Källor
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Vilka källor ska jag använda mig av?

De källor du använder dig av ska passa din sökfråga, men bör också uppfylla andra krav. Det är viktigt att du förhåller dig källkritiskt till materialet. Ibland behöver du använda dig av vetenskapligt material, och du måste därför veta hur man bedömer om något är vetenskapligt.

Kritisk granskning av källor

Eftersom källor kan vara mer eller mindre trovärdiga och aktuella så är det alltid viktigt att granska och värdera den källa som du vill använda dig av. Allt material har en avsändare och ett syfte. Fundera över följande saker:

Upphov: Vem är författare? Utgivare? Hur är deras auktoritet på området?

Syfte: Vad är materialets syfte? Att informera, påverka, provocera eller något annat?

Målgrupp: Till vem riktar sig materialet?

Aktualitet: När är det publicerat? Har det uppdaterats och när skedde det i så fall?

Trovärdighet: Är materialet objektivt eller vinklat? Hur täcker materialet ämnet? Är det något viktigt som utelämnas? Stämmer faktauppgifterna? Anges referenser? Vem refererar alternativt länkar till materialet? Har innehållet en bra struktur och är språket anpassat till syftet?

Äkthet: Är författaren den hen utger sig att vara? Är materialet äkta? Förvanskat?

Vetenskaplig publicering

När forskare rapporterar sitt forskningsresultat kallas det vetenskaplig publicering. En vetenskaplig text ska innehålla primärforskning, det vill säga ny forskning. Därför kallas sådana publikationer för primärkällor.

Enligt högskolelagen ska dina studier "vila på vetenskaplig grund". Det innebär bland annat att du ska kunna hitta och använda dig av vetenskapliga texter och forskningsresultat, det vill säga tillförlitlig, granskad och forskningsbaserad information.

Vetenskapliga tidskrifter

Vetenskaplig publicering sker främst i form av artiklar i tidskrifter. Artiklarna kallas då vetenskapliga artiklar.

Innan publicering i en vetenskaplig tidskrift går artikeln igenom en process som kallas "peer review" (kollegial granskning). Det innebär att andra vetenskapsmän, experter inom ämnet, granskar artikeln innan den publiceras för att kontrollera kvaliteten. Om en publikation har gått igenom en peer review-process så är den vetenskapligt granskad.

Var publiceras forskning mer än i tidskrifter?

Forskning kan även publiceras på andra sätt än i vetenskapliga artiklar. Vissa av publikationstyperna genomgår en peer review-process och andra inte.

Konferensrapporter: Forskare åker på konferenser för att utbyta idéer och erfarenheter med varandra. Bidragen publiceras antingen i vetenskapliga tidskrifter eller i konferensrapporter, så kallade proceedings. Ibland är dessa vetenskapligt granskade (peer reviewed).

Forskningsrapporter: Forskare publicerar sig även i rapporter från olika institutioner/forskningsinstitut, organisationer och myndigheter. Det huvudsakliga syftet är att redogöra för pågående eller avslutad forskning. Dessa rapporter är oftast inte vetenskapligt granskade. De publiceras ofta fritt på webben.

Licentiat- eller doktorsavhandlingar: Efter forskarutbildningen redovisar forskaren sitt arbete i form av en avhandling. En avhandling är en vetenskapligt granskad källa publicerad för första gången. De flesta publiceras fritt på webben.

Bok eller bokkapitel: Inom vissa ämnen publicerar man sig fortfarande mest i bokform. Ibland genomgår dessa böcker en peer review-process liknande den för vetenskapliga artiklar. I andra fall blir boken granskad av bokens redaktörer.

Uppsatser

Räknas uppsatser som vetenskapliga publikationer? En B-, C- eller D-uppsats kan se ut som en vetenskaplig publikation och följa modellen IMRaD (med introduktion, metod, resultat och diskussion). Men även om formen är vetenskaplig räknas den inte som en vetenskaplig publikation, därför att en vetenskaplig text ska innehålla primärforskning, det vill säga ny forskning. Det krävs inte av en uppsats på grundutbildningsnivå.