Ljudkvalitet
En produkts ljudkvalitet beskriver hur väl ljudet är anpassat till ett specifikt mål och/eller sammanhang (Blauert 1996).Forskningen fokuserar vid användandet av psykoakustiska mätstorheter för att karakterisera ljudkvalitet, bullerstörning och riktningshörande. Forskningen är i huvudsak tillämpad och har bl a använts för att optimera och karakterisera ljudet från dieselmotorer, hushållprodukter, godståg, kontrollriumsmiljöer, hörselskydd, saxofonljud mm.
Arbetsmetodiken för ljudkvalitetsoptimering innefattar följande huvudmoment:
- Källkarakterisering; förståelse för hur ljud genereras och kartläggning av vad som har betydelse för ljudkaraktären.
- Binauralteknik; binaural inspelning och auralisering samt modifiering av ljudkaraktären genom filtrering för att definiera alternativa produktljud.
- Lyssningstest; jurygrupper för subjektiv utvärdering av olika ljudkaraktärer. Testljuden innefattar både inspelat ljud från prototyper, konkurerande produktljud samt elektroakustiskt modifierade ljud.
- Psykoakustiska mätmodeller som karakteriserar den optimala ljudsignalen som funktion av psykoakustiska index, exempelvis hörstyrka, skarphet, tonalitet och råhet.
Forskning
Forskningen fokuserar vid användandet av psykoakustiska mätstorheter för att karakterisera ljudkvalitet, bullerstörning och riktningshörande. Forskningen är i huvudsak tillämpad och har bl a använts för att optimera och karakterisera ljudet från dieselmotorer, hushållprodukter, godståg, kontrollriumsmiljöer, hörselskydd, saxofonljud mm.
Pågående forskningsprojekt
- Ljudkvalitet avseende transienta ljud
- Kommunikationskvalitet för elever med hörselnedsättning
- Nivåberoende hörselskydds ljudkvalitet
- Ljudöverkänslighet hos barn med autism
Planerade forskningsprojekt
Mätstorheterna (hörstyrka, skarphet, råhet, fluktuationsgrad samt tonalitet) är baserade på monaural mätning (mätning med en mikrofon) av ljudtrycksvariationen. För att i högre grad beskriva ljudsignaler ur människans perspektiv krävs binaural mätning (mätning med två mikrofoner monterade i ett konsthuvud) och signalbehandling. Detta möjliggör t.ex. bättre beskrivning av tonkomponenter i ljudfält som genereras av många källor/reflexer. Ett annat tillämpningsområde är att definiera mätstorheter som kan användas som kvalitetsmått på ljudåtergivning med flerkanalsteknik.
Ljuddesign
För ljuddesign av produkter och miljöer används en itterativ arbetsmetodik som utgår från ett idealljud/måljud:
- Analys av ljudets uppkomst i syfte att förstå hur man kan förändra ljudet med olika konstruktionsändringar.
- Inspelning med konsthuvud, mikrofoner nära del-ljudkällor samt överföringsfunktioner mellan källa och mottagare, för att förstå hur ljudet är sammansatt och skapa ett optimalt ljud i en för användaren typisk position. De inspelade ljudsignalerna modifieras genom filtrering vilket även ger en förståelse för hur ljudets karaktär kan förändras.
- Lyssningstest med en representativ målgrupp för objektiv utvärdering av produktljudets subjektiva kvaliteter. Testprocedur och skattningsskalor utformas för att ge en representativ beskrivning av produktens ljudkaraktär och rangordning av olika ljudegenskaper.
- Karaktärisering av ljudets kvalitet med ett antal lämpliga tekniskt mätbara storheter. Fokus ligger vid så kallade psykoakustiska mätstorheter t.ex. hörstyrka, skarphet, tonalitet och råhet.
Uppdaterad: