Resurseffektivt och koordinerat underhåll och förnyelse av VA-ledningar och gator (2019-2022)

Ledningssystemen för vatten och avlopp åldras och förnyelsen sker långsamt. I Sverige är den nuvarande förnyelsetakten på många håll mer än 250 år. Detta trots att det finns åtskilliga läckor på dricksvattennätet och ca 20 % av det producerade dricksvattnet inte kommer fram till kunderna.

På avloppsidan är det minst lika illa. De otäta ledningarna för med sig ett inläckage av grund- och dagvatten som volymmässigt motsvarar den mängd som det avloppsvatten som ska transporteras i ledningarna. Detta för med sig bräddningar av obehandlat avloppsvatten och fördyrade kostnader och för transport och rening.

När ledningsnätet förnyas kan det göras för att en ledning är uttjänt men kan även ske på grund av att andra arbeten ska göras i anslutning till ledningsgraven (t ex andra ledningar behöver förnyas eller ny asfaltbeläggning behöver läggas). En ledning kan också ersättas på grund av kapacitetsbrist trots att ledningskvaliteten fortfarande är godtagbar. Dessa arbetssätt medför att ledningar byts ut trots att de fungerar förhållandevis väl, och är inte alltid resurseffektivt.

Med aktuellt forskningsprojekt avser vi därför att utveckla strategier för långtidsplanering av förnyelse av vatten- och avloppsledningar där fokus läggs på att optimera koordineringen mellan förnyelse av olika ledningsslag och även gatuförnyelse. Detta för att förnyelsen på sikt ska bli mera resurseffektiv, både utifrån naturresurs- och ekonomiska perspektiv. Eftersom ledningsarbeten i gatumiljö även medför olägenheter för trafikanter, affärsidkare och boende är det också av intresse att utveckla koordinerade strategier så att störningarna blir så små som möjligt.

För att utveckla resurseffektiva och koordinerade strategier för långtidsplanering av ledningsförnyelse avses här i detta projekt att (I) utveckla rutiner för effektiv och högkvalitativ hantering av data om ledningsnätens status som maximerar nyttan och delning av data. Vidare kommer (II) den statistiska beskrivningen av olika ledningstypers (rörmaterial, åldersklass och ledningstyp) livslängd att förbättras så att de livslängdskurvor som används för att prognostisera hur länge en ledning håller, främst beskriver ledningarnas åldrande. Idag innehåller tillgänglig statistik för intervall avseende ledningsförnyelse även att ledningar bytts ut på grund av att annat gatuarbete har behövt genomföras och även att ledningar bytts ut på grund av kapacitetsbrist. Vidare avses att (III) ta fram mer kunskap om i vilken utsträckning ledningar och gatubeläggningar åldras tillsammans för att kunna optimera förnyelsen av infrastrukturen (vatten- och avloppsledningarna tillsammans med gatubeläggningen). Utifrån ovanstående arbetspaket (I, II och III) kommer erhållna data att syntetiseras (IV) genom statistisk bearbetning för att ta fram strategier som kan bidra till en mer optimerad och koordinerad ledningsförnyelse.

Vidare är vi intresserade av att samarbeta med så många kommuner och VA-bolag som möjligt för att kunna insamla ett stort statistiskt underlag. Intresserade är välkomna att kontakta oss.

Detta projekt finansieras av Formas och kommer att genomföras i samarbete mellan forskare vid Luleå tekniska universitet, NTNU i Trondheim och SINTEF i Oslo.

Forskare

• Annelie Hedström
• Emmanuel Okwori
• Youen Pericault