Nationell rekommendation för aktivare skoltransporter

Aktiva resor till skolan, till exempel att gå eller cykla, är det bästa för barnen. Det fastslår forskare i en barnkonsekvensanalys. Genom en nationell rekommendation vill de nå föräldrar för att tillåta barn att vara aktiva på sin väg till skolan, och samhällsplanerare för att skapa förutsättningarna.

Tillsammans med en rad nationella aktörer inom trafiksäkerhet och hälsa har forskare vid Luleå tekniska universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) tagit fram en rekommendation om att barn ska gå, cykla eller på annat sätt aktivt ta sig till skolan, hela eller delar av vägen. Rekommendationen grundar sig i en analys av hälsa, trafiksäkerhet, miljö och barns rörelsefrihet. Den utgår från konventionen om barns rättigheter och att barnets bästa är en grundläggande princip. Fysisk aktivitet har en positiv påverkan på ungas fysiska och psykiska hälsa och förmåga att lära sig. Trots detta blir barn i Sverige allt mindre aktiva och drygt 80 procent av svenska barn rör sig inte tillräckligt idag.

– Vårt mål är att få till en normförändring och en systemförändring. Vi har utgått från vad som är bäst för barnen och tror på barns förmåga, säger Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.

Komplex fråga

Sedan 2016 har forskarna jobbat med projekt om aktiva skoltransporter. De har bland annat skapat en modell för hur skolor kan arbeta med aktiva skolresor, i samarbete med kommuner. Men det är inte bara i skolan forskarna vill väcka frågan. Rekommendationen riktar sig till föräldrar och samhällsplanerare.

– Det kan tyckas som en enkel fråga, men blir komplext eftersom det handlar om trafiksäkerhetsfrågor, normer, föräldrars oro och underhållsfrågor, säger Stina Rutberg, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.

Ett hinder för att aktiva skoltransporter är enligt forskarna den rådande normen om att barn inte är mogna att cykla själva före tolv års ålder, en norm med bristande vetenskapligt underlag.

– Tolvårsregeln är ett snävt synsätt. Det finns trafikmiljöer där en åttaåring själv kan cykla till skolan, på samma sätt som det finns trafikmiljöer där inte ens vuxna bör gå eller cykla, säger Stina Rutberg.

 ”Missriktad omsorg”

Paradoxalt nog skapar föräldrars skjutsande av barn en otrygg trafiksituation med mycket biltrafik vid skolorna. I studier där barn intervjuas visar det sig också att många vill gå eller cykla.

– Problemet är inte barnen, det är föräldrarna. De älskar sina barn och skjutsar dem till skolan av omsorg, men missriktad omsorg. Det är inte lätt som förälder, det är så mycket de ska ta ställning till. Vi vill genom rekommendationen göra det lättare att välja det som är bäst för barnen, säger Anna-Karin Lindqvist.

Från VTI har bland annat Anna Niska, forskningsledare och föreståndare för Cykelcentrum, varit med och tagit fram underlag till rekommendationen. Hon tycker att barnens perspektiv ofta tappas bort när samhällsplanerare fokuserar på arbetspendling, till exempel när det gäller infrastruktur, cykelparkeringar eller underhåll av vägar.

– Målet är att få ner antalet skjutsande föräldrar, och föräldrarnas incitament måste gå hand i hand med infrastrukturen. Det kan till exempel handla om att planera så föräldrar som skjutsar med bil kan lämna sina barn utan att riskera andra barns säkerhet, säger Anna Niska.

• Prövning och analys av barnets bästa när det gäller nationell rekommendation för aktiva skolresor – en barnkonsekvensanalys Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  Läs mer om rekommendationen och barnkonsekvensanalysen.
• DN debatt: ”Sluta skjutsa barnen till skolan – hälsa går före rädsla” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  Forskarna skriver tillsammans med en rad andra undertecknare på DN debatt om den nya rekommendationen om aktiva skolresor.