Möt forskarna inom ArcTech
ArcTech Learning Lab möjliggör för forskare, lärare och andra aktörer i samhället att samverka och utforska nya modeller för lärande med hjälp av olika digitala resurser som distansteknik, AI och tillämpad dataspelsteknik.
ArcTech Learning Lab är en strategisk satsning inom Luleå tekniska universitet och samlar forskare inom SRT, institutionen för system och rymdteknik och HLT, institutionen för hälsa, lärande och teknik.
Världsunikt tvärvetenskapligt projekt intresserar forskare
Projekten inom ArcTech Learning Lab sammanför spetskompetens från flera olika forskningsområden och lockar intresse bland forskare från Europa, Asien och Amerika som vill samarbete med Luleå tekniska universitet.
– Detta är så klart ett härligt betyg på att vi är något viktigt på spåren, säger Viktor Gardelli som är fil. doktor och universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.
Inom forskningsområdet ArcTech Learning Lab samlas spetskompetens från flera forskningsområden, i de projekt Viktor arbetar i t.ex. utbildningsvetenskap, filosofi och datavetenskap.
– Nyckeln är samverkan över disciplinerna och det leder till resultat som hade varit svåra att uppnå med forskare från enbart en disciplin. Det finns en närhet och vi-känsla inom forskningen vid Luleå tekniska universitet som ger bra förutsättningar för spännande, nytänkande och banbrytande forskning och samarbeten, både internt och externt, berättar Viktor.
ArcTech Learning Lab driver bland annat forsknings- och samverkansprojekt kring personer med afasi och förvärvade hjärnskador. Detta är en världsunik satsning där mer forskning behövs.
Förvärvade hjärnskador är ett omfattande problem världen över och enligt forskning ett av de tre största hälsoproblemen globalt sett, särskilt bland unga vuxna. Bara i Sverige är samhällskostnaderna för enbart milda traumatiska hjärnskador omkring 5 miljarder svenska kronor årligen.
– Filosofiska samtal för exempelvis barn och unga i skolan har visats ha stora positiva effekter inom en rad områden. Det finns dock få exempel på studier av filosofiska samtal med personer med förvärvade hjärnskador, än mindre forskning om filosofiska samtal med personer med afasi, vilket är en vanlig konsekvens av förvärvad hjärnskada, säger Viktor.
– Kan vi bidra med en pusselbit för att förbättra för den målgruppen så är vi mycket nöjda. Tidigare studier som vi har gjort, vilka i sig var banbrytande, tyder på stora positiva effekter. Nu vill vi genom vidare forskning ytterligare förbättra effekterna med hjälp av digital teknik, avslutar Viktor.
Tekniken möjliggör nya vägar för att nå elever och utveckla deras läsning
I både nationella och internationella rapporter och forskning framgår att läsning är på tillbakagång, samtidigt är intresset för nya metoder för läsning som inkluderar ny teknik enormt. Det handlar inte om en ren teknikoptimism utan om att finna nya vägar att utveckla elevers läsning.
– Man måste komma ihåg hur viktig läsningen är för att kunna ta del av samhället över huvud taget men även hur viktig den också är för att kunna utvecklas som människa, säger Stina Thunberg som forskar om hur undervisningsdesign kan utveckla metoder och principer för engagemang i relation till litteracitet. Stina är doktorand på Luleå tekniska universitet inom svenska med didaktisk inriktning.
– I mitt avhandlingsprojekt, Den läsande avataren, är läsningen i svenska och svenska som andraspråksklassrummet det centrala. Forskningen fokuserar på hur avataren kan användas för att skapa inlevelse i ett litterärt verk. I det fallet kombinerar min forskning läsningen av ett tryckt verk med digital teknik.
I förlängningen är utmaningen att fokus inte enbart handlar om engagemang utan också den litterära texten och vad som händer med den och med litterär läsning i det tekniska landskapet.
– Jag vill fokusera min forskning kring flera former av teknik som kan möjliggöra och utveckla läsning och lärande. Exempelvis utvecklade former för kommunikation och deltagande både i klassrummet och i den litterära texten. Olika former av avatarer, Artificiell Intelligens, Virtuell Reality och även hologram är intressanta för att skapa inlevelse, fördjupat lärande och engagemang. Här är också genusperspektivet viktigt att utforska.
