Söktips

Att hitta litteratur och vetenskapliga källor kan ta tid. På den här sidan får du stöd i hur du söker effektivt, vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel och hur du bedömer källors tillförlitlighet.

Förbered din sökning

Innan du börjar söka information behöver du fundera över syftet med sökningen. Vill du få en överblick över ett område eller fördjupa dig i en specifik fråga? Syftet avgör hur du behöver söka.

Om du gör en utforskande sökning och inte behöver redovisa hur du har sökt, kan du arbeta mer fritt. Om sökningen ska kunna upprepas av någon annan behöver den vara systematisk. Börja med att ta ställning till följande:

• Varför söker du information? Behöver du en överblick eller en fördjupning?
• Vilken typ av material behöver du, till exempel böcker, vetenskapliga artiklar, lagar eller statistik?
• Hur mycket material behöver du?
• Hur aktuellt behöver materialet vara?
• Behöver materialet vara vetenskapligt?

Systematisk sökning

Att söka systematiskt betyder att sökningen genomförs på ett planerat och strukturerat sätt enligt en bestämd metod. Syftet är att sökningen ska vara transparent, vilket betyder att det tydligt ska framgå hur sökningen har genomförts och vilka källor som har använts.

Sökningen ska också vara reproducerbar. Det betyder att en annan person ska kunna upprepa sökningen och få liknande resultat. Sökningen ska också vara uttömmande. Det innebär att den ska omfatta alla relevanta artiklar som kan besvara sökfrågan.

Utforskande sökning

En utforskande sökning behöver inte dokumenteras eller redovisas. Du kan använda den i början av ditt arbete för att:

• Hitta ett forskningsproblem.
• Lära dig mer om ämnesområdet.
• Undersöka om det finns tillräckligt med forskning inom området.
• Avgränsa din sökfråga så att den inte är för bred eller för smal.

Dokumentera sökningen

När du söker systematiskt behöver du dokumentera alla delar av sökprocessen, eftersom sökningen ska vara transparent och reproducerbar. Många databaser har en funktion som heter Sökhistorik. Där kan du hitta dina tidigare sökningar och avgränsningar och spara dem. Utöver själva sökresultatet behöver du dokumentera:

• När du gjorde sökningen.
• Vilka databaser och söktjänster du har använt.
• Vilka sökord och söktekniker du har använt.
• Vilka filter du har använt, till exempel peer reviewed, språk eller år.
• Antal träffar i varje databas.
• Hur du gjorde urvalet av artiklar.

Hur hittar jag sökord?

Att hitta bra sökord är ofta svårt, men det är en viktig del av sökningen. Det finns många hjälpmedel som kan underlätta, till exempel uppslagsverk och ordböcker. Du kan även ta hjälp av nyckelartiklar och ämnesordlistor.

Utgå från din frågeställning och plocka ut de ord som beskriver det viktigaste i din fråga. Det är dessa ord som blir grunden för din sökning. Fundera sedan på om det finns synonymer, bredare begrepp eller mer specifika begrepp som du kan använda. Vetenskapligt material kan innehålla olika ord för samma sak. Genom att variera dina sökord ökar du chansen att hitta relevanta träffar. Vetenskapliga texter är ofta skrivna på engelska. Därför behöver du översätta dina sökord och använda dem i din sökning.

För att hitta bra sökord behöver du lära dig mer om ditt ämne. Använd kurslitteratur, föreläsningar, webbplatser och uppslagsverk för att förstå vilka begrepp som är centrala. Du kan också använda AI-sökverktyg som Microsoft Copilot eller ChatGPT för att få förslag på sökord och synonymer. Använd dem som stöd, men kontrollera alltid att förslagen passar din frågeställning.

• Uppslagsverk och ordböcker
  I uppslagsverk kan du få grundläggande kunskap om ditt ämne och hitta sökord.

Nyckelartiklar

Om du har hittat en vetenskaplig artikel som är relevant för ditt arbete kan du använda den för att hitta fler artiklar inom samma ämne. Det kallas att använda en nyckelartikel eller guldstandard.

Du kan hitta nya sökord i artikelns titel, sammanfattning och i författarens egna nyckelord, som ofta kallas keywords. I vissa databaser finns också kontrollerade ämnesord som är kopplade till artikeln. Använd dessa ord i din fortsatta sökning för att hitta liknande material.

Kontrollerade ämnesord

I vissa databaser finns ämnesordlistor med kontrollerade ämnesord. Det betyder att databasen har bestämt vilket ord som ska användas för ett visst begrepp. Orden används för att beskriva vad en artikel huvudsakligen handlar om.

Ämnesorden är ordnade i en hierarki. Bredare termer ligger högre upp och smalare termer längre ner. Databasen använder dessa ord för att beskriva och strukturera vetenskapliga artiklar och annat material. De kan läggas till manuellt av en person eller automatiskt. När du söker med kontrollerade ämnesord får du träffar på material som har beskrivits med just de orden.

