Matavfallskvarnar (MAK) – Långtidseffekter på ledningsnätet (2010-2011)
Ett sätt att minska andelen solitt avfall för hushållen är att installera så kallade matavfallskvarnar (MAK) under diskbänken vilka strimlar överblivna matrester som sedan kan transporteras med det befintliga ledningsnätet till reningsverket. Med detta skulle två miljövänliga funktioner kunna erhållas: (i) minskat krav på transporter av avfallet samt (ii) en ökad biogasproduktion på grund av en ökad mängd organiskt material som når rötningskammaren på reningsverket.
Bakgrund
MAK har sedan länge använts i USA men har aldrig fått samma genomslag i Sverige, en tungt vägande orsak till detta är att systemet ansetts ha negativa effekter på ledningsnätet. Uppfattningar att MAK-system leder till ökad grad av igensättningar, svavelväteproduktion och bräddningar är vanliga hos driftpersonal runt om i landet. Endast ett fåtal Svenska kommuner har utfört riktade insatser för att få till stånd ett storskaligt införande, Surahammar (ca 2000 st) samt Smedjebacken (650 st) hör till dessa. De studier som tidigare gjorts av systemets påverkan på ledningsnätet har varit på kort sikt och utan att några negativa konsekvenser har fastsällts. Hittills har ingen studie försökt kartlägga de långsiktiga effekterna ett storskaligt införande av MAK har på ledningsnätet.
Projektet
Då Surahammar och Smedjebacken hör till de kommunerna i Sverige med störst andel MAK kopplade till ledningsnätet (ca 50 respektive 25 % av hushållen), ska studien kartlägga långsiktiga effekter på kommunernas ledningar och försöka fastställa om härledning kan göras till bakomliggande faktorer. Exempel på sådana faktorer som här kan vara relevanta att belysa ytterligare är bland annat ledningens dimension, material, ålder samt typ. Filmning kommer också att göras i Gällivare kommun som precis har infört systemet, detta för att bättre kunna belysa kortsiktiga effekter. Vidare kommer svavelvätehalter samt vattenförbrukning att undersökas för att se om ett införande av MAK leder till ökningar av respektive kategorier. Provtagning kommer också att göras av påträffade avlagringar såsom fett för att om möjligt försöka utröna komposition och ursprung.
Förväntad nytta
Då det är många kommuner som överväger att införa MAK finns det ett stort intresse att bättre kunna dokumentera ledningarnas kondition. Kiruna är ett exempel på en sådan kommun och det ligger inom ramen för ett annat LTU-projekt, Nya GIRON, att beroende på utfall från detta projekt kunna föreslå hur ett system anpassat för de lokala förutsättningar där skulle kunna utformas.
Finansiellt stöd av Svenskt Vatten
Forskare
- Annelie Hedström
- Godecke-Tobias Blecken
- Maria Viklander
- Jonathan Mattsson
Kontakt
Maria Viklander
- Professor tillika ämnesföreträdare
- 0920-491634
- maria.viklander@ltu.se
- Maria Viklander
Uppdaterad: