Scaling Up

Foto: Kristina Labba
I det här tvärvetenskapliga forskningsprojektet utforskar vi på viket sätt en deltagande och strategisk samhällsplanering skulle kunna hjälpa till att mildra markanvändningskonflikterna vid den ny-industrialisering (gröna omställningen) som sker i norra Sverige. Vi fokuserar särskilt på gruvetableringar på renbetesmarker.
Projektet kopplar till det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande.
Projektet avslutas augusti 2025.
Finansiär: Formas
Om projektet
Projektet Scaling up bygger vidare på resultat från tidigare forskning kopplat till gruvor och renskötsel och syftar till att utforska alternativa vägar till att mildra markkonflikter i norra Sverige (Sápmi).
Det gör vi genom att fokusera på strategisk och deltagande samhällsplanering, vilket utgör stegen före tillståndsprocesser relaterade till prospektering och öppnandet/expansion av gruvor. Vi studerar om och hur samhällsplanering och planeringsinstrument kan bidra till att hantera markanvändnings- och intressekonflikter på ett bättre sätt, och på ett tidigt stadium. Det gör vi dels genom att studera goda exempel från andra länder med urfolk, dels genom att analysera vad som behövs för att beslutsprocesser ska uppfattas som legitima av flertalet aktörer, och dels genom att konkretisera markanvändningsfrågor lokalt i landskapet via två noga utvalda fokusområden – ett i Norrbotten och ett i Västerbotten.
Ny mineralutvinning hör till dagens mest känsliga och konfliktfyllda naturresursfrågor, samtidigt som de är avgörande för en elektrifiering och ’grön omställning’ av samhället. Flera av de metaller som behövs för batterier, solceller och vindkraftverk finns på renbetesmark långt från tätbebyggda centra. Att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna i målet om hållbar utveckling – och FN:s globala hållbarhetsmål – är utmanande på flera sätt och målkonflikter finns. Detta blir särskilt tydligt i frågor som berör urfolk och deras markanvändning. Genom en samhällsplanering på nationell, regional eller lokal nivå, skulle man kunna uppnå bättre förutsebarhet, legitimitet och hållbarhet i besluten – och skulle kunna stötta efterföljande tillståndsprocesser, innan för mycket tid och ekonomiska resurser spenderats på ett projekt.
Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och projektteamet samverkar med flera nyckelaktörer, däribland Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten, Region Norrbotten och Västerbotten, Sveriges Geologiska Undersökning, Sametinget, Svenska samernas riksförbund, Svemin (branschorganisation för gruvor, mineral och metallproducenter) samt enskilda samebyar och gruvbolag.
Projektmöte i Jokkmokk, 27–28 februari
För det fjärde projektmötet samlades forskningsteamet i Jokkmokk, vilket även inkluderade möten i fält. Förutom sedvanliga mötesfrågor höll vi delar av mötet i Vajmat hos Sápmi ren och vilt/Sámesijdda. Forskargruppen hade samtal vid elden med flera renskötare om renskötselns relation med skogsbruk, gruvor och den gröna omställningen. Det har varit viktigt för att skapa en grundkunskap bl.a. om samisk traditionell kunskap, renskötsel, landskap och samisk naturuppfattning hos alla i forskningsteamet.
Forskningsresa till Aotearoa Nya Zeeland, mars
Under mars månad har Karin Beland Lindahl och Christina Allard besökt universitet, forskare, Māori och anställda vid ’Regional Councils’ runt om i Aotearoa Nya Zeeland. Både engelska och Māori är officiella språk; Aotearoa är Māori och betyder ungefär ”det långa vita molnets land”.
Nya Zeeland räknas som ett föregångsland när det gäller urfolk och samexistensen med majoritetsbefolkningen (Pākehā). Jämförelsen med Nya Zeeland har fokuserat på landets planeringsbestämmelser, hur rättigheterna för Māori är uttryckta och tillämpas samt hur myndigheter samverkar med Māori i beslut om markanvändning. Nya Zeeland har sedan 1990-talet haft bestämmelser om en strategisk och deltagande planering i Resource Management Act, och den lagen är nu under utredning för att bl.a. effektivisera beslutsprocesser och stärka inflytandet för Māori och iwi (lokala stammen). Det har varit oerhört värdefullt att prata med personer med olika erfarenheter och kunskap gällande deras regionplaner. Analysen av regelverket och dess tillämpning pågår.
Projektteam
Deltagare från Luleå tekniska universitet
Externa deltagare
Ingrid Sarlöv Herlin, professor
E-post: ingrid.sarlov-herlin@slu.se
Organisation: Department of Landscape architecture, planning and management, Sveriges Lantbruksuniversitet, Campus Alnarp
Kajsa Kuoljok, forskare
Telefon: 0971-17020
E-post: kajsa.kuoljok@slu.se
Organisation: institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet
Per Sandström, docent
Telefon: 0690 786 86 53
E-post: per.sandstrom@slu.se
Organisation: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet
Tom Mels, universitetslektor, docent
Telefon: 018-471 8351, 0498-108351
E-post: tom.mels@kultgeog.uu.se
Organisation: Uppsala universitet, Campus Gotland, kulturgeografiska institutionen
Uppdaterad: