. Detta gör att du med hjälp av olika fält kan välja om du vill söka efter en specifik författare, titel, tidskriftstitel med mera.
Kedjesökning
Genom att titta i olika publikationers referenslistor kan du få tips på nya källor som du kan använda i ditt arbete. Detta kallas för manuell sökning eller kedjesökning. I citeringsdatabaser som Scopus och Web of Science kan du även se vem som har refererat till källan.
Begränsa sökningen
I de flesta databaser kan du begränsa din sökning genom att filtrera din träfflista, exempelvis baserat på publiceringsdatum, språk eller källtyp. Det kan vara bra för att minska antalet träffar och hitta de som är mest relevanta. En annan användbar begränsning som du kan använda är Peer reviewed eller Peer reviewed journals. Då ska du bara få material som är vetenskapligt granskat. Kom ihåg att du själv alltid måste kontrollera att det stämmer.
Justera din sökning
Det är viktigt att komma ihåg att informationssökning är en process där man måste prova sig fram. Du kan behöva byta databas, ändra dina sökord eller kombinera ihop dem på olika sätt för att få ett bra resultat.
För få träffar
Om du får få eller felaktiga träffar när du söker kan du behöva ändra dina sökord. Det kan då vara bra att använda mer allmänna ord och begrepp för att göra din sökning bredare. Du kan också prova att trunkera sökorden med en asterisk, eller kombinera synonymer med OR. Kontrollera också att du har stavat sökorden rätt.
För många träffar
Om du får för många träffar kan du använda mer specifika ord för att göra sökningen smalare. Du kan också lägga till sökord med AND, begränsa sökningen med filter eller använda operatorn NOT för att utesluta träffar.
Dokumentera din sökning
Ett vetenskapligt arbetssätt kräver transparens och reproducerbarhet. Det betyder att allt du undersöker ska struktureras på ett tydligt sätt, så att någon annan ska kunna upprepa eller kontrollera din sökning. När du skriver uppsats, rapport eller annan inlämningsuppgift är det också vanligt att du ska redovisa hur du har hittat informationen till din uppgift. Därför bör du dokumentera hela din sökprocess. Många databaser har en funktion som heter Sökhistorik. Där kan du se dina sökningar och avgränsningar och spara ner dem till din dator. Förutom att dokumentera ditt sökresultat behöver du ange:
- När du gjorde sökningen
- Databaser och söktjänster du använt
- Antal träffar i varje databas
- Sökord och sökteknik
- Filter du använt, till exempel peer reviewed, språk eller år
- Hur gjorde ditt urval av artiklar
Vilka källor ska jag använda mig av?
När du ska använda olika källor i ditt arbete är det viktigt att du är källkritisk till materialet, speciellt om du ska använda vetenskapliga källor.
- Hur vet jag att det är en vetenskaplig artikel?
Lär dig mer om vad som kännetecknar vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga artiklar. - Lässtrategier – att läsa vetenskapligt material
Öppnas i nytt fönster.
Information om hur du gör för att ta dig an vetenskapligt material.
Kritisk granskning av källor
Det är alltid viktigt att granska och värdera de källor du vill använda dig av, eftersom källor kan vara mer eller mindre trovärdiga. Allt material har en avsändare och ett syfte, därför behöver du fundera över följande:
- Upphov: Vem är författare? Utgivare? Vilken auktoritet har avsändaren?
- Syfte: Vad är materialets syfte? Att informera, påverka, provocera eller något annat?
- Målgrupp: Till vem riktar sig materialet?
- Aktualitet: När är det publicerat? Har det uppdaterats och när skedde det i så fall?
- Trovärdighet: Är materialet objektivt eller vinklat? Hur täcker materialet ämnet? Är det något viktigt som utelämnas? Stämmer faktauppgifterna? Anges referenser? Vem refererar alternativt länkar till materialet? Har innehållet en bra struktur och är språket anpassat till syftet?
- Äkthet: Är författaren den hen utger sig att vara? Är materialet äkta? Förvanskat?
Vetenskaplig publicering
När forskare rapporterar sitt forskningsresultat kallas det för vetenskaplig publicering. En vetenskaplig text ska innehålla primärforskning, det vill säga ny forskning. Därför kallas sådana publikationer för primärkällor. Enligt högskolelagen (1992:1434) ska dina studier "vila på vetenskaplig grund". Det innebär bland annat att du ska kunna hitta och använda dig av vetenskapliga texter och forskningsresultat, det vill säga tillförlitlig, granskad och forskningsbaserad information.
Vetenskaplig forskning kan utföras på flera olika sätt och vara mer eller mindre omfattande. Några vanliga typer av vetenskapliga studier är exempelvis systematiska översikter, randomiserade kontrollerade studier, icke-randomiserade studier, kohortstudier och fallstudier.
- Vad kännetecknar en systematisk översikt?
Lär dig mer om systematiska översikter och evidenshierarkier.
Vetenskapliga tidskrifter
Vetenskaplig publicering sker främst i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter. För att kontrollera kvaliteten genomgår artikeln en process som kallas för peer review. Det betyder kollegial granskning. Det innebär att andra forskare granskar artikeln innan den publiceras. Om en publikation har gått igenom en peer review-process så är den vetenskapligt granskad. Observera att du alltid själv måste bedöma källan, även om den är peer review.
Olika typer av källor
Forskning kan även publiceras på andra sätt än i vetenskapliga artiklar. Vissa publikationstyper genomgår en peer review-process och andra inte.
- Konferensrapporter: När forskare har åkt på konferens för att utbyta idéer och erfarenheter med varandra brukar bidragen till konferensen publiceras i vetenskapliga tidskrifter eller i konferensrapporter, så kallade proceedings. Ibland är de vetenskapligt granskade, peer reviewed.
- Forskningsrapporter: Forskare kan publicera material i rapporter från olika institutioner, forskningsinstitut, organisationer eller myndigheter. Det huvudsakliga syftet är att redogöra för pågående eller avslutad forskning. Rapporterna brukar inte vara vetenskapligt granskade och är ofta publicerade fritt på webben.
- Licentiat- eller doktorsavhandlingar: Efter sin forskarutbildning ska forskaren redaovisa sitt arbete i form av en avhandling. En avhandling är en vetenskapligt granskad källa publicerad för första gången. De flesta publiceras fritt på webben.
- Bok eller bokkapitel: Många ämnen publicerar sin forskning i bokform. Böckerna kan gå igenom en peer review-process på samma sätt som vetenskapliga artiklar. Annars blir boken granskad av bokens redaktörer.
Uppsatser
Räknas uppsatser som vetenskapliga publikationer? En B-, C- eller D-uppsats kan se ut som en vetenskaplig publikation och följa modellen IMRaD. IMRaD står för introduktion, metod, resultat och diskussion. Även om formen är vetenskaplig räknas den inte som en vetenskaplig publikation eftersom den inte innehåller primärforskning, det vill säga ny forskning. Det krävs inte av en uppsats på grundutbildningsnivå.
Uppdaterad:
Sidansvarig: Universitetsbiblioteket