
Sammanlagt 62 ledare för nordiska universitet samlades i Bryssel för att diskutera framtidens forsknings- och utbildningspolitik. Foto: Benoît COLLETTE Photography©
7 oktober 2022
Slår vakt om den akademiska friheten
EU måste värna den akademiska friheten, vetenskapligt baserat policyarbete och öppna forskningsdata, inte bara i Europa utan i hela världen. Det är budskapet från 62 rektorer och vicerektorer från de nordiska universiteten som möttes i Bryssel 26-27 september på Nordic University Days. På plats från Luleå tekniska universitet var prorektor Pär Weihed.
Under de två dagar som konferensen pågick diskuterade ledare för universitet i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge sina visioner för forskning och högre utbildning i EU med varandra. Dessa frågor diskuterades även med representanter för Kommissionen, EU-parlamentets gruppledare, samt andra beslutsfattare och intressenter som är engagerade i forskning och högre utbildning.
– Det är viktigt att de nordiska universiteten träffas med regelbundenhet för att diskutera hur vi själva upprätthåller och förstärker viktiga akademiska värden vid våra lärosäten, men än viktigare hur vi tillsammans bevakar och försvarar dem i en europeisk och global kontext, säger rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Enades kring sexpunktsprogram
Mötesdeltagarna enades kring ett gemensamt budskap om sex punkter:
För det första underströk de att forskning och undervisning, samt de institutioner vid vilka dessa verksamheter bedrivs, måste stå fria från politisk, kommersiell och/eller religiös inblandning. Forskare måste fritt kunna sprida och publicera sina resultat. Vidare måste forskare fritt kunna uttala sig offentligt om den egna institutionen och utbildningssystemet. Föreningsfriheten, däribland rätten att ansluta sig till en fackförening, är en grundläggande rättighet.
För det andra måste forskning och vetenskapliga bevis vara en självklar del av den politiska beslutsprocessen. Policybeslut som är förankrade i vetenskaplig evidens och som tar intryck från olika vetenskapsdiscipliner har bättre förutsättningar att hantera de utmaningar som mänskligheten står inför. Ett växande hot mot evidensbaserat beslutsfattande är att de forskare som deltar i den offentliga debatten och bidrar med sina kunskaper i den politiska beslutsprocessen allt oftare utsätts för hot och trakasserier. Mötesdeltagarna efterlyste en större förståelse hos beslutsfattarna för grundforskningens behov av forskningsmedel. På lång sikt, menade de, kommer grundforskningen visa sig vara av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.
Inkludera universiteten i beslutsprocessen
För det tredje bör universiteten i medlemsländerna inkluderas i beslutsprocessen när EU utvecklar nya samarbetsformer kring forskning och högre utbildning.
För det fjärde bör excellens även framgent vara den grundläggande principen som styr investering i forskning, utbildning och innovation. Excellens är en förutsättning för att genomföra den gröna och den digitala omställningen, både i Europa och i världen.
För det femte bör EU stödja globala samarbeten kring forskning och innovation. Det är genom globala forskningssamarbeten som samhälleliga utmaningar, exempelvis pandemier och klimatförändringar, finner sin lösning. Samtidigt ska inte det växande hotet från utländsk inblandning i forskning och innovation underskattas. Därför är det viktigt med EU-överskridande riktlinjer för hur detta hot ska hanteras.
För det sjätte bör EUs forsknings- och innovationsprogram även framgent fortsätta vara de mest internationaliserade och öppna programmen i världen. Globala utmaningar kan bara lösas genom globalt samarbete. Excellens bör också fortsättningsvis utgöra grundvalen för distribuering av forskningsmedel. Forskningens frihet samt fritt utbyte av kunskaper och forskningsresultat är en förutsättning för samhällets utveckling.