Ämnesordlistor kan ha olika namn och innehålla olika termer beroende på databas. De kan till exempel heta thesaurus, subject headings eller index.

Var ska jag söka?

Var du ska söka beror på vilken typ av material du behöver och vad syftet är. Du kan till exempel använda bibliotekets sökruta eller ämnesspecifika databaser.

Börja med att definiera vilken typ av material du behöver. Behöver du tryckta böcker, e-böcker eller vetenskapliga artiklar? Ska sökningen vara systematisk eller utforskande?

Söksystem skiljer sig åt i innehåll, ämnesområden och transparens. Transparens betyder hur tydligt det framgår hur sökningen går till, vilka källor som ingår och hur träffarna väljs ut.

Bibliotekets sökruta

Bibliotekets sökruta är en bra startpunkt. Där kan du hitta böcker, e-böcker och artiklar på samma ställe. När du använder sökrutan söker du samtidigt i flera databaser och index. Det ger ofta många träffar. För att få en mer relevant träfflista behöver du avgränsa resultatet med hjälp av filter.

Tryckta böcker och e-böcker

Sök i bibliotekets sökruta för att hitta böcker. Sök först och begränsa sedan resultatet genom att välja källtyper (böcker eller e-böcker). Sökningen är automatiskt begränsad till att hitta böcker och e-böcker som finns på universitetsbiblioteket vid Luleå tekniska universitet. Om du vill låna en bok som finns på ett annat bibliotek kan du fjärrlåna boken. Observera att du inte kan fjärrlåna e-böcker.

• Böcker och e-böcker
  Här finns information om hur du söker och lånar böcker och e-böcker samt om åtkomst och lånevillkor.
  

• Låna
  Information om hur du skapar bibliotekskonto och om lån, omlån och fjärrlån.

Artiklar

Du kan söka efter artiklar i bibliotekets sökruta genom att ange sökord, titel, författare eller ISSN. När du använder sökrutan söker du i flera databaser och index samtidigt. Det innebär att du ofta får många träffar.

För att minska antalet träffar kan du använda filter, till exempel Peer reviewed, språk eller källtypen Akademiska tidskrifter. Om du fortfarande får många träffar kan det vara bättre att söka i en ämnesspecifik databas.

• Bibliotekets sökruta
  Här söker du efter böcker, e-böcker och artiklar.

Ämnesspecifika databaser

På universitetsbiblioteket kan du använda många olika databaser. Vissa täcker flera ämnesområden, medan andra är inriktade på ett specifikt ämne.

En databas är en samling sökbart material, till exempel vetenskapliga artiklar. Vissa databaser innehåller material i fulltext. Andra innehåller bara referenser till källor. De kan också innehålla fakta som statistik, standarder och patent.

I bibliotekets databaslista finns både öppet tillgängliga databaser och databaser som kräver prenumeration. De databaser som kräver prenumeration är markerade med (LTU). För att använda dem behöver du vara inloggad med din LTU-användare.

Fördelen med att söka i en ämnesspecifik databas i stället för i bibliotekets sökruta är att du kan göra fler och mer specifika avgränsningar. Du kan till exempel avgränsa efter åldersgrupp, geografiskt område eller evidensbaserat material. Ofta kan du också använda kontrollerade ämnesord i din sökning.

Tänk på att databaser fungerar på olika sätt. Därför behöver du ta del av databasens hjälpavsnitt för att få mer information om hur du söker i databasen.

• Databaser
  Här hittar du universitetsbibliotekets databaser. De är sorterade alfabetiskt eller efter ämne.
  

Google

Om du söker med Google missar du mycket vetenskapligt material. Därför är det ofta bättre att använda universitetsbibliotekets söksystem och databaser.

Du kan också använda tjänsten Google Scholar för att hitta vetenskapligt material. Allt material där är dock inte vetenskapligt, och det är oklart hur urvalet görs. Det är därför viktigt att granska källorna kritiskt. Innehållet i Google Scholar är inte beständigt. Det betyder att artiklar som du har hittat tidigare kan vara borttagna nästa gång du söker.

• Google Scholar
  När du är inloggad vid Luleå tekniska universitet visas vilket material som finns i fulltext.
  

AI-sökverktyg

Det finns flera typer av AI-verktyg som kan användas vid informationssökning. De fungerar på olika sätt och passar inte i alla situationer. När du använder sådana verktyg är det viktigt att förstå hur de fungerar, så att du kan använda dem på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

Du kan inte använda AI-sökverktyg när sökningen måste vara helt transparent och möjlig att upprepa. Det beror på att du inte kan granska exakt hur verktyget har arbetat. Du kan inte heller återskapa samma sökning, även om du använder samma formulering.

Generativ AI

När du söker information med hjälp av AI är det ofta generativ AI som används. Den bygger på en teknik som kallas maskininlärning (Machine Learning). Det betyder att datorn lär sig från data, utan att behöva programmeras för varje uppgift.

Syftet är att låta datorn lösa komplicerade uppgifter automatiskt. Det görs med hjälp av algoritmer och statistiska modeller som hittar mönster i stora datamängder. Ju mer data modellen tränas med, desto bättre blir resultatet över tid.

Djupinlärning och neurala nätverk

Djupinlärning (Deep Learning) är en mer avancerad form av maskininlärning. Den använder något som kallas djupa neurala nätverk. Det är matematiska modeller som liknar hur den mänskliga hjärnan fungerar. Ett neuralt nätverk består av flera lager av noder (eller neuroner) som steg för steg bearbetar information.

Neurala nätverk kan användas för många olika uppgifter. När de används för att skapa nytt innehåll, till exempel text eller bild, kallas det för generativ AI.

• Vad är generativ AI?
  Digiteket ger en introduktion till stora språkmodeller, maskininlärning, transformerarkitektur och neurala nätverk.

Stora språkmodeller

Det finns olika typer av generativ AI. Ett exempel är stora språkmodeller, som också kallas Large Language Models, LLM. Stora språkmodeller är en form av neurala nätverk som bygger på en teknik som kallas transformer-arkitektur. De används för att förstå och skapa text som liknar mänskligt språk. Den här typen av modeller används i många chattbottar och AI-baserade sökverktyg. Exempel på stora språkmodeller är:

• GPT
  GPT är utvecklad av OpenAI och används bland annat i ChatGPT och Microsoft Copilot. Modellen kan hantera komplexa frågor, resonera, skriva kod och skapa text.
• Claude
  Claude är utvecklad av Anthropic. Den används till exempel i Claude.ai och Notion AI, där den kan skriva och sammanfatta innehåll. Claude är särskilt bra på att skapa längre texter, sammanfattningar och tydligt strukturerade svar.
• Gemini
  Gemini är utvecklad av Google DeepMind och används i Googles AI-tjänster och i Google Workspace, till exempel Gmail och Google Docs. Modellen kan hantera flera typer av information samtidigt, som text, bild och video.
  

• AI – så funkar det
  Karolinska Institutets universitetsbibliotek förklarar vad generativ AI är och hur stora språkmodeller fungerar.

Integritet och datasäkerhet

Du som använder AI-verktyg har ett stort eget ansvar för att säkerställa att du använder dem på ett säkert sätt, både för din egen och andras skull. Utgå från att all information du delar kan lagras, spridas eller användas för att träna och utveckla AI-modeller.

Därför bör du aldrig dela känsliga uppgifter. Det gäller till exempel personnummer, adresser, lösenord, kortuppgifter eller sekretessbelagd information. Känsliga uppgifter kan också vara ljudinspelningar eller transkriberingar från möten.

Utöver den information du själv delar kan AI-verktyg också samla in andra uppgifter, till exempel IP-adress, e-postadress och platsdata.

• Integritetsskyddsmyndigheten – IMY
  IMY beskriver vilka risker som finns för personlig integritet när AI används.
• Använd generativ AI på ett etiskt sätt
  Digg, Myndigheten för digital förvaltning, informerar om hur du kan använda generativ AI på ett ansvarsfullt och etiskt sätt.
• Etiska aspekter
  Vilka ligger bakom AI-verktygen, och finns det andra etiska aspekter att tänka på? Karolinska Institutets universitetsbibliotek reder ut begreppen.
• Vad gör AI med din data?
  Internetkunskap från Internetstiftelsen förklarar vad som händer med din information när du använder AI-verktyg.

Chattbottar

ChatGPT och Microsoft Copilot är exempel på chattbottar som bygger på språkmodellen GPT. De skapar svar utifrån den text du skriver i din fråga, som också kallas prompt. Svaren bygger på statistiska beräkningar av vad som troligen passar bäst som fortsättning på din fråga. Samma prompt kan därför ge olika svar vid olika tillfällen.

Det är inte offentligt exakt vilket material modellerna har tränats på. Därför går det ofta inte att veta vilka källor ett enskilt svar bygger på.

Vissa chattbottar kan använda en teknik som kallas Retrieval Augmented Generation, RAG. Då kombineras språkmodellens förmåga att skapa text med sökning i externa källor, till exempel via webben eller dokument. Om funktionen används beror på vilka inställningar som är aktiverade och vilken tillgång verktyget har till externa datakällor.

Om du behöver hitta vetenskapliga källor bör du inte använda chattbottar. Källorna bakom svaren är ofta inte synliga. Därför går det inte att veta var informationen kommer ifrån. Även om du ber chattbotten om källor är det vanligt att den hittar på referenser som inte finns. Därför är det viktigt att alltid kontrollera informationen i andra, tillförlitliga källor.

Däremot kan chattbottar vara användbara i början av ditt arbete, när sökningen är mer utforskande och experimentell. Du kan till exempel använda dem som en samtalspartner för att:

• Komma i gång med en uppgift.
• Testa idéer eller få inspiration.
• Ge uppslag till frågeställningar.
• Översätta ord från svenska till engelska.
• Hitta sökord och synonymer.

Du kan också be en chattbott att skapa söksträngar till olika databaser. Tänk på att resultaten ofta innehåller fel. Det kan till exempel saknas viktiga söktekniker som frassökning och trunkering. Söksträngens kvalitet beror också på hur du formulerar din fråga.

• En praktisk introduktion till generativ AI – ChatGPT, Gemini och Copilot
  Digiteket erbjuder en introduktionskurs om generativ AI.
• Exempel på AI-verktyg för olika ändamål
  Tips på användbara chattbottar från Karolinska Institutets universitetsbibliotek.
  
• Microsoft Copilot – AI-tjänst för studenter
  Läs mer om vad som ingår när du använder Microsoft Copilot för studenter.

AI-sökverktyg för vetenskapligt material

Det finns AI-sökverktyg som kan hämta fram faktiska källor utifrån din fråga och ge svar som bygger på vetenskapliga publikationer. De redovisar också vilka källor som har använts. Tekniken bakom dessa verktyg kallas Retrieval Augmented Generation, RAG. Den kombinerar språkmodellens förmåga att skapa text med sökning i databaser eller sökmotorer.

Syftet med tekniken är att ge mer faktabaserade svar och minska risken för så kallade hallucinationer, det vill säga påhittade eller felaktiga uppgifter. Den gör det också möjligt att använda information som modellen inte har tränats på. Därför kan verktyget svara på frågor om specifika dokument.

Elicit och Perplexity är exempel på AI-sökverktyg som använder RAG. De kan vara kopplade till vanliga sökmotorer som Google eller till forskningsinriktade tjänster som Semantic Scholar.

En nackdel med den här typen av verktyg är att de ofta saknar tillgång till artiklarnas fulltexter. Svaren bygger i stället på sammanfattningar eller metadata. Det kan innebära att viktiga detaljer saknas. Kvaliteten på tidskrifterna varierar, och det är inte alltid tydligt varför vissa källor väljs framför andra. Det kan leda till snedvridna eller ofullständiga svar.

Agentbaserade AI-verktyg

Det finns också andra typer av AI-sökverktyg, till exempel agentbaserade verktyg. De arbetar steg för steg med en uppgift. Om du ställer en fråga kan verktyget först omformulera den. Därefter kan det skapa egna promptar för att hämta relevanta referenser. Exakt hur processen går till skiljer sig mellan olika verktyg.

Snöbollssökande AI-verktyg

Snöbollssökande AI-verktyg är en annan typ av verktyg. De är inte generativa. I stället hittar de artiklar utifrån studier som du redan har, till exempel genom att analysera referenslistor, citeringar eller liknande innehåll. Denna metod ska inte förväxlas med snöbollssökning i databaser som Web of Science och Scopus. Där bygger sökningen på verifierade citeringskedjor.

• Exempel på AI-sökverktyg inriktade på vetenskap
  Karolinska Institutets universitetsbibliotek har sammanställt en lista med AI-verktyg som fokuserar på vetenskapligt material.

Ämnesguider

Om du är osäker på var du ska börja söka kan du använda bibliotekets ämnesguider. Där finns databaser, tidskrifter och annat material inom olika ämnesområden. Du hittar även länkar till mer information.

• Ämnesguider
  Här hittar du ämnesguider för teknik, ekonomi, historia, juridik, konstnärliga ämnen, medicin och hälsa, pedagogik, psykologi och sociologi samt språk och litteratur.

Hur ska jag söka?

När du har tagit reda på syftet med din sökning och var du kan söka är nästa steg att fundera på hur du ska söka. Vetenskapliga databaser fungerar till exempel inte på samma sätt som generativa AI-verktyg. Därför är det viktigt att förstå hur systemen är uppbyggda. Då kan du avgöra vilket system som passar ditt syfte.

Lexikal och semantisk sökning – vad är skillnaden?

När du använder en traditionell databas, och inte använder databasens eventuella AI-funktioner, gör du oftast en lexikal sökning. Det innebär att databasen letar efter exakta ord eller fraser i till exempel titel, sammanfattning eller ämnesord.

AI-sökverktyg använder i stället semantisk sökning. Det betyder att sökningen bygger på betydelsen i din fråga. Verktyget letar efter innehåll som liknar det du frågar efter, även om orden inte är exakt samma.

AI-sökverktyg kan, som tidigare nämnts, användas när sökningen är mer explorativ och utforskande. De kan också användas som ett komplement till en mer systematisk sökning i en traditionell databas. När sökningen ska vara helt transparent och möjlig att upprepa bör du inte använda AI-sökverktyg, eftersom det inte är möjligt att granska eller återskapa sökningen.

• AI och informationssökning
  Lär dig mer om skillnaden mellan lexikal och semantisk sökning på KTH Bibliotekets webbsida.
• Skillnad mellan traditionella databaser och AI-sökverktyg
  Tabell som jämför bibliotekets databaser med AI-sökverktyg. Från Karolinska Institutets universitetsbibliotek.

Vanliga söktekniker i databaser

När du söker i en databas, särskilt vid en systematisk sökning, behöver du använda söktekniker. De styr hur databasen tolkar din sökfråga. Alla söktekniker fungerar inte i alla databaser. Använd därför hjälpavsnittet i den databas du arbetar i för att kontrollera vad som gäller.

Frassökning

Om orden i din sökning ska stå i en bestämd ordning kan du sätta citattecken runt dem, till exempel ”andra världskriget”. Då söker databasen efter orden som ett sammanhängande begrepp i exakt den ordning du har skrivit dem. Om du inte använder citattecken söker databasen efter varje ord var för sig. Det ger troligen fler träffar, men många av dem kan vara mindre relevanta.

Trunkering

Ett ord kan ha flera ändelser, till exempel sjuksköterska, sjuksköterskor och sjuksköterskornas. För att få med alla varianter i din sökning kan du lägga till en asterisk efter ordstammen. Det kallas trunkering.

Exempel: skol* ger träffar på ord som börjar med skol, till exempel skola, skolan, skolor, skolungdom och skolk.

Om du inte använder trunkering får du bara träffar på den exakta ordformen. Söker du till exempel på skola missar du träffar där skolan, skolor eller skolorna förekommer.

Boolesk sökning

För att kombinera flera sökord kan du använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT.

• AND används när alla sökord ska finnas i samma artikel. Det minskar antalet träffar. Om du söker på television AND movies får du dokument där båda orden förekommer i texten.
• OR används när minst ett av sökorden ska finnas med. Det ökar antalet träffar. OR är användbart när du söker efter synonymer eller stavningsvarianter. En sökning på television OR movies ger träffar som innehåller television, movies eller båda.
• NOT används för att utesluta ett ord. Det minskar antalet träffar. En sökning på television NOT movies ger träffar som innehåller television men inte movies. Var försiktig med NOT, eftersom du kan missa relevanta träffar där båda orden förekommer.

När du kombinerar synonymer med operatorn OR behöver du använda parenteser för att visa hur sökningen ska tolkas.

Exempel: (children OR kids) AND television. Då innehåller träffarna children eller kids, tillsammans med television.

Kontrollerade ämnesord

Vissa databaser har ämnesordlistor med kontrollerade ämnesord som du kan använda i din sökning. Ett kontrollerat ämnesord är ett ord som har valts för att beskriva ett visst begrepp. Det innebär att samma term används konsekvent för samma innehåll.

För att söka med kontrollerade ämnesord behöver du först hitta rätt term i databasens ämnesordlista och sedan markera den. Om du inte gör det söker du i stället med fritext.

Använd hjälpavsnittet i databasen för att få mer information om hur ämnesord fungerar. Tänk också på att termerna kan skilja sig mellan olika databaser.

Fältsökning

Fältsökning är en avancerad sökmetod som används för att begränsa sökresultatet. I en databas innehåller varje publikation uppgifter som författare, titel, publiceringsår och nyckelord. Med hjälp av dessa fält kan du styra var sökningen ska göras, till exempel i fältet för författare, titel eller abstrakt.

Kedjesökning

Genom att gå igenom referenslistor i publikationer kan du hitta nya källor till ditt arbete. Det kallas manuell sökning eller kedjesökning. I citeringsdatabaser som Scopus och Web of Science kan du också ta reda på vilka publikationer som har citerat en viss källa.

Sökning med naturligt språk i databaser

Många databaser har funktioner där du kan använda AI i din sökning. I bibliotekets sökruta EBSCO Discovery Service, EDS, finns till exempel funktionen EDS Natural Language. Där kan du formulera din fråga med vanligt språk, ungefär som när du ställer en fråga till en person. Du behöver inte använda särskilda sökord eller kombinera dem med booleska operatorer.

Exempel:

• Vilka artiklar handlar om AI i undervisning?
• Hur påverkar klimatförändringar Arktis?

När en databas använder naturligt språk utgår den från din fråga och skapar automatiskt en söksträng. Ofta kan du ta del av hur söksträngen har byggts upp. Du kan sedan kopiera den, spara den eller använda den i en annan databas.

Automatiskt genererade söksträngar saknar ofta viktiga söktekniker, till exempel frassökning med citattecken eller trunkering med asterisk. Sökningen kan också bli bred och ge många träffar som inte är relevanta.

Liknande funktioner finns i andra databaser, till exempel CINAHL, APA PsycInfo, ERIC och Web of Science. Många databaser har även andra inbyggda AI-funktioner. Vissa av dem kräver en särskild prenumeration.

Om du gör en systematisk sökning ska du inte använda sökalternativ som Naturligt språk eller Smart Search. Du ska inte heller använda funktioner där databasen automatiskt lägger till relaterade eller likvärdiga ord eller ämnesord.

Begränsa sökningen i databaser

I de flesta databaser kan du begränsa sökningen genom att filtrera träfflistan, till exempel efter publiceringsdatum, språk eller källtyp. Det hjälper dig att minska antalet träffar och hitta de mest relevanta. Du kan också använda filtret Peer reviewed eller Peer reviewed journals. Då visas material som är vetenskapligt granskat. Kontrollera alltid själv att materialet verkligen är granskat.

Sökning med AI-sökverktyg

När du använder AI-sökverktyg formulerar du instruktioner med vanligt språk, ungefär som när du ställer en fråga till en person. Instruktionerna kallas promptar. Hur du formulerar din prompt påverkar vilket svar du får. Därför är det viktigt att tänka igenom hur du uttrycker dig.

Prompta rätt

Ett bra sätt att börja är att ge verktyget en tydlig bakgrund. Beskriv vem du är, vem som ska använda materialet och i vilket sammanhang det ska användas. Det gör ofta svaret mer användbart.

När du har en första prompt är det bra att fortsätta steg för steg. Du kan förtydliga eller justera instruktionen efter varje svar. Det kallas att iterera. Det betyder att du gradvis förbättrar prompten för att få ett bättre resultat. Undvik ledande frågor och försök vara så neutral som möjligt. Annars kan du påverka svaret så att det blir vinklat. Det kallas bias.

• Prompta som ett proffs – så förbättrar du dina AI-instruktioner
  Exempel på hur du kan formulera bättre promptar när du använder AI. Skapad av Internetkunskap från Internetstiftelsen.
• Prompt-tips för AI-sökverktyg
  Karolinska Institutets universitetsbibliotek ger exempel på hur du kan skriva tydliga och effektiva promptar i AI-sökverktyg.
• Vad är prompting?
  Digiteket förklarar hur prompting fungerar och vad du behöver tänka på när du skriver instruktioner till AI-verktyg.

Vilka källor ska jag använda?

En källa är det material du hämtar information från. Det kan vara samtal, handskrivna brev och bloggar, men också tidskrifter och vetenskapliga artiklar. Vilka källor som är lämpliga beror på syftet med ditt arbete och hur du planerar att använda dem.

Källor kan ha olika grad av vetenskaplig grund och användas på olika sätt. I början av ett arbete är det vanligt att använda flera typer av källor, till exempel läroböcker, översiktsartiklar, avhandlingar, broschyrer och populärvetenskapliga artiklar. De kan ge en introduktion till ämnet och hjälpa dig att formulera en frågeställning. I examensarbeten och andra vetenskapliga texter behöver vetenskapliga artiklar vara en central del av underlaget.

Källor delas ofta in i tre kategorier:

• Primär
  En primärkälla är den ursprungliga källan där informationen eller forskningsresultatet publiceras för första gången. Den innehåller originaldata.
• Sekundär
  En sekundärkälla återger eller tolkar innehållet i en primärkälla. Om du använder en sekundärkälla är det viktigt att också söka upp och granska primärkällan.
• Tertiär
  En tertiär källa sammanfattar eller återger information från sekundärkällor. Den passar för att få en överblick över ett ämne.

Vad är vetenskaplig publicering och peer review?

När forskare publicerar sina forskningsresultat kallas det vetenskaplig publicering. Den sker främst genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter. En vetenskaplig artikel ska innehålla primärforskning, det vill säga ny forskning. Sådana publikationer räknas som primärkällor.

Forskning kan genomföras på olika sätt och vara mer eller mindre omfattande. Vanliga typer av studier är till exempel systematiska översikter, randomiserade kontrollerade studier, icke-randomiserade studier, kohortstudier och fallstudier. Studiernas tillförlitlighet beror på hur de har planerats, genomförts och analyserats.

För att säkerställa kvaliteten granskas artiklarna i en process som kallas peer review, eller kollegial granskning. Det innebär att andra forskare granskar artikeln innan den publiceras. En artikel som har genomgått peer review är vetenskapligt granskad. I en del databaser kan du filtrera på peer review. I andra databaser är allt material redan kvalitetsgranskat. Då är det viktigt att avgränsa träfflistan till vetenskapliga artiklar om du vill hitta primärkällor. Du behöver ändå alltid själv bedöma källans relevans och trovärdighet.

• Vad kännetecknar en systematisk översikt?
  Här får du mer information om systematiska översikter och om hur du kan värdera artiklars tillförlitlighet.
  

