Så funkar det att läsa på universitetet
Att plugga på universitet innebär nya möjligheter, större frihet, men också ett större ansvar. För att hjälpa dig få en bättre förståelse för vad som väntar, har vi här sammanställt en översikt över hur det fungerar att plugga på universitetet.
Eget ansvar och mer frihet
Universitetsstudier innebär mer frihet men också ett större ansvar. Vid heltidsstudier räknar man med att du behöver lägga ner ungefär 40 timmar i veckan på dina studier. Det kan låta mycket, men du får också stor frihet att bestämma när, var och hur du vill studera. Alla föreläsningar och seminarier är inte obligatoriska och mycket av inlärningen sker på ditt eget initiativ. Detta betyder att du kan anpassa din vardag efter dina egna rutiner och studiemönster, vilket ger dig möjligheten att hitta en balans mellan studier, fritid och eventuellt jobb.
Roligare studier
Många studenter upplever att universitetsstudier är roligare och mer givande än tidigare skolgång. En av anledningarna är att du får möjlighet att fördjupa dig i de ämnen som verkligen intresserar dig. Du väljer kurser och program som matchar dina passioner och framtida mål. Istället för att läsa många ämnen samtidigt som på gymnasiet fokuserar du oftast på en kurs i taget, vilket ger dig en djupare förståelse och en större känsla av att utvecklas inom just det området.
Kurslitteratur
Kurslitteraturen på universitetet är mer omfattande och avancerad än vad du är van vid från tidigare studier. Du kommer själv att behöva köpa eller låna böcker och ibland kan litteraturen vara på engelska. Eftersom läsningen är en central del av universitetsstudier är det en god idé att snabbt hitta en studieteknik som fungerar för dig. Att vara förberedd inför föreläsningar och seminarier gör det enklare att hänga med och få ut så mycket som möjligt av undervisningen.
Studiernas uppbyggnad
Universitetsutbildningar består av kurser som bygger upp din examen. Vissa kurser varar bara några veckor medan andra kan sträcka sig över en hel termin eller ett år. Du kan välja att läsa ett program, vilket är ett färdigt paket med kurser, eller så kan du själv sätta ihop din utbildning med fristående kurser. Den här flexibiliteten ger dig chansen att anpassa din utbildning efter dina intressen och framtida karriärplaner.
Högskolepoäng och studietakt
Ett läsår på universitetet är uppdelat i två terminer – höstterminen och vårterminen. Om du studerar på heltid (100 %), läser du 30 högskolepoäng (hp) per termin, vilket motsvarar 60 hp per år. Kurserna kan variera i längd och takt, vilket innebär att vissa kurser går snabbare medan andra pågår under en längre tid. Studietakten påverkar också hur intensivt du behöver studera varje vecka, så det är viktigt att planera din tid noga.
Campus eller distans – du väljer
Vid Luleå tekniska universitet kan du välja mellan att studera på campus eller på distans, beroende på vad som passar dig bäst. Om du läser på campus deltar du i föreläsningar, seminarier och laborationer på plats i universitetets lokaler. För dig som vill ha större flexibilitet, erbjuder vi också distansutbildningar där du kan följa undervisningen online. Tänk dock på att vissa distansutbildningar kan ha obligatoriska träffar på campus, så se till att ha koll på vad som gäller för just din utbildning.
Examinationer – visa vad du lärt dig
Alla kurser avslutas med en examination där din kunskap prövas och betygsätts. Examinationerna kan se olika ut beroende på ämne och kurs – det kan vara skriftliga tentor, muntliga prov, uppsatser eller projektarbeten. Genom dessa tester får du möjlighet att visa vad du har lärt dig och sätta din kunskap på prov.
