Policy Innovations for a Green Transition (PIGT)
Policy Innovations for a Green Transition (PIGT) - kombinerar policyteori med Al-algoritmer för att förklara och förutsäga policyförändringar inom sektorerna mineraler, energi och skog.
Det här projektet erkänner det påtagliga behovet av policyinnovationer som möjliggör den gröna övergången och syftar till att förklara och förutsäga policyförändringar. Målet är att lära sig om hur olika faktorer, såsom omvälvande händelser, policyinlärning och förhandlingar, formar den offentliga politikprocessen, och vidare att identifiera indikatorer för när en policyförändring kommer att äga rum. Samhällsvetenskapliga metoder kombineras med AI-algoritmer och modeller för naturligt språk för att analysera stabilitet och förändringar i svenska politiker för mineraler, energi och skog över de senaste 30 åren. Projektet kommer att bidra med nya empiriska insikter om politikdynamiken inom de studerade sektorerna, utveckla nya metoder vid skärningspunkten mellan policyvetenskap och AI, och slutligen generera toppmodern kunskap om drivkrafter och hinder för policyförändringar och innovationer som behövs för en mer hållbar framtid.
En som arbetar med projektet är Felicia Robertsson som är postdoktor.
Var är du ursprungligen från, och vad är din akademiska bakgrund?
Jag kommer ursprungligen från Luleå men har studerat i Strasbourg, Frankrike, Umeå, Sverige, Kanada och Göteborg, Sverige. Jag tog min doktorsexamen i statsvetenskap från Göteborgs universitet i september 2023. I min avhandling studerade jag vad som påverkar allmänhetens förtroendebedömning av politiska institutioner. Min bakgrund är inom mätning av politiska attityder och åsikter med olika statistiska tekniker.
Vad är huvudfokus för din forskning inom projektet?
Jag arbetar med det av SUN-finansierade projektet Policy Innovationer för en Grön Omställning - Att Kombinera Politikteori med AI för att Förklara och Förutsäga Politisk Förändring. Mitt huvudfokus ligger på att studera attityder och övertygelser hos aktörer involverade i policyarbete och vad som får dem att förändras. Inom projektet är jag ansvarig för att samla in data från parlamentsdebatter, policydokument och medieartiklar för att fånga attityder och analysera hur attityder och övertygelser förändras över tid.
Vad lockade dig till detta specifika forskningsprojekt?
Jag sökte denna position eftersom det var en unik möjlighet att förbättra min metodologiska kunskap inom maskininlärning applicerat på intressanta och kontroversiella politiska frågor om användningen av naturresurser. Jag fann det också intressant att fokusera på attityder hos beslutsfattare istället för den allmänna publiken, eftersom beslutsfattare driver eller hindrar policyförändringar som har effekt på marken.
Vilka är några av de viktigaste forskningsfrågorna eller målen som du fokuserar på under din postdoktorala tid?
Forskningsfrågan som jag fokuserar på är 1) Vilka perioder av politisk stabilitet och förändring präglar Sveriges energi- och mineralpolitik från 1990 till 2024, 2) Hur kan policyförändringar förklaras av förändringar i a) politiska institutioner, b) förekomsten av händelser och c) revideringar av policyaktörers övertygelser, och 3) Hur kan AI-teknologi och användningen av analytiska algoritmer och maskininlärning främja teoriutvecklingen inom politik- och policyvetenskapen?
Finns det några specifika färdigheter eller kunskapsområden som du siktar på att förbättra under din tid i projektet?
Jag strävar efter att utveckla mina färdigheter inom datorbaserad textanalys för att studera politiska problem. Jag vill också fördjupa min kunskap om resursförvaltning i ett jämförande landskaps-perspektiv.
Hur ser du på att resultaten av detta projekt kommer att göra en inverkan, antingen lokalt eller globalt, och hur tror du att detta postdoktorala projekt kan bidra till målet med en grön omställning?
Sverige och världen förbereder sig för närvarande för att genomföra en stor satsning på en grön omställning för att uppfylla målen i både internationella avtal och nationella miljömål. Men hållbara omställningar väcker också kritiska frågor, inte minst när det gäller utvinning och användning av naturresurser, vilket ger upphov till ohållbara konflikter mellan aktörer och intressen som måste hanteras politiskt. Därför, även om teknologiska innovationer som sträcker sig över en mängd sektorer är nödvändiga för att genomföra sådana omfattande omställningar, är innovationer inom offentlig politik lika, eller till och med mer, viktiga. En mer hållbar framtid kräver en blandning av offentlig politik som möjliggör långsiktiga industriinvesteringar och teknologiska förändringar, samt stöder och underlättar de efterföljande samhällsomställningarna genom att hantera mål- och intressekonflikter. Ny politik bör därför uppfylla kraven på att samtidigt vara effektiv, kostnadseffektiv och allmänt accepterad, vilket kräver nya politiska innovationer och därigenom betydande politisk förändring. Vi vet från litteraturen hur enskilda politik bör utformas för att överensstämma med en eller flera av ovanstående krav, men det är betydligt mindre känt hur sådana policyförändringar kommer till stånd. Att veta hur kritiska policyförändringar sker är viktiga lärdomar inte bara för Sverige, utan också för resten av världen. Därför kommer projektet att bidra med nya empiriska insikter om dynamiken i politiska processer, utveckla nya metoder vid skärningspunkten mellan samhällsvetenskap och AI-algoritmer och generera teoretisk kunskap om drivkrafter och hinder för omtvistad policyförändring.
Vilka unika utmaningar eller möjligheter förutser du att arbeta i norra Sverige?
Avståndet till andra forskare som studerar policyförändringar med hjälp av textbaserade dataanalyser är stort, vilket innebär att jag måste resa eller schemalägga online-möten mer än tidigare. Å andra sidan innebär genomförandet av ett tekniskt krävande projekt vid ett tekniskt universitet att vi har de flesta färdigheterna internt. Likaså specialiserar sig majoriteten av forskarna vid samhällsvetenskapliga sektionen på LTU på förvaltning av naturresurser, vilket innebär att vi får mycket användbar feedback på de politiska områden vi studerar.
Kontakt
Annica Sandström
Uppdaterad: