Kanada och Norden samarbetar i Arktis

Det förändrade geopolitiska läget i Arktis gör att de nordiska länderna och Kanada behöver knyta nya kontakter med varandra. Inom ramen för The Arctic Six hölls i mitten av oktober en workshop på Nord universitet i Bodø på temat nordiskt–kanadensiskt universitetssamarbete.

– De nordiska och kanadensiska universiteten delar många möjligheter och utmaningar, inte minst kopplade till den gröna omställningen, klimatförändringarna och utvecklingen i Arktis. I en tid då det säkerhetspolitiska läget i regionen blir alltmer komplext är internationellt samarbete och kunskapsutbyte viktigare än någonsin. Genom att stärka vårt samarbete kan vi förena våra kunskaper och erfarenheter, utveckla nya lösningar och tillsammans bidra till en hållbar, trygg och attraktiv framtid för människor och samhällen i Arktis, säger rektor Birgitta Bergvall–Kåreborn

Ett av workshoppens huvudsyften var att identifiera nya långsiktiga plattformar för samarbete inom forskning, innovation och utbildning. Forskare från Norge, Sverige, Finland och Kanada diskuterade bland annat försvarsfrågor, utvinning av kritiska mineraler, resursutveckling, urfolkskunskap, miljö, lokalsamhällen i Arktis samt förnyelsebar energi och energisäkerhet.

Ambassadören välkomnar samarbete

Amy Baker, Kanadas ambassadör till Norge, poängterade att den ansträngda geopolitiska situationen ökar behovet av samarbete mellan länderna.

– Det finns ett naturligt partnerskap mellan Kanada, Norge, Sverige och Finland. Vi tillhör alla Arktis och vi delar gemensamma värderingar. Vi har blivit mer sårbara på grund av vår strategiska position i norr. Därför måste vi göra vad vi kan för att samarbeta för att upprätthålla säkerheten och den hållbara utvecklingen i Arktis, säger Amy Baker.

En av de kanadensiska akademikerna som deltog i workshoppen var Dominique Bérubé, vice-rektor för forskning och innovation på McGill University i Montreal. Hon besökte Luleå tekniska universitet i våras och delar ambassadörens bild av världsläget. Hon anser att Kanada inte kan lägga alla ägg i samma korg.

– Det finns en risk för att vi förlorar en del av våra samarbeten med USA på grund av den geopolitiska situationen. Vi måste därför skapa ett kontaktnät som är mer diversifierat, säger Dominique Bérubé.

Kanada ny medlem i Horizon Europe

Kanada blev nyligen associerad medlem i Horizon Europe. För McGill University är det därför av intresse att lära sig mer om hur ett land som Sverige orienterar sig inom Horizons ramverk. Dominique Bérubé ser en stor potential i att samarbeta mer med Sverige och Luleå tekniska universitet.

– Det var intressant att se hur nära relationen är mellan svenska universitet och näringslivet. Vi har inte samma tradition i Kanada. Sveriges AI-utveckling och utformande av ett försvarsekosystem är mycket lovande. Här ser jag stora möjligheter till samarbete mellan våra två länder.

McGill University ansvarar för medicinsk forskning och utbildning samt tillgången till sjukvård på 63 procent av Quebecs yta omfattande 1,9 miljoner innevånare. Dominique Bérubé tror att medicinsk forskning, särskilt forskning med koppling till Arktis och urfolks hälsa, kan bli ett framtida samarbetsområde mellan McGill och Arctic Six-universiteten.

– McGill kan bidra med forskningskapacitet. Vi är ett stort universitet och rankas som nummer 30 i världen på QS University Rankings.

Kommande utlysning av EU:s Horizon Europe ramprogram för forskning och innovation föreslås fördubblas för perioden 2028–2034, vilket innebär en budget på totalt 175 miljarder euro. Linda Solstrand Dahlberg, senior rådgivare för UiT-Norges Arktiske universitet i Bryssel, menar att EU har fått nya politiska prioriteringar, vilket även påverkar Horizon Europe.

EU investerar i Arktis

– Vi ser att EU investerar i Arktis för närvarande. EU är en viktig aktör vad gäller finansiering av arktisk forskning. Kommande utlysningar av forskningsmedel inom EU med koppling till ett framtida isfritt Arktis är ett utmärkt tillfälle för samarbete mellan The Arctic Six och Kanada. Jag tror att våra universitet kan bidra positivt eftersom vi besitter ämnesexpertis, kapacitet och kompetens inom arktisk forskning, säger Linda Solstrand Dahlberg.

Ketih Larson från Umeå universitet leder The Arctic Six forskningsgrupp. Det innebär bland annat att han ansvarar för The Arctic Six Chairs vilket är ett forskningsprogram som kan sökas av seniora forskare vid The Arctic Six medlemsuniversitet.

– Just nu finns det starka drivkrafter för samarbete mellan universiteten i The Arctic Six och Kanada. När man tittar på hur The Arctic Six har utvecklats under åren ser man att vi har blivit betydligt mer konkreta och specifika. Men vi inser att vi måste jobba vidare. Om våra chairs-program ska ha framgång i Horizonprojekten kan vi inte bara samarbeta internt. Vi måste även samarbeta med andra starka institutioner som har en tydlig arktisk profil, säger han.

Om The Arctic Six

The Arctic Six är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Nord universitet, UiT Norges Arktiske Universitet, Lapplands universitet och Universitetet i Uleåborg. Tillsammans har universiteten över 10 000 forskare och 100 000 studenter. The Arctic Six är ett regionalt centrum för UArctic. The Arctic Six nämns som en av åtta viktiga regionala samarbetspartner (däribland UArctic) i EU-kommissionens nya strategi för Arktis. Luleå tekniska universitets medlemskap i The Arctic Six koordineras av Centrum för Arktis och Antarktis vars föreståndare är Dag Avango.

Det nordiskt–kanadensiska mötet följdes av The Arctic Six årliga forum, detta år med fokus på The Arctic Six Chairs.

• The Arctic Six Forum 2026
• The Arctic Chairs från Luleå tekniska universitet
• Läs mer om The Arctic Six Chairs från Uleåborgs universitet
• The Arctic Six Chairs från UiT Norges Arktiske universitet
• En komplett lista över 2026 års Arctic Six Chairs
• Centrum för Arktis och Antarktis
• EU-kommissionens arktiska strategi