Olika publikationstyper inom forskning

Forskning kan publiceras på andra sätt än i vetenskapliga artiklar. Vissa publikationstyper granskas genom peer review, andra gör det inte. Här följer några exempel:

• Konferensrapporter
  När forskare deltar i konferenser för att utbyta idéer och resultat publiceras bidragen ofta i vetenskapliga tidskrifter eller i konferensrapporter, även kallade proceedings. Ibland är de vetenskapligt granskade genom peer review.'
• Forskningsrapporter
  Forskare kan publicera resultat i rapporter från institutioner, forskningsinstitut, organisationer eller myndigheter. Syftet är att redovisa pågående eller avslutad forskning. Rapporterna är oftast inte vetenskapligt granskade och publiceras ofta fritt på webben.
• Licentiat- och doktorsavhandlingar
  Efter forskarutbildningen redovisar forskaren sitt arbete i en avhandling. En avhandling är en vetenskapligt granskad publikation där forskningen presenteras för första gången. De flesta avhandlingar publiceras fritt på webben.
• Böcker och bokkapitel
  Inom många ämnen publiceras forskning i bokform. Böcker kan granskas genom peer review på samma sätt som vetenskapliga artiklar. I andra fall granskas de av redaktörer.

Grå litteratur

Grå litteratur är material som inte publiceras genom traditionella förlag eller vetenskapliga tidskrifter. Den ges ofta ut av universitet, myndigheter, organisationer eller företag. Exempel på grå litteratur är avhandlingar, konferensbidrag, forskningsrapporter, myndighetsrapporter, policyer, kliniska riktlinjer, working papers, det vill säga arbetsrapporter, och information om pågående forskning.

Grå litteratur är oftast inte sakkunniggranskad genom peer review. Det innebär att kvaliteten kan variera och att materialet ibland kan innehålla brister eller felaktiga slutsatser. Samtidigt kan vissa rapporter ha granskats internt eller av experter, även om det inte är en traditionell peer review-granskning.

Grå litteratur kan finnas i databaser som kräver prenumeration. Vissa konferensbidrag finns till exempel i Web of Science, och avhandlingar publiceras ofta i universitetens egna databaser. Du kan också hitta grå litteratur via sökmotorer eller på organisationers webbplatser. Det finns dessutom särskilda databaser som samlar denna typ av material.

Det är främst forskare som behöver söka grå litteratur. De kan behöva hitta pågående eller ännu opublicerade studier. Grå litteratur är särskilt viktig inom nya forskningsområden där få studier ännu finns publicerade.

Uppsatser

Räknas uppsatser som vetenskapliga publikationer? En B-, C- eller D-uppsats kan vara uppbyggd som en vetenskaplig artikel och följa modellen IMRaD. IMRaD står för introduktion, metod, resultat och diskussion.

Trots att formen är vetenskaplig räknas en uppsats på grundnivå inte som en vetenskaplig publikation. Den innehåller vanligtvis inte primärforskning, det vill säga ny forskning, och det är heller inget krav på den nivån.

Källkritik

Källkritik innebär att du granskar och värderar de källor du använder för att bedöma deras trovärdighet. Ett kritiskt förhållningssätt är en viktig del av akademiskt skrivande och av ett vetenskapligt arbetssätt.

Enligt högskolelagen (1992:1434) ska ditt arbete vila på vetenskaplig grund. Det betyder bland annat att du ska kunna hitta och använda vetenskapliga texter och forskningsresultat. Informationen ska vara tillförlitlig, granskad och bygga på forskning. Examensarbeten och andra vetenskapliga arbeten ska i huvudsak bygga på vetenskapliga artiklar.

• Högskolelagen (1992:1434)
  Högskolelagen i sin helhet.

Därför behöver du alltid granska och värdera de källor du vill använda, eftersom de kan vara mer eller mindre trovärdiga. Hur du granskar en källa beror på vilken typ av källa det är och hur den ska användas.

Börja med att identifiera vilken typ av källa det handlar om. Är det en översiktsartikel, en avhandling eller en vetenskaplig artikel? Är källan primär, sekundär eller tertiär?

När du bedömer en källa behöver du kontrollera följande:

• Upphov
  Vem är författare eller utgivare? Vilken kompetens och auktoritet har avsändaren
• Syfte
  Vad är syftet med materialet? Ska det informera, påverka, väcka debatt eller något annat?
• Målgrupp
  Vem riktar sig materialet till?
• Aktualitet
  När publicerades materialet? Har det uppdaterats?
• Trovärdighet
  Är innehållet sakligt eller vinklat? Täcker det ämnet på ett tillräckligt sätt? Saknas viktig information? Stämmer faktauppgifterna och anges referenser? Vem hänvisar till materialet? Är strukturen tydlig och språket anpassat till syftet?
• Äkthet
  Är författaren den person som anges? Är materialet äkta och oförändrat?

Bedöm om materialet är vetenskapligt

Även om databaser med prenumeration oftast innehåller kvalitetsgranskade artiklar är ingen källa helt tillförlitlig. Var särskilt noggrann om du har hämtat artiklar från öppna källor, till exempel Google Scholar, open access-tidskrifter eller AI-sökverktyg för vetenskapligt material.

Det kan vara svårt att avgöra om en artikel är vetenskaplig eller inte, men det finns olika kriterier som kan hjälpa dig i bedömningen. I följande länkar finns mer information om vad som kännetecknar vetenskapliga tidskrifter och artiklar, och hur du kan arbeta med vetenskapligt material.

• Hur vet jag att det är en vetenskaplig artikel?
  Lär dig mer om vad som kännetecknar vetenskapliga tidskrifter och artiklar.
  
• Lässtrategier – att läsa vetenskapligt material
  Information om hur du läser och bearbetar vetenskapligt material.
  

Rovtidskrifter

Rovtidskrifter är ett växande problem. De kallas också predatory journals. I takt med att fler artiklar publiceras med öppen tillgång har antalet rovtidskrifter ökat.

En rovtidskrift publicerar artiklar utan att följa vetenskapliga kvalitetskrav. I vissa fall innehåller artiklarna påhittad eller bristfälligt granskad forskning. Syftet är ofta att tjäna pengar på publiceringsavgifter, så kallade APC.

För att locka forskare används vilseledande metoder. Det kan handla om snabb eller bristfällig granskning, falsk marknadsföring eller redaktionsuppgifter som inte stämmer. Tidskrifternas namn och utseende kan likna etablerade vetenskapliga tidskrifter. Det gör det svårt att avgöra om de är seriösa.

Det finns ingen helt tydlig definition av vad som kännetecknar en rovtidskrift. Därför behöver du själv granska artiklarna noggrant. Använd allmänna riktlinjer för att bedöma om en artikel är vetenskaplig. Om du är osäker kan du kontakta din handledare. Om du är forskare finns fler riktlinjer att följa. Du kan också få stöd från universitetsbiblioteket.

Granska materialets tillförlitlighet

Material som ingår i ett examensarbete eller annat vetenskapligt arbete behöver granskas och bedömas. Syftet är att avgöra hur tillförlitliga studierna är och om resultaten kan vara felaktiga eller snedvridna. Det kallas bias.

Bias i vetenskapliga artiklar

Bias kan bero på hur studien är utformad och genomförd, vilka deltagare som har valts ut eller hur data har samlats in. Ett vanligt sätt att bedöma tillförlitlighet är att använda en granskningsmall.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har mallar för granskning av både kvantitativa och kvalitativa studier. Många av dem är framtagna för systematiska översikter. Anpassa därför granskningen efter din utbildningsnivå och uppgiftens omfattning.

När du granskar artiklar får du bättre förståelse för innehållet och tränar ditt kritiska tänkande.

• Granskningsmallar
  Använd granskningsmallar från SBU som stöd när du bedömer artiklarnas tillförlitlighet.
  

Bias i AI-sökverktyg

Chattbottar ska inte användas för att ta fram underlag till ett vetenskapligt arbete. Om du använder en chattbot som samtalspartner behöver du vara medveten om att svaren kan vara snedvridna eller innehålla fördomar – bias.

Det beror på att språkmodellerna som chattbottarna bygger på har tränats på material som skapats av människor. Om vissa grupper är underrepresenterade i träningsdatan kan svaren bli diskriminerande, till exempel utifrån kön, etnicitet eller kultur. AI kan då förstärka fördomar som redan finns i samhället. Risken ökar om modellen tränas på AI-genererat innehåll som redan innehåller fel. Det kan leda till att felaktig eller partisk information sprids och förstärks över tid.

Om du använder AI-sökverktyg som hämtar källor och ger svar baserade på vetenskapliga publikationer behöver du ändå vara uppmärksam. Verktygen har ofta inte tillgång till artiklarnas fulltexter. Svaren bygger i stället på sammanfattningar eller metadata. Det kan göra att viktiga detaljer saknas.

Kvaliteten på tidskrifterna varierar, och det är inte alltid tydligt varför vissa källor väljs ut framför andra. Det kan leda till snedvridna eller ofullständiga svar. Granska därför alltid källorna noggrant.

AI-sökverktyg kan vara ett stöd i en utforskande sökning. De passar däremot inte för systematiska sökningar, eftersom det ofta är oklart hur sökningen har gått till och svårt för andra att upprepa den.

• Vilka risker finns det med AI?
  Internetkunskap, en del av Internetstiftelsen, beskriver risker med AI, till exempel snedvridning och partisk information.

Hur ska jag använda källorna i mitt arbete?

Efter sökprocessen börjar nästa steg: att skriva och presentera ditt arbete. Akademiskt skrivande har andra krav än många andra texttyper. Du ska också redovisa alla källor korrekt. Via länkarna som följer hittar du material som kan stödja dig i ditt arbete.

• Upphovsrätt och plagiat
  Information om hur du får använda texter och bilder i ditt arbete.
  
• Akademiskt skrivande
  Stöd i akademiskt skrivande och skrivprocessen.
  
• Referera
  Referat, citat och referensstilar.
  
• Presentera
  Lär dig mer om presentationsteknik.