Samhällsekonomisk analys av frågeställningar kring omprövningen av vattenkraft
Miljöförbättrande åtgärder i vattenkraft kan leda till samhällsekonomiska nyttor både för att människor värdesätter förbättringar i sådan miljö som de själva använder (exempelvis kan vi värdesätta förbättrat fiske eller en vackrare utsikt) men också för att människor värdesätter förbättringar i miljö som de inte använder själva (exempelvis kan vi värdesätta att en utrotningshotad art får bättre möjligheter att överleva).
Samtidigt kan miljöförbättrande åtgärder innebära samhällsekonomiska kostnader, exempelvis för att elproduktionen antingen minskar eller flyttas till tider då den är mindre lönsam och för att de investeringar som krävs för att anlägga fiskvägar använder resurser som hade kunnat användas till annat. Både svensk lagstiftning och EU:s vattendirektiv anger därför att miljöförbättrande åtgärder bör bedömas samhällsekonomiskt och att orimligt kostsamma åtgärder bör undvikas.
Principerna för hur sådana samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar ska göras är allmänt vedertagna, och det finns en del tidigare studier att dra på, en del för specifika vattendrag och en del allmängiltiga, men det finns också stora kunskapsluckor vad gäller hur många miljöeffekter bör värderas i praktiken. Vår forskning inom detta område syftar till att fylla de viktigaste av dessa kunskapsluckor.
Projektet Samhällsekonomisk analys av frågeställningar kring omprövningen av vattenkraft finansieras av Naturvårdsverket inom ramen för forskningsprogrammet Vattenkraftens miljöpåverkan.
- Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida.
Det samlade samhällsekonomiska värdet av en miljöresurs, som en älv med vattenkraftverk, kan delas upp i bland annat direkta användarvärden (varor och tjänster som någon specifik användare drar nytta av, exempelvis fiske eller bad i älven och el från vattenkraftverket), indirekta användarvärden (vattenfunktioner som en eller flera användare drar nytta av, exempelvis minskad översvämningsrisk eller en vacker landskapsbild) och icke-användarvärden (där människor kan uppleva ett värde av något som de inte själva använder, exempelvis värdet av att veta att sällsynta arter bevaras för framtiden).
De främsta samhällsekonomiska nyttorna från miljöförbättrande åtgärder inom vattenkraften kommer att vara ökningar i ett eller flera av dessa värden. De huvudsakliga kostnaderna för samhället för miljöförbättrande åtgärder kommer i allmänhet att utgöras av investeringskostnader och eventuella underhållskostnader av t.ex. fiskvägar, kostnader kopplade till produktionsbortfall och förskjutningar av produktionen till mindre lönsamma tidsperioder, och kostnader kopplade till förluster i vattenkraftens reglerförmåga.
Samhällsekonomisk analys är en viktig del av omprövningsprocessen, t.ex. i att identifiera situationer där det finns risk för att kostnaderna för en åtgärd kan bli orimligt höga jämfört med nyttorna. Men medan de samhällsekonomiska kostnaderna för att genomföra miljöåtgärder inom vattenkraft är relativt välkända, är en viktig begränsning för användningen av samhällsekonomisk analys för närvarande att många av de potentiella samhällsekonomiska fördelarna med miljöförbättringar inom vattenkraft visserligen är kända i princip men inte har mätts empiriskt. I Sverige har användarvärden från fritidsfiske studerats på en rad olika platser, men andra samhällsekonomiska användar- och icke-användarvärden från vattenförekomster som påverkats av vattenkraft har bara studerats på några få platser. I praktiken har samhällsekonomiska analyser av miljöåtgärder inom vattenkraft därför baserats på generaliseringar från ett mycket begränsat antal tidigare studier. Vår forskning syftar till att genomföra fler studier och därmed fylla några av de viktigaste kunskapsluckorna. Detta kommer förhoppningsvis att bidra till att underlätta de delar av framtida omprövningsprocesser där samhällsekonomisk analys blir aktuell.
Erfarenheten från tidigare forskning inom området är att för stora vattenkraftverk är åtgärder som påverkar produktionen ofta kostsamma för samhället, och så länge bara användarvärden påverkas så är de samhällsekonomiska intäkterna av de miljöförbättringar som blir följden ofta betydligt mindre. Åtgärder är mer samhällsekonomiskt försvarbara om de också förbättrar icke-användarvärden som den svenska befolkningen som helhet bryr sig om, t.ex. förbättringar i bestånden av hotade arter. För mindre kraftverk där produktionsvärdena är lägre kan produktionsförluster vara lättare att motivera med förbättringar av lokala användarvärden. Där kan å andra sidan lokala användarvärden påverkas både positivt och negativt, t.ex. för att människor föredrar kraftverksdammen framför en fritt strömmande å eller för att det lokala vattenkraftverket anses vara en del av områdets kulturarv. Denna enkla bild kan förändras när fler kraftverk bedöms framöver, men bilden så här långt är med andra ord att användarvärden (särskilt i närheten av mindre kraftverk), icke-användningsvärden och produktionseffekter alla är viktiga att förstå bättre.
Delprojekt 1
Delprojekt 1 studerar användarvärden från fritidsfiske och hur dessa påverkas av miljöförbättrande åtgärder. Projektet bedrivs i nära samarbete med projektet Samhällsekonomiska effekter av sportfiske och fisketurism efter lax (länk till detta) som finansieras av Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Publikationer och arbetsrapporter från forskargruppens forskning inom detta område
Annan relevant forskning inom detta område
Delprojekt 2
Delprojekt 2 studerar hur människor värderar de förändringar i det fysiska landskapet och kulturlandskapet som miljöförbättrande åtgärder kan innebära och fokuserar med andra ord på användarvärden förutom dem från fritidsfisket.
Publikationer och arbetsrapporter från forskargruppens forskning inom detta område
Annan relevant forskning inom detta område
Delprojekt 3
studerar icke-användarvärden från miljöförbättrande åtgärder som leder till större bestånd av djur- och växtarter som påverkas av vattenkraft.
Publikationer och arbetsrapporter från forskargruppens forskning inom detta område
Annan relevant forskning inom detta område
Delprojekt 4
Delprojekt 4 består av metaanalser som syftar till att utveckla allmänna modeller som ska gå att använda för att uppskatta effekter av miljöförbättrande åtgärder på användar- och icke-användarvärden även i situationer då det inte finns lokala studier. Det finns ett akut behov av fler primärstudier av miljövärden som påverkas av vattenkraft, men det kommer aldrig att finnas tillräckliga resurser för att genomföra lokala studier i alla de vattendrag som påverkas av vattenkraft och därför behövs dessa metamodeller också.
Publikationer och arbetsrapporter från forskargruppens forskning inom detta område
Annan relevant forskning inom detta område
Delprojekt 5
Delprojekt 5 består av teoretisk och metodologisk forskning kring frågeställningar som uppstår i de andra delprojekten.
Publikationer och arbetsrapporter från forskargruppens forskning inom detta område
Annan relevant forskning inom detta område
Delprojekt 6
Delprojekt 6 studerar samhällsekonomiska kostnader av de effekter på vattenkraftsproduktionen som uppstår i samband med miljöförbättrande åtgärder.
Publikationer och arbetsrapporter från forskargruppens forskning inom detta område
Annan relevant forskning inom detta område
Kontakt
- Jesper Stage
- Kristina Ek
- Jessica Lidberg
- Marcus Martinsson
Uppdaterad: