Gruvindustri och urfolk: rättigheter, regelverk och bäst praxis
Projektet syftar till att ta fram kunskap och redskap för att hantera markanvändningskonflikter som berör urfolk, gruvindustri och staten på ett bättre sätt.
Varför gör vi det här?
Svårlösta och kostsamma konflikter om gruvverksamhet i Sápmi blir allt vanligare. Vår tidigare forskning visar att värderingar och synsätt (framtidsvisioner, förhållande till naturen, mm.) förklarar en hel del om var, hur och varför det blir konflikt. Men rättighetsfrågorna och processen, till exempel vilka som får vara med och deras möjligheter till inflytande, spelar också in. Nu vill vi gå vidare och undersöka vad process och urfolksrättigheter spelar för roll; vad skulle kunna åstadkommas med tydligare/starkare rättigheter och en bättre process?
Syfte?
Att ta fram kunskap och redskap för att hantera markanvändningskonflikter som berör urfolk, gruvindustri och staten på ett bättre sätt.
Hur?
Genom att jämföra svenska förhållanden med liknande fall i Kanada där urfolkens rättigheter är tydligare och starkare och där många företag har utvecklat mer avancerade metoder för samråd och samarbete med First Nations. Vi jämför rutiner för kontakter/samråd/samarbete mellan företag och urfolk i gruvetableringsprocesser i två svenska och tre kanadensiska fall. De svenska fallen är Gállok i Jokkmokks kommun (exempel på konfliktfyllt fall) och Aitik i Gällivare kommun (exempel på fall utan öppen konflikt). Projektet pågår mellan 2018 och 2020.
Forskningsfrågor?
Hur ser samspelet mellan stat, urfolk och företag ut? Vilken betydelse har urfolksrättigheterna och de statliga regelverken (tex. tillståndsprövningen) för relationerna mellan företag och urfolk?
Vad ska vi göra?
Våren 2018: Förberedande forskarmöten för att samla in samebyarnas/First Nations, företagens och statens perspektiv och frågor
Hösten 2018 och 2019: Undersökning och analys av de fem fallstudierna; intervjuer och dokumentanalys
2020: Forskarmöten och seminarier med svenska och kanadensiska forskare, First Nations/samebyar, företag och beslutsfattare i Sverige. Utifrån resultaten utvecklar vi redskap och rekommendationer till svenska beslutsfattare och företag. Fokus på regelverken och urfolksrättigheternas utformning och bästa praxis.
Vad kommer ut av projektet?
Rekommendationer till svenska beslutsfattare om hur regelverk och rättigheter kan utformas för att undvika svårlösta konflikter mellan gruvföretag och samebyar
En ”verktygslåda” med metoder för konsultation, samråd och samarbete mellan gruvföretag och samebyar
Två vetenskapliga publikationer
Vilka forskare deltar från Sverige?
Karin Beland Lindahl, Gregory Poelzer (LTU statsvetenskap) och Christina Allard (LTU rättsvetenskap)
Vem finansierar?
Vinnova SIP STRIM.
Kontakt
Uppdaterad: