Lässtrategier – att läsa vetenskapligt material
Här får du lite tips om hur du tar dig an vetenskapliga texter.
Innan du börjar läsa
För att förstå och använda alla olika texttyper som du förväntas läsa som universitetsstudent, är det viktigt att du börjar med att planera din läsning. Kursplanering och litteraturlista kan hjälpa dig att få en överblick över de olika texttyperna och när du behöver läsa dem i förhållande till kursmoment, föreläsningar eller examination.
Du använder olika strategier för att läsa olika texter. Det finns några allmänna tips som du kan använda dig av när det är dags att börja läsa och som kan göra din läsning mer effektiv:
- Fundera kring vad syftet med läsningen är.
- Ta reda på generella drag för texttypen du ska läsa. Exempelvis struktur och språknivå.
- Börja med att få en översikt, för att sedan gå in på detaljerna. Du kan få överblick genom att läsa innehållsförteckning, kapitelrubriker, illustrationer och tabeller.
- Läs först början och slutet av texten, innan du läser huvuddelen.
Hur läser du en vetenskaplig artikel?
Att läsa vetenskapliga artiklar skiljer sig från att läsa kursböcker och annan litteratur. De följer oftast en specifik struktur och är skrivna i akademiskt språk med många ämnesspecifika termer. Det är därför viktigt att ha en strategi när du läser för att vara så effektiv som möjligt.
Struktur
En vetenskaplig artikel följer oftast den bestämda mallen IMRaD:
I = Introduktion
M = Metod och material
R = Resultat
a = and abstract eller sammanfattning i början
D = Diskussion
Var och en av dessa delar har specifika funktioner och konventioner. Om du vet vad du kan förvänta dig när du läser delarna blir det enklare att navigera i texten samt att veta vad du bör fokusera på när du läser. Här hittar du exempel på frågor du kan ställa dig själv när du läser de olika delarna.
Abstract
En vetenskaplig artikel börjar med ett sammanfattande abstract. Det beskriver kortfattat artikelns syfte, metod, resultat och slutsatser. Det finns även med ämnes- eller nyckelord som identifierar innehållet i artikeln.
- Verkar artikeln intressant?
- Är den relevant för mitt forskningsområde?
Introduktion
Introduktionen redogör artikelns bakgrund och presenterar syfte och frågeställningar. Här presenteras även de avgränsningar som gjorts.
- Vad är författarens syfte med artikeln?
- Vad gör forskningen unik?
- Kommer den här artikeln lära mig någonting nytt?
Metod och material
Metodavsnittet redogör vilka metoder och material som används. Det ska vara en mycket noggrann och detaljerad beskrivning så att det är möjligt för andra forskare att upprepa försöken och bedöma artikelns tillförlitlighet och trovärdighet.
- Är valet av metod passande för att besvara artikeln frågeställning?
- Finns det tillräckligt med information för att kunna upprepa experimentet eller studien?
- Är alla steg tydligt förklarade?
Resultat
Forskningsresultatet redovisas här. För att redovisa resultatet tydligt kan tabeller och diagram finnas med.
- Presenteras resultatet på ett sakligt och neutralt sätt?
- Finns det data som stöttar resultatet?
- Finns det andra sätt att tolka resultatets data som författaren inte berör?
Diskussion och slutsats
Det presenterade resultatet värderas och jämförs med resultat från liknande och tidigare forskning. Här diskuteras även metoden.
- Stöds författarens argument av resultatet?
- Finns det svagheter med författarens argument?
- Finns det obesvarade frågor eller finns det förslag på fortsatt forskning?
I vilken ordning bör du läsa en vetenskaplig artikel?
Till skillnad från andra typer av texter är det oftast mer givande att läsa olika delar av en artikel innan du läser igenom den hela vägen från början till slut. Här kommer förslag på hur du kan dela upp läsningen samt saker du kan ha i åtanke eller anteckna medan du läser.
1. Abstract
Här kan du börja läsa för att få en överblick av artikeln. Det räcker inte att bara läsa abstracten men det kan vara ett bra verktyg för att snabbt ta reda på om en artikel verkar intressant eller inte.
2. Introduktion
I introduktionen kan du ta reda på relevant bakgrund samt syfte och frågeställning. Om artikeln inte verkar svara på vad du är ute efter kan du sluta läsa här. Se till att anteckna ny terminologi samt möjliga frågetecken som dyker upp.
3. Diskussion
I diskussionen och slutsatsen kan du läsa om hur författaren tolkar sitt resultat. Här kan det även vara nyttigt att se vilka studier författaren kopplar sin forskning till. Du kanske hittar en annan källa som också är intressant att undersöka.
4. Resultat
Här kan du läsa en mer detaljerad redogörelse av vad författaren kom fram till. Det brukar vara enklare att sätta in sig i resultatet när man förstår bakgrunden, syftet och slutsatsen med studien.
5. Metod och material
Författarens val av metod och material kan påverka hur relevant studien är för ditt syfte.
6. Hela artikeln
När du känner att du förstår artikelns syfte, genomförande och terminologi kan du gå vidare till att läsa artikeln från början till slut. Det är även i det här stadiet du kan djupläsa artikeln. Det kan även hjälpa att skriva ut artikeln i pappersformat för att kunna göra anteckningar i marginalerna och stryka över viktiga delar med överstrykningspenna.
Uppdaterad:
Sidansvarig: Universitetsbiblioteket