Salstenta är en typ av examination som genomförs i en övervakad miljö, vanligtvis i en större sal eller föreläsningssal på universitetet. Under en salstenta får studenten ett visst antal timmar på sig att svara på frågor eller lösa uppgifter inom ett specifikt ämne. Tentamen övervakas av tentavakter för att säkerställa att allt går rätt till och att inga otillåtna hjälpmedel används. Salstentor kan vara både skriftliga och ibland även innehålla flervalsfrågor eller essäfrågor, beroende på kursens upplägg och ämnesområde.
Hemtenta är en typ av examination där studenten får utföra uppgiften hemma eller på en valfri plats istället för att skriva tentan på plats i en tentasal. Hemtentamen innebär ofta att man har längre tid på sig att arbeta, ibland flera dagar eller upp till en vecka, och uppgifterna kräver ofta djupare analys och reflektion. Hemtentor ger studenten tillgång till kurslitteratur och andra resurser, vilket innebär att de bedöms utifrån studentens förmåga att använda och tillämpa den kunskap som lärts ut under kursen snarare än att memorera fakta.
Muntlig tenta är en typ av examination där studenten prövas genom ett muntligt samtal eller en diskussion med en examinator. Under en muntlig tenta ställer examinatorn frågor kring ämnet eller kursens innehåll, och studenten förväntas svara och resonera kring dessa muntligt. Tentan kan vara en djupgående diskussion eller bestå av flera kortare frågor. Denna form av examination ger studenten möjlighet att visa sin förståelse, analysera och förklara koncept på ett flexibelt och interaktivt sätt. Muntliga tentor kan även ge examinatorn möjlighet att följa upp svar med nya frågor beroende på studentens prestation.
Laborationer är praktiska moment i utbildningen där studenter utför experiment eller praktiska övningar för att tillämpa teoretisk kunskap i praktiken. De är vanliga inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen, såsom fysik, kemi, biologi och ingenjörsämnen, men kan även förekomma inom andra discipliner. Under en laboration får studenten använda utrustning och verktyg, genomföra tester och samla data för att undersöka och analysera ett specifikt problem eller fenomen. Syftet med laborationer är att ge studenter praktiska färdigheter och en djupare förståelse för de teoretiska begreppen genom att omsätta dem i konkreta tillämpningar.
Grupparbeten är en form av studieuppgift där flera studenter samarbetar för att lösa ett problem, genomföra ett projekt eller fördjupa sig i ett ämne. I grupparbeten förväntas studenterna dela upp ansvaret, kommunicera effektivt och samarbeta för att nå ett gemensamt mål. Gruppen kan bestå av ett fåtal personer eller en större grupp, beroende på uppgiftens omfattning och kursens upplägg. Grupparbeten utvecklar färdigheter inom samarbete, problemlösning och ledarskap och ger studenter möjlighet att lära sig av varandra och dra nytta av varandras styrkor och perspektiv. Slutprodukten kan presenteras i form av en rapport, presentation eller projekt.
Uppsats eller examensarbete är en längre skriftlig uppgift som studenter skriver i slutet av en kurs eller utbildning, ofta som en del av kraven för att få en examen. Uppsatsen syftar till att studenten ska fördjupa sig inom ett specifikt ämnesområde, formulera en forskningsfråga, och genomföra en självständig undersökning eller analys baserad på vetenskapliga metoder.
För en uppsats på kandidatnivå kallas arbetet ofta för kandidatuppsats, medan det på magister- eller masternivå kallas för magisteruppsats eller masteruppsats. Examensarbeten kan också ha en praktisk del, till exempel om studenter genomför en empirisk studie, experiment eller ett designprojekt, beroende på ämnesområdet.
Under arbetet med en uppsats eller examensarbete får studenten ofta handledning av en lärare eller forskare, men det ställer höga krav på självständighet, kritiskt tänkande och forskningsförmåga.
.
Är du osäker på vad du ska läsa eller hur du ska fortsätta dina studier? Prata med våra studievägledare!
Uppdaterad:
Sidansvarig: Studentrekryteringen