Hitta på denna sida

Scaling Up

I detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt utforskar vi nya vägar att hantera markanvändningskonflikter mellan renskötsel och mineralutvinning, med fokus på hållbarhet och rättviseaspekter. Projektet kopplar till industrialiseringsprocessen (gröna omställningen) som sker i norra Sverige. Resultaten har relevans även för annan naturresursutvinning. Projektet finanserias av Formas.

Projektet finansieras som en del av det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande.
Projektet avslutas augusti 2026.
Scaling Up har godkänd etikprövning (diarienummer 2022-06060-01).

Om projektet

Projektet Scaling Up: Strategisk och deltagande planering för att hantera mineralrelaterade markkonflikter i svenska Sápmi fokuserar bland annat på strategisk och deltagande samhällsplanering, vilket utgör steg före tillståndsprocesser relaterade till nya gruvor eller expansion av befintliga. Vi studerar om och hur samhällsplanering och fysiska planeringsverktyg kan bidra till att hantera markanvändnings- och intressekonflikter på ett sätt som uppfattas mer rättvist av inblandade aktörer, och på ett tidigare stadium. Det gör vi genom att studera goda exempel från andra länder med urfolk, genom att analysera vad som behövs för att beslutsprocesser ska uppfattas som mer rättvisa och legitima av flertalet aktörer, och genom att konkretisera markanvändningsfrågor lokalt i landskapet via två fokusområden – ett i Norrbotten (Gällivare) och ett i Västerbotten (Malå).

Ny mineralutvinning hör till en av de mest konfliktfyllda naturresursfrågorna, samtidigt som mineral – särskilt kritiska mineral och råmaterial – är central för elektrifiering och ”grön omställning” av industriproduktionen och samhället i stort. Flera av de metaller och råmaterial som behövs för batterier, solceller och vindkraftverk finns på renbetesmark, ofta långt från tätbebyggda centra. Att förena de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna i hållbar utveckling – och FN:s globala hållbarhetsmål – är utmanande på flera sätt och målkonflikter finns. Detta är särskilt tydligt när exploatering påverkar traditionella urfolksområden, såsom renskötselområdet liksom samiska rättigheter till mark, vatten och kultur. Genom en deltagande samhällsplanering på regional och nationell nivå, skulle man kunna uppnå bättre förutsebarhet, legitimitet och hållbarhet i besluten. Detta skulle kunna stötta tillståndsprocesser och andra beslut om markanvändning.

Partner

Scaling Up vänder sig framförallt till myndigheter och andra beslutsfattare och samverkar med flera nyckelaktörer, däribland Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten, Region Norrbotten och Västerbotten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Bergsstaten, Sametinget, Sámiid Riikkasearvi/Svenska samernas riksförbund (SSR), Svemin (branschorganisation för gruvor, mineral och metallproducenter) samt fyra samebyar.

Aktiviteter

Konferenser

Projektteamets forskare har löpande deltagit i konferenser, nationellt och internationellt. Som exempel kan nämnas PLANNORD-konferensen (Nordic Planning Research Symposium), 21–23 augusti 2023, Reykjavik och ”Växa eller krympa: Kreativa lösningar på komplexa samhällsutmaningar” arrangerat av Norrbottens kommuner, 30–31 maj 2023, Kiruna.

Projektet har arrangerat det välbesökta seminariet ”Går det att planera för en rättvis och hållbar markanvändning? – Samiska rättigheter och gruvetableringar på renbetesmark” under Jokkmokks marknad, 6 februari 2025.

I sommar 2026 deltar forskarna i två internationella konferenser för att presentera och diskutera preliminära resultat och publikationer. Den 2–4 juni hålls gruvkonferensen “Mining the Connections” i Yamoussoukro, Elfenbenskusten. Två representanter från samebyarna följer med och kommer att delta i ett rundabordssamtal. Den 29 juni–3 juli hålls “World Planning Schools Congress” i Helsingfors, Finland. Temat är Peripheral Visions – Rethinking planning.

En slutkonferens arrangeras den 18 augusti 2026 på Vetenskapens Hus, Luleå centrum. Konferensen kommer ske i hybridformat och spelas in. Här presenterar och diskuterar projektet forskningsresultaten och rekommendationer till beslutsfattare och lagstiftare. Slutkonferensen kommer vara öppet för intresserade aktörer och allmänheten.

Rundabordssamtal

Rundabordssamtal har dels hållits med delar av myndighetsgruppen (Luleå) i november 2025, dels med riksdagsledamöter (riksdagshuset, Stockholm) i mars 2026. Dessa rundabordssamtal har hållits mot slutet av projektperioden.

Projektets avsikt med rundabordssamtalen har varit att utbyta erfarenhet, kunskap och idéer med deltagarna om gruvdrift och renskötsel i norra Sverige. Genom öppna och jämbördiga samtal har deltagarna och projektgruppen gemensamt reflekterat kring både utmaningar och möjligheter. Deltagarna har även fått diskutera möjligheter och hinder med de ”planeringsverktyg”, som på olika sätt skulle kunna bidra till mer hållbara och rättvisa beslutsprocesser, och som projektet tagit fram stegvis över tid.

Ett sista rundabordssamtal kommer arrangeras av Scaling Up den 25 maj 2026 (online). Här kommer vi bjudna in en bredare krets av aktörer.

Workshoppar och möten

Scaling Up har under projekttiden hållit flera workshops och fokusgrupper tillsammans med deltagare från vår partnergrupp. Två workshops har hållits med representanter för de samebyar vi samverkar med under juni 2024, ett i Gällivare och ett i Malå. En workshop har hållits med myndigheter i partnergruppen i mars 2025. Inför denna workshop arbetade projektet fram en fiktiv ansökan för en bearbetningskoncession med olika framtidsscenarios som myndigheterna fick ”fatta beslut” om samt sedan reflektera över styrkor och svagheter hos de olika alternativen/scenarios.

Projektgruppen har haft ett separat möte med Svemin i november 2025 för att utbyta erfarenhet, kunskap och idéer om gruvdrift och renskötsel i norra Sverige.

Projektgruppen har tagit hänsyn till resultaten från workshops och möten i det fortsatta arbetet med att ta fram ”planeringsverktyg” som på olika sätt skulle kunna bidra till mer hållbara och rättvisa beslutsprocesser.

Forskningsresa till Aotearoa Nya Zeeland

Under fem veckor i mars 2023 har Karin Beland Lindahl och Christina Allard rest runt och besökt universitet, Māori forskningsinstitut och ’Regional Councils’, som ansvarar för den bindande fysiska planeringen. De har samtalat med forskare, Māori och anställda på ’Regional Councils’ som arbetar med planprocessen på olika sätt. Intervjuer har skett med personal på tre ’Regional Councils’. Det har varit värdefullt att tala med personer med olika erfarenheter och kunskap gällande landets regionplanering och miljölagstiftning.

Aotearoa Nya Zeeland är på många sätt ett fascinerande land. Aotearoa är Māori och betyder ungefär ”det långa vita molnets land”, vilket var det sätt de själva såg på sitt nya land. Även Nya Zeeland har en kolonial historia när britterna sedermera successivt tog över landet politiskt och rättsligt från mitten av 1800-talet. Māori har påverkats bland annat av assimilering och osynliggörande av kultur och rättigheter. Idag är de officiella språken både engelska och Māori. Landet är unikt ur flera aspekter, inte bara dess flora och fauna, eller miljöer från Sagan om ringen-trilogin.

Nya Zeeland räknas ofta som ett föregångsland när det gäller urfolk och samexistensen med majoritetsbefolkningen (Pākehā). Jämförelsen med Nya Zeeland fokuserar på landets planeringsbestämmelser, hur rättigheterna för Māori är uttryckta och tillämpas samt hur myndigheter samverkar med Māori i beslut om fysiska planer och markanvändning. Nya Zeeland har sedan 1990-talet haft bestämmelser om en strategisk och deltagande miljöplanering i Resource Management Act (RMA), vilket ungefär motsvarar Sveriges miljöbalk och plan- och bygglag i ett. I RMA finns också flera begrepp och synsätt från Māoris kultur, bland annat uppfattningen om ansvaret att skydda och förvalta naturresurser för framtida generationer (kaitiakitanga). Lagstiftningen är dock föremål för översyn och revidering som dragit ut på tiden.

Projektmöten i fält

Tidigt i projektet hölls ett projektmöte i Jokkmokk (feb 2023), vilket även inkluderade möten i fält. Förutom sedvanliga mötesfrågor höll projektet delar av mötet i Vajmat hos Sápmi ren och vilt/Sámesijdda. Forskargruppen hade samtal vid elden med flera renskötare om renskötselns relation med skogsbruk, gruvor och den ’gröna omställningen’. Det har varit viktigt för att skapa en grundkunskap bl.a. om samisk traditionell kunskap, renskötsel, landskap och samisk naturuppfattning hos alla i forskningsteamet.

Intervjuer med samebymedlemmar

Projektet har utfört intervjuer med samebymedlemmar inom våra två fokusområden i Gällivare och Malå-området. Intervjuteman handlade exempelvis om samisk traditionell kunskap, betesmarker och viktiga platser, naturtyper, deras historiska/nuvarande användning, upplevelser av rättvisa och planering av markanvändning. Intervjuerna har genomförts av Kajsa Kuoljok och Tom Mels.