
Eva Alerby och Niclas Ekberg, forskare inom pedagogik.
17 oktober 2023
Forskning väcker frågor om distansundervisning
I en ny studie har universitetsstudenter intervjuats om sina erfarenheter av digitalisering och distansundervisning under pandemin. Utifrån studien kan forskarna dra praktiska lärdomar av distansundervisning, men framför allt vill de väcka diskussion om djupare frågor. Vad händer med hela människan när lärande och undervisning digitaliseras?
– Vi är intresserade av upplevelser, erfarenheter och beskrivningar av digitalisering av undervisning. Vad betyder det här för våra studenter? Vad betyder det för vår framtida utbildning? Som universitet kan vi inte bara tänka på information och effektivitet, det finns mer existentiella frågor om vilka värden vi behöver värna och vad vi vill att utbildning ska vara, säger Niclas Ekberg, universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och en av forskarna bakom studien.
Frihet och avstånd
Ett år in i pandemin fick 39 universitetsstudenter i Sverige och på Island ett antal öppna frågor av forskargruppen om sina erfarenheter av den digitala omställningen. Deltagarna var lärarstudenter på både grund- och avancerad nivå, och alla skulle under normala omständigheter fått sin utbildning på campus. Svaren delades in i teman och analyserades utifrån tre olika forskningsfrågor: den digitaliserade undervisningens betydelse för lärandets villkor och möjligheter, platsens betydelse och undervisningens utformning.
Trots att distansundervisningen var påtvingad var tongångarna i studenternas svar övervägande positiva, men gav uttryck för flera utmaningar. Ett tema som framträdde tydligt var en ökande känsla av frihet och egen makt, en möjlighet att själv bestämma var, när och hur de ville studera. Men samtidigt som den digitala tekniken överbryggar skapar den också ett avstånd studenter emellan och till lärarna.
Utesluter glappen för det sociala
– Tekniken äter upp all tid, det finns inga mellanrum där man umgås. Tekniken är effektiv och utesluter glappen för det spontana och sociala, säger Eva Alerby, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och medförfattare till artikeln.
Ur svaren framgick att klassrummet kunde finnas närsomhelst och varsomhelst. Det privata och undervisningen gled ihop, vilket vissa uppskattade som ett sätt att få ihop livspusslet, medan andra kände sig bortkopplade från undervisningen eller kunde tappa känslan för sitt eget hem.
Är tiden verkligen tänjbar?
– När digitaliseringen skapar nya villkor finns också en underliggande idé om tiden kan tänjas, som kanske är mer av en önskan än en verklighet. Att samtidigt jobba och studera, ta hand om barn och studera. Är människan och tiden verkligen så tänjbar? Det finns en uppenbar risk för dubbelarbete och för att sätta gränser ur spel, resonerar Eva Alerby.
Distansundervisningen ställde nya krav på lärare, att inte gömma sig bakom ett bildspel och hålla en monolog. Enligt studenterna lyckades vissa lärare men andra inte. En lyckad pedagogik var enligt studenterna när lärare lyckades skapa variation, och använda sig av teknikens möjligheter för att skapa dialog.
Problematiserar idé om effektivisering
Studenterna använde sig också av teknikens möjligheter för att själva forma undervisningen, till exempel att snabba på eller dra ner hastigheten på inspelade föreläsningar.
– Läraren blev en formbar resurs, ett objekt. Det är intressant att diskutera vad det gör med lärarrollen, vad är lärarens kvalitéer och vad kan en maskin göra. Vi hissar en varningens flagg för att mellanmänskliga relationer kan bli instrumentaliserade, både studenter och lärare blir någon form av stapelvaror, säger Niclas Ekberg och fortsätter:
– Vi pekar på områden som behöver tänkas igenom. Vi kommer inte med några svar men visar att vi måste titta kritiskt och djupt på de här frågorna. Det finns en technooptimism och idé om effektivisering vi vill problematisera. Men vi kan inte heller ha en dystopisk syn på digitalisering av undervisning. Vi kan inte gå tillbaka, det gäller att lära oss för framtiden.
- Digitaliseringens begränsande gränslöshet – om lärande, rum och hemmahörande i högre utbildning
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Artikeln Digitaliseringens begränsande gränslöshet – om lärande, rum och hemmahörande i högre utbildning av Niclas Ekberg, Eva Alerby och Jórunn Elídóttir är publicerad i tidskriften Högre utbildning.
Kontakt
Eva Alerby
- Professor tillika ämnesföreträdare
- 0920-491506
- eva.alerby@ltu.se
- Eva Alerby
Niclas Ekberg
- Universitetslektor
- 0920-492441
- niclas.ekberg@ltu.se
- Niclas Ekberg