Attityder till användande av bioteknik för återställande av artbestånd
Nu pågående biologisk forskning innebär att det sannolikt inom en snar framtid kommer att vara möjligt att klona, eller på andra sätt återskapa, individer från utrotningshotade eller rent av utdöda arter och återutsätta dem i deras tidigare livsmiljöer, i syfte att antingen förstärka den genetiska mångfalden hos de kvarvarande bestånden eller att skapa helt nya bestånd av arter som hunnit försvinna. Redan i dag förekommer det att man förstärker lokala bestånd genom utsättning av individer som avlats i fångenskap och att man återställer lokalt utdöda arter genom att sätta ut individer från artbestånd på andra platser (som i fallet med bävern, som var utdöd i Sverige men återintroducerades med hjälp av individer från norska bestånd). Det pågår redan idag försöksverksamhet där individer från utrotningshotade arter klonas eller provrörsbefruktas och fostret placeras i surrogatmödrar från besläktade arter (som i fallet med den svartfotade illern i USA och - inom kort - den nordliga vita noshörningen i Kenya), och framöver kommer det med stor sannolikhet också att bli möjligt att med hjälp av genteknik återintroducera även helt utdöda arter där det inte finns några kvarvarande bestånd.
Å ena sidan kan provrörsbefruktning, kloning och genteknik bli värdefulla redskap i naturvården, i och med att de kommer att göra det möjligt att återställa arter som haft viktiga funktioner i sina ekosystem. Å andra sidan finns det risk att detta i grunden kan förändra medborgares syn på naturvården och därmed undergräva framtida miljöarbete. Dels finns en risk att ekosystem och naturmiljöer som bara kunnat bevaras eller återställas genom användning av avancerad bioteknik kan uppfattas som konstlade och mindre skyddsvärda, och att detta kan färga av sig på synen på skydd av naturmiljöer i övrigt. Dels finns en risk att användning av genteknik och andra biologiska tekniker som stöd i naturvården - som sannolikt kommer att förbli alltför kostsamt och komplicerat för att kunna användas mer än i enstaka fall - kan leda till en övertro på möjligheten att återställa förlorad biologisk mångfald, och att viljan att skydda utrotningshotade arter därmed undergrävs.
Trots att den snabba biotekniska utvecklingen kommer att innebära fundamentalt förändrade förutsättningar för naturvården saknas idag kunskap om medborgarnas inställning till användningen av genteknik och andra biotekniska metoder för att skydda hotade arter eller till och med återskapa utdöda arter samt hur tillgång till sådan teknik kan påverka naturvård i allmänhet, inte minst viljan att skydda utrotningshotade arter. Detta projekt syftar till att bidra med sådan kunskap.
Vi kommer att använda fokusgrupper och enkäter för att undersöka inställningen till användning av bioteknik för att återställa bestånd av hotade och utdöda arter. Med hjälp av valexperiment kommer vi att undersöka hur inställningen påverkas av vilken metod (provrörsbefruktning, kloning eller genteknik) som används och hur konstlad metoden uppfattas som, och hur information om möjligheten till framtida användning av bioteknik för återställande av hotade arter påverkar synen på mer traditionella typer av skydd av utrotningshotade arter. Vi kommer dessutom att studera hur inställningen till de här frågorna påverkas av synen på miljövård och teknik i allmänhet.
Projektet ger dessutom möjlighet att testa ett antal hypoteser kopplade till ekonomisk miljövärdering. Vi kan till exempel undersöka olika icke-användarvärden på ett sätt som är mycket sällsynt i empirisk miljöekonomisk forskning, och därmed bidra till vad som hittills i huvudsak har varit en teoretisk diskussion.
Projektets resultat är inte bara av intresse för forskare inom naturvård, miljöekonomi och bioteknik. Kunskap om hur människor ser på olika biotekniska metoder och om hur dessa kan påverka synen på naturvård är också nödvändig för att beslutsfattare och tjänstemän som är involverade i naturresursförvaltning och skydd av biologisk mångfald ska kunna utforma naturvårdande åtgärder som uppfattas som adekvata och legitima av medborgarna också i framtiden.
Projektet finansieras av Formas.
Uppdaterad: