Susanne Westman
Susanne Westman

Susanne Westman

Universitetslektor
Luleå tekniska universitet
Pedagogik
Pedagogik språk och Ämnesdidaktik
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
susanne.westman@ltu.se
0920-493117
A2219 Luleå

Universitetslektor och Filosofie Doktor i Pedagogik

Mina kunskapsområden, arbetsuppgifter och uppdrag

Efter att ha arbetat med mitt doktorandprojekt under några år är jag nu tillbaka i läraryrket som universitetslektor inom högre utbildning. Jag arbetar i huvudsak med Master/magisterprogrammet i Utbildningsvetenskap, Förskollärarprogrammet, uppdragsutbildningar och utvecklings- och forskningsprojekt gentemot olika kommuner, men i mån av tid även andra kurser eller uppdrag. Jag bedriver fnuv en studie om studentdelaktighet i högre utbildning tillsammans med min kollega Docent Ulrika Bergmark. 

Jag disputerade i Mars 2014 i ämnet Pedagogik med min avhandling 'Ambiguities and Intertwinings in Teachers' Work: Existential Dimensions in the Midst of Experience and Global Trends' (Mångtydigheter och Sammanflätningar i Lärares Arbete: Bland erfarenheter och Globala Trender). Se mer om innehållet under rubriken Forskning nedan.

Utbildning – alla skolformer från förskola till universitet – är arenor där människor delar livsvärld. Deltagande, meningsskapande och perspektivtagande framträder därför som centrala aspekter av såväl lärande som demokrati. Detta är aspekter som tenderar att hamna i bakgrunden i dagens rationalistiska utbildningsklimat men det går att tänka annorlunda om utbildning, bortom de dominerande perspektiven, även om det krävs både mod, närvaro och kunskap.  I mitt arbete med vuxnas lärande här på LTU ser jag det som helt centralt att arbeta med delaktighet, inflytande och kunskap bortom givna mål även om detta är något som kan kännas som en utmaning i en verksamhet där bedömning av lärande också är en naturlig del.

Kan vi utmana oss med frågor som; kan kvalitet i våra utbildningar också handla om vilka samspelande och pedagogiska relationer de skapar? Hur kan vi tillsammans skapa nya ramar för utbildning genom att utgå från det positiva nuet? När och var hittar vi barn och vuxna i förskolan, skolan, gymnasiet, universitetet och arbetslivet med glittrande ögon och röda kinder? Hur kan vi skapa mer av dessa stunder? Hur skulle vårt utbildningssystem och samhälle komma att se ut då?

Relaterade artiklar

lenas bild web.jpg

Bakgrund

Eftersom jag tidigare arbetat som förskollärare inom såväl förskola som skola har båda dessa verksamheter och mötet mellan dem kommit att ligga mig varmt om hjärtat. Under min tid som yrkesverksam förskollärare studerade jag pedagogik och lärande och på så sätt kom mötet mellan teori och praktik att bli en viktig grund för de pedagogiska utvecklingsarbeten jag varit delaktig i. Organisation och arbete i arbetslag där ett konstruktivt och innovativt nyttjande av kompetenser, tid, rum etc är områden som engagerar mig. Jag har tidigare fördjupat mig i möjligheten att med hjälp av totalintegrering arbeta för att förbättra barnens lärandemiljö i olika avseenden. Där var deltagande, meningskapande och kreativt arbete centrala aspekter av verksamheten.

svampen.web.jpg
Oaoo...en snigel på en svamp...

Forskningsområde

I min avhandling 'Ambiguities and Intertwinings in Teachers' Work: Existential Dimensions in the Midst of Experience and Global Trends' (Mångtydigheter och Sammanflätningar i Lärares Arbete: Bland erfarenheter och Globala Trender).utforskar jag vad som utgör lärares arbete, men också hur det upplevs och hur existentiella dimensioner av lärares arbete kan förstås i en tid av globalisering och standardisering. Jag har genom tre empiriska studier och en teoretisk försökt förstå olika delar av lärares arbete genom att följa trådar från en studie till en annan, dvs från det mer allmänna där jag studera bilder av lärares arbete från förskola till gymnasium i en internationell studie - till det specifika och då det förstärkta lärandeuppdraget i Svensk förskola som kan ses som ett exempel på politiska reformer som påverkats av den globala agendan. I den fjärde studien tittar jag specifikt på hur vi tänker kring tid, barn och lärande eftersom det visade sig vara en så framträdande dimension av lärares arbete i de övriga studierna.