Genom ArcTech labbet finns förutsättningarna för forskare att testa ny teknik och här möts forskare från olika ämnesdiscipliner som kan testa idéer om teknik och lärande i praktiken.
– För mig som forskare innebär det att vara med i ett team med en forskningsdialog som skapar goda förutsättningar för kreativitet och innovation med möjligheter att påverka och förändra dagens utbildningslandskap avslutar Stina.
ArcTech förenklar utsatta gruppers deltagande i samtal om viktiga frågor
Forskning inom ArcTech bidrar till att ta fram digitala applikationer som ska stödja och stärka kommunikationsförmågan och delaktighet för personer i kommunikationssvårigheter. Detta är i grunden en demokratifråga.
Dialogiska interventioner, såsom filosofiska samtal, har potential att stötta delaktighet hos personer som annars vanligen inte får möjlighet att delta aktivt i djupare kommunikation med andra. Idag saknas dock forskning om hur modern spelteknik kan understödja sådana interventioner. Den tvärvetenskapliga forskningen inom ArcTech är därmed internationellt banbrytande, säger universitetslektor Ylva Backman, som forskar inom pedagogik, specialpedagogik, filosofiska samtal samt digitalisering i olika lärandekontexter.
Mer kompetens om detta och digitalt understödd dialogisk utbildning i allmänhet behövs, bland annat i skolan, och när digitala verktyg används i undervisningen är det viktigt att de bidrar till att förbättra och effektivisera lärandet. Vi arbetar även för att göra det enklare i lärandesammanhang där det finns flera modersmål och där det finns behov av direktöversättning – en sådan funktion finns i WalkAbout, berättar Ylva.
I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samtidigt som samhället genomgår stora digitala förändringar. Detta är en anledning till att det tvärvetenskapliga samarbetet inom ArcTech är viktigt; det behövs fortfarande vetenskapligt välgrundad pedagogik, men som är anpassad till nya digitala former, säger Ylva. Vi jobbar också med att få in målgruppernas önskemål och feedback på den digitala utvecklingen, och därför är samarbeten som vi har med exempelvis grundskola centrala.
– Vi planerar att fortsätta arbeta tillsammans med skola för att testa undersöka olika applikationers effektivitet för att understödja dialogisk undervisning och främja högkvalitativ argumentationsförmåga samt socioemotionell utveckling, berättar Ylva.
Vi är inne i ett skede där vi inom ArcTech vill expandera. Anslagsgivare har sett potential inom dessa områden och det är roligt att det är flera projekt som beviljats medel och att det är mycket på gång, berättar Ylva avslutningsvis.
Hjälpmedel för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna göra sin röst hörd
Den digitala tekniken bidrar till att personer, som är beroende av att andra ska föra deras talan, får en möjlighet att göra sin röst hörd. Idén om att ta fram digitala applikationer har vuxit fram för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättningar att föra djupgående samtal.
Åsa Gardelli är professor i Pedagogik med inriktning specialpedagogik och forskar för närvarande bl.a. om digitalisering med fokus på personer med funktionsnedsättningar.
– Min forskning bidrar till ArcTech genom projekten LäsLust och När orden inte räcker till och jag bidrar med ett specialpedagogiskt perspektiv berättar Åsa. Projekten undersöker hur man med olika medel kan bidra till att digitaliseringen möjliggör för människor att göra sin röst hörd och därmed utvecklar sitt språk och sin läsförmåga.
– Delaktighet är ett viktigt ledord – att vara aktiv i samhället, att hitta sätt att göra sin röst hörd. Projektet När orden inte räcker till berör personer som ofta är beroende av att andra ska föra deras talan. De får en möjlighet att göra sin röst hörd, bli mer självständiga och bli mindre beroende av omgivningen och samhällets åtgärder och stödinsatser. Detta är även viktigt för deras självkänsla, säger Åsa.
