Snöflingan som blev känd
Den så kallade snabelflingan, som forskare aldrig tidigare skådat. Bakom upptäckten ligger en helt ny metod att avbilda snöflingor som gjorts vid Luleå tekniska universitets snölabb.
– I provet som vi studerade när vi hittade snabelflingan fanns cirka 500 snöflingor där ingen var den andra lik. Det kändes lite grann som att titta på grottmålningar när man studerade resultaten och de unika mönstren som naturen skapat. Helt otroligt vackert! Sedan fastnade vi lite extra för denna snöflinga i och med dess unika geometri, säger Fredrik Forsberg, forskare inom experimentell mekanik som tillsammans med kollegorna upptäckte snabelflingan i snölabbet.
Den så kallade snabelflingan, har fascinerat forskare och allmänhet på grund av den kan ses som en traditionell snökristall, snöstjärna, men med en extra utstickande stjärnformad stav på mitten. Sedan finns det en tunnel i centrum av snöflingan, vilket gör att man med visualiseringsmjukvara kan flyga igenom den i 3D.
Den unika snöflingan avbildades i samband med ett snöfall när temperaturen var -4 °C, och det var stora fina snöflingor i luften, sådana där som sakta dalar ner mot marken. När den speciella snöflingan upptäcktes, låg den inbäddad i mitten av ett större cylinderformat snöprov (diameter 4 mm). Forskarna scannade av provet med det högupplösta mikrotomografisystem som nyligen installerats vid Luleå tekniska universitet. Det är utrustat med en temperaturkontrollerad belastningsmodul, vilket gör det möjligt att hålla provet nedkylt under hela scanningen (i detta fall -15 °C). Forskarna kunde med hjälp av den nya utrustningen göra en fullständig 3D-avbildning av alla snöflingor inuti provet, inklusive den unika och numera kända ”snabelflingan”.
Vid en scanning tas ett stort antal röntgenbilder från olika vinklar, som sedan rekonstruerades till en 3D-bild. Grundprincipen för denna avbildning liknar den för medicinsk datortomografi, fast görs här med mycket högre upplösning.
– Utrustningen används normalt till att studera andra typer av material, såsom mineral- och metallprover samt trä- och kompositmaterial. Nu har vi även visat att det fungerar för snö, vilket känns väldigt coolt. Instrumentet kommer därför att kunna bidra med unik 3D-information inom vår snöforskning, och därigenom bli ett viktigt verktyg vid den nya snöakademi som startar 2018, säger Fredrik Forsberg.
Kontakt
Fredrik Forsberg
- Universitetslektor
- 0920-493085
- fredrik.forsberg@ltu.se
- Fredrik Forsberg
Johan Casselgren
- Biträdande professor
- 0920-491409
- johan.casselgren@ltu.se
- Johan Casselgren
Uppdaterad:
Sidansvarig: Kontakt