Min studie visar att lärares arbete utgörs av mångtydigheter och sammanflätningar av olika slag. Med det menas då dels alla de olika dimensioner av att VARA lärare, och hur dessa påverkas av de villkor och förändringar som sker inom utbildningssektorn idag. Det är starka upplevelser av sig själv och den andre, sin kropp, rummet och tiden som framträder, men också av sitt uppdrag. Men de existentiella dimensionerna som framträder som mångtydiga och sammanflätade utgörs också av grundläggande antaganden i samhället och bland lärare om relationen mellan människan och världen. Alltså, hur vi antar att relationen mellan subjekt-objekt, kropp-tanke, människa-natur-kultur ser ut har stor betydelse för lärares arbete och i förlängningen för barns lärande, vilket analyseras och diskuteras. Genom min studie vill jag dra uppmärksamhet till ett sammanflätat sätt att se på dessa relationer vilket öppnar för pedagogiska relationer bortom de sociala - det kan handla lika mycket om relationer med en miljö, ett material eller ett fenomen. Lärarna i mina studier betonar starkt barnens kroppsliga och samspelande relation till sin livsvärld-till allt de möter. Om vi ser relationen mellan barnet och världen som sammanflätade i en ömsesidig påverkansprocess, ett pågående blivande blir det helt centralt hur lärare arbetar med att skapa möjlighet för sådana relationer. Detta gäller även för lärares blivande – deras professionella identitet och kunskapsutveckling.

Det går alltså att tänka annorlunda om utbildning, bortom de dominerande perspektiven, även om det krävs både mod, närvaro och kunskap. Att ompröva hur vi ser på de grundläggande existentiella relationerna mellan kropp-tanke, subjekt-objekt, människa-natur-kultur och linjär-multidimensionell tid är en bra början. Alternativa sätt att tänka kan hjälpa oss att kritiskt granska och värdera önskade och oönskade konsekvenser av vår undervisning och de verktyg vi använder för t e x systematiskt kvalitetsarbete. Jag ser det som ytterst viktigt att vi som lärare, chefer, lärarutbildare eller politiker funderar på hur vårt sätt att se på dessa relationer påverkar såväl lärares arbete och existens likväl som barns, elevers och även studenters möjligheter till ett rikt lärande och blivande. En fråga som egentligen handlar om vad vi vill med vår utbildning – vilken människa man har möjlighet att vara och bli.

 

 

Publikationer

Artikel i tidskrift

Re-considering the ontoepistemology of student engagement in higher education (2018)

Westman. S, Ulrika. B
Educational Philosophy and Theory, ISSN: 0013-1857
Artikel i tidskrift

Student participation within teacher education (2018)

emphasising democratic values, engagement and learning for a future profession
Bergmark. U, Westman. S
Higher Education Research and Development, ISSN: 0729-4360, Vol. 37, nr. 7, s. 1352-1365
Konferensbidrag

Developing teachers for the 21st century by focusing on professional competences (2017)

Bergmark. U, Ekberg. N, Leonardson. J, Westerberg. M, Westman. S
Paper presented at : 45th Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA 2017), Copenhagen, 23-25 March 2017
Artikel i tidskrift

Philosophical reimaginings of educational places and policy (2017)

Through the metaphor of a wardrobe
Alerby. E, Arndt. S, Westman. S
Policy Futures in Education, ISSN: 1478-2103
Kapitel i bok, del av antologi

Places and Spaces for Embodiment (2017)

Developing an Aotearoa New Zealand/Sweden Partnership
Arndt. S, Alerby. E, Westman. S
Ingår i: Realising Innovative Partnerships in Educational Research