– Vad gäller LäsLust handlar det om att elever med intellektuell funktionsnedsättning får bidra med sina egna berättelser som sedan ligger till grund för att skapa digitala spel. Det finns många spel därute men här är det deras egen berättelse som är utgångspunkten, detta är banbrytande berättar Åsa.
– Vår förhoppning är att arbetet ska kunna användas i andra verksamheter och grupper som vi bedriver forskning kring. Vi får förfrågningar om att utveckla liknande verksamheter i nya sammanhang avslutar Åsa.
Lärandet behöver transformeras till en digital kontext
Den stora utmaningen är att det inte går att rakt av överföra klassrumsundervisning till ett digitalt format och där finns det ännu mycket outforskat. Det är centralt att fundera över vad som ger effekt för studenternas lärande och när digitala inslag stärker lärandet.
– Den stora floran av digital teknik och digitala tjänster som man måste välja mellan leder till att det blir oerhört viktigt att göra en noggrann värdering för att få kvalité i lärandet. Blir det ett bättre lärande? Det är viktigt att det inte bara ser snyggt ut och är häftigt utan att man verkligen fundera över vad som är målet med digitaliseringen av lärandet, säger Agneta Hedenström, pedagogisk utvecklare och tidigare projektledare i LäsLust projektet.
I dagsläget arbetar Agneta som pedagogisk utvecklare med fokus mot digitalisering och hur digitaliseringen på olika sätt kan bidra till att stärka studenternas lärande. Agneta arbetar även som task leader inom Universeh projektet. Resultatet inom ArcTech är viktig input till de olika satsningarna jag jobbar med berättar Agneta som även är involverad i uppstarten av en satsning Luleå tekniska universitet gör inom livslångt lärande.
– Det handlar även om att kunna möta arbetsmarknadens behov av ny kompentens men också att kunna erbjuda enskilda individer möjlighet att utveckla sig professionellt. Luleå tekniska universitet ska vara en global aktör som erbjuder kvalitativt lärande i olika format.
Agneta berättar vidare om vikten av att hitta olika modeller för livslångt lärande, ett lärande som möter individer i olika åldrar, livssituation och utifrån egna behov. ArcTech behöver även möta framtidens arbetsmarknad, företagens behov och ett globalt universitet med studenter från olika delar i världen.
– Lab verksamhet inom ArcTech är viktigt för att bedriva forskning och hitta modeller för lärande med stöd av digital teknik samt skapa möjligheter att testa ny och framtida teknik avslutar Agneta.
Spel främjar läs- och skriv-förmågan hos barn och unga med lässvårigheter
Projektet LäsLust bidrar till att främja läsförmågan hos barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar. Ett mål med projektet är att barn och unga ska kunna vara mer självständiga och öka sina valmöjligheter för framtiden.
Josef Hallberg är biträdande professor vid Luleå tekniska universitet och projektledare för LäsLust. Hans forskning fokuserar främst på motivationsteori och beteendeförändring.
I projektet LäsLust används spel för att motivera och att göra lärandet roligare. Spelifiering bygger på ett antal mekanismer som motiverar människor, som att samarbeta, uppfylla sina mål och att vara sitt bästa.
– I den forskning vi gör är barn och unga delaktiga i utvecklingsprocessen. Delaktighet är inget nytt, användarcentrerad utveckling har funnits länge. Det som däremot är relativt nytt är delaktighet i kombination med spel. Idag saknas det spel och skolmaterial som är anpassade och upplevs som roliga för de yngre barnen, särskilt bland barn med lässvårigheter, säger Josef.
LäsLust samverkar med särskolan och Luleå stadsbibliotek och båda aktörerna har en viktig roll i arbetet. Bibliotekets roll är att vara ansiktet utåt mot allmänheten och att skapa en yta för att människor ska kunna interagera med ny teknik och skapande-material.
– Tanken är att LäsLust ska finnas på biblioteket för att folk ska kunna träna läsning, testa tekniken och ge inspel. Alla ska kunna ladda hem applikationen LäsLust säger Josef.
Resultatet från projektet visar att eleverna är positiva och tycker spelet är roligt, och vill gärna spela fler liknande spel där man kan träna läsning och även andra skolämnen. Svårigheten ligger i att hålla materialet intressant under en längre period. Detta går att komma runt genom att ta fram nytt material, så kallade minispel, som kan byggas in i spelet.
– Inom spelbranschen finns en hel generation av kreatörer, tänk att samla den kreativiteten för att göra insatser där de behövs, säger Josef avslutningsvis.
Modern teknik utvecklar lärandet
Forskningen inom ArcTech handlar om att förnya och stärka lärandet på alla utbildningsnivåer genom tillämpning av modern teknik. En viktig del av forskningen är att integrera olika digitala tekniker för att stärka lärandet i skolan.
– Mitt bidrag till forskningen handlar främst om tillämpningen av digital teknik för lärande, exempelvis lärande genom tillämpning av dataspelsteknik. Det handlar om att utveckla olika applikationer för att skapa bättre förutsättningar för lärande. Över åren har vi utvecklat ett antal olika dataspelsapplikationer, för datorer och för mobila enheter i form av olika 3D-miljöer, säger Peter Parnes, professor vid Luleå tekniska universitet.
WalkAbout är en av dessa applikationer som syftar till att utveckla en applikation i 3D-miljö som öppnar upp för nya möjligheter till nätbaserad undervisning där deltagarna får uttrycka sig på ett rikare sätt än via de verktyg som används idag. Ytterligare ett exempel på en applikation är Dialogica som har utvecklats för att hjälpa personer med talsvårigheter att uttrycka sig i djupgående samtal via grafiska avatarer i en 3D miljö, berättar Peter Parnes.
– Det huvudsakliga målet är att utveckla digitala lärandemiljöer som bidrar till att personer i alla åldrar får lättare att lära sig, att främja engagemang, lekfullhet och kreativitet. Det ska vara roligt att lära sig, säger Peter Parnes.
Stärkt samverkan är viktigt för att stimulera ytterligare satsningar på det digitala lärandet. Samverkan sker idag med flera aktörer bland annat med grund- och gymnasieskolan.
– Vi vill skala upp arbetet och driva projekt i samverkan med andra aktörer inom digitalt lärande. Idéer finns men utmaningen ligger i hur implementeringen ska ske så att applikationerna används, berättar Peter Parnes.
ArcTech Learning Lab samlar lärare, forskare och teknikföretag för att stärka det digitala lärande
Forskningen inom ArcTech innebär en positionsförflyttning till att jobba närmare företag och skolor för att ta fram nya lärarresurser som vilar på såväl vetenskaplig grund som beprövad erfarenhet. ArcTech bidrar med nya modeller för digitalt lärande som ska fungera som ett komplement till undervisningen i skolan.
Caroline Graeske, biträdande professor på lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet, forskar om litteraturdidaktik och hur man främjar läsandet med hjälp av nya undervisningsmetoder.
– Forskningen behöver hänga med och vara en självklar samverkanspart i den utveckling som sker. ArcTech bidrar till att använda digitala verktyg i större utsträckning bland både lärare och elever och att ta fram bättre produkter på marknaden vad gäller läromedel som vilar på vetenskaplig grund. Vi bidrar med olika kompetenser, lärare på fältet har sin praktik och vet vad som fungerar och forskare har den vetenskapliga kompetensen, berättar Caroline.
– Mycket av det som produceras idag på marknaden vad gäller läromedel vilar inte på vetenskaplig grund och praktisk erfarenhet bland lärare, berättar Caroline.
ArcTech arbetar bland annat med ett projekt tillsammans med NTI gymnasiet i Luleå som undersöker hur VR kan användas i svenskundervisning för att inspirera elever att skriva och läsa längre texter.
– Det finns en utmaning i att unga inte läser och det är viktigt att möta unga där de befinner sig för att locka in dem i andra världar, exempelvis genom spelmiljöer och berättande, säger Caroline Graeske.
VR i undervisningen visar att elevernas motivation ökar genom möjligheten att samskapa, lösa problem och reflektera över sitt eget lärande. Det finns potential att använda tekniken i skolklasser men den kan inte existera på egen hand utan behöver tas fram i enlighet med läroplanen och skolans styrdokument.
Uppdaterad:
Sidansvarig: